Dödsfall. Kristina Gustafva Klintström

Att den Högste efter sitt allvisa råd hemkallat min kära maka Kristina Gustafva Klintström, född Cedergren, som afled å Klintehamn juldagen 25 Dec. 1879, kl. 10 f. m., i en ålder af 62 år, 11 mån. och 8 dagar, varder härigenom den aflidnas slägtingar och vänner tillkännagifvet
E. N. Klintström.
Sv. ps.-b. 473: 1, 2.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1

Dödsfall. Johanna Olivia

Tillkännagifves, att vår äldsta, innerligt älskade dotter Johanna Olivia, i tron på Jesus, efter en kort sjukdom, stilla och fridfullt afsomnade i Gefle, torsdagen 19 December 1878, kl. 1,10 f. m., i en ålder af 18 år, 8 mån. och 23 dagar; djupt sörjd och saknad af oss, trolofvad, 4 syskon, slägt och många vänner.
Anna Nyström, född Qviberg.
O. P. Nyström.
Sannerligen, sannerligen säger jag eder,
hvilken som tror på mig, han hafser
evinnerligt lif. Joh. 6: 47.
Filipp. 3: 20, 21.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1

Dödfall. Gerda Adolfina

Tillkännagifves, att vår lilla, kära älskade dotter Gerda Adolfina stilla afled i Visby 29 December, i en ålder af 2 år, 2 mån. och 20 dagar, djupt sörjd af föräldrar, syskon och anhöriga.
Anna Vahlqvist, f. Bergman.
Johan Vahlqvist.
Sv. ps.-b. 493.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1

Dödfall. Albrekt Leopold Lönnroth

Att kaptenen och riddaren af svärdsorden Albrekt Leopold Lönnroth stilla och fridfullt afsomnade i Visby 30 Dec. 1878, kl. 10,40 f. m., i en ålder af 57 år, 6 mån. och 7 dag.; djupt sörjd och saknad af maka, barn, broder, slägtingar och vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
Sv. ps.-b. 473: 3, 4.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1

År 1878

med sina goda och onda dagar är nu ett minne blott. Det var ett skickelsedigert tidsskede detta år: i onenten rasade kriget med sina härjningar och medförde, äfven sedan det bragts till slut och en om ock osäker fred i Europa åstadkommits, svåra följder för allt livad handel och industri heter. En återverkan af dessa svårigheter Ilar nått äfven vårt land, som isynnerhet under de senaste månaderna varit skådeplatsen rör sorgliga tilldragelser inom finansverlden ; mer än ett tecken tyder på, att denna kris ännu ej är ör vervannen. Vi gotländingar ha dock i ringa grad berörts af de stora händelserna, en utomordentligt god skörd har gladt jordbrukaren och vi böra kunna med gladt mod möta det nn inträdda året. Skulle man dock döma efter de låneansökningar i mängd, hvarmed enskilda banken uppvaktas, vill det synas, som hade skörden icke lemnat så stort öfverskott, man kunnat vänta.
Flere För ön vigtiga händelser ha under det gångna året inträffat. Att inom äfven en trång ram inpassa allt, som gjort hr 1878 särskildt för oss minnesvärdt, är med värt begränsade utrymme omöjligt; ett och annat vilja vi dock omnämna.
Den för Gotland och dess utveckling vigtigaste tilldragelsen är onekligen fullbordandet af Gotlands jernväg, som af konungen 10 Sept. invigdes och 15 samma månad öppnades för allmän trafik. Vi vilja ej nu orda om de fördelar, som härigenom — direkt och mest indirekt — beredts ön, ej om den vackra början till en öfver förväntan liflig trafik, — vi hoppas blott och önska, att detta mäktiga samfärdsmedel må för Gotland fortfara att bära rika frukter i alla riktningar.
Vid hamnen ha under året betydliga arbeten företagits, i det vågbrytaren erhållit en mängd förstärkningar, ny kölhalningsplats bygts och muddringar, der sådana mest behöfts, verkstälts.
I postgången samt gästgifveri- och skjutsväsendet ha ej ovigtiga förändringar inträffat, åsyftande att göra bättringar och besparingar.
Af industriela företag kunna nämnas utdikningar af Tenglings och Martebo myrar som beslutits och delvis börjats, hvarförutom en förening — Gotlands kalkbruksförening — bildats för att åstadkomma en tidsenlig kalkbränning och i andra afseenden söka höja denna för Gotland vigtiga industri, Visby skepperederibolag åter har slutat sina dagar med en samlad fond af jämförelsevis dyrbar erfarenhet.
I brandförsäkringsbolagen och kreatursbolaget, som fatt nya stadgar, ha en mängd nya deltagare inträdt och förtroendet för dessa nyttiga inrättningar ökas dagligen.
En del nya förordningar i lotsväsendet ha utkommit, såsom att nya lotstaxor upprättats, fartygsbefäl befriats från skyldighet att taga lots m. m. Dessutom har Kathammarsviks lotsplats förflyttats till Harvik, oeh Ar och Enviken indragits.
På verldsutställningen i Paris var vårt län visserligen representeradt af blott ett fåtal utställare, men alla dessa hemförde pris för hvad de utställ.
För kroppsöfnlogars idkande ha bildats en gymnastikförening och en bollklubb. Musikalisks sällskapet och sångföreningen ha också med lifligt intresse omfattats. För främjande af nykterhet ha flere sällskap upprättats i skilda delar af ön.
Gotlands skarpskytte- och jägaregille har arbetat mycket för jagtvårdens främjande, och enskilda personer ha dertiti med ifver deltagit. Åtskilliga tecken tyda också på, att inom en ej alltför aflägsen framtid mängden af vildt skall vara betydligt ökad.
En gärd af aktning mot stiftets och läroverkets styresman ha hans underlydande visat derigenom, att de tär framtiden låtit bevara hans drag uti ett lyckadt porträtt. Liknande vördnadsbetygelser ha under året vederfarits ett par aflidne landsmän: på professor Karl Säves graf reser sig en minnesvärd, åstadkommen af vänner och lärjungar, liksom en enkel tacksamhetens minnesvård ax rest, der skolläraren Enderbergs qvarlefvor gömmas. Inbjudningslistor att genom något yttre tecken utmärka den plats, der vår frejdade landsman mekanikern Polhem hyllar, komma snart att utfärdas.
Helsotillståndet har, synnerligast under första hälften af året, varit mycket otillfredsställande, i det barnsjukdomar börjat och i många hem skördat offer. Af under året aflidne gotländingar hafva vi, bland många andre, att anteckna borgmästare S Matthiesen, kyrkoherdarne J. Holmberg, K. Eneqvist, K. F. Herlitz, kapten J. Ahlander, konsul L. N. Boström och kantor O. Eneqvist.

Denna flyktiga återblick på det år, som nu senast flytt, visar till fyllos, att vår provins sträfvat med framgång till utveckling och förkofran. Må vi under detta nu ingångna år än ytterligare arbeta derpå och med gladt mod räcka hvarandra handen till redlig kamp för allt godt och ädelt!

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1

Albrekt Leopold Lönnroth,

näst äldste kapten vid Gotlands nationalbeväring afled efter en lång och smärtsam sjukdom i måndags. År 1861 utnämdes han till kapten vid nationalbeväringen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 2 Januari 1879
N:r 1

Till dagskrönikan.

\"\"
En 75-åring.
Om måndag fyller konstnären, friherre Gustaf Cederström, 75 år. Av hans många omtyckta tavlor är väl »Karl XII:s likfärd» den mest berömda.
\"\"
Den franska ockupationen.
General Degoutte, ockupetionstruppernas chef.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82

Öppen fråga till Domkapitlet i Visby.

Är det med Domkapitlets tillstånd som en hemmamsägare från en av Gotlands norra socknar 3 gånger på en kort tid förrättat gudstjänst i Halls kyrka?
Icke predikant.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82

Vårens studentskrivningar

ha i dag tagit sin början med uppsatsskrivning på modersmålet. Ämnena härför voro följande: 1) Jesu ställning till Gamla testamentet, 2) Georg Stiernhielm, 3) Karakteristiska drag, I Heidenstams diktning. 4) Det romerska världsväldets betydelse för kulturutvecklingen. 5) Frankrike i Sveriges historia. 6) Det parlamentariska styrelsesättet, dess fördelar och olägenheter. 7) Den nordiska folkstammens utbredning. 8) Olika rörelseorgan och rörelsesätt inom djurriket. 9) Flygkonstens utveckling. 10) Alkaliernas framställning och industriella användning. 11) Den svenska gymnastiken.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82

Vattenledningsfrågan.

I skrivelse till stadsfullmäktige har k. befhde anhållit om upplysning huruvida stadsfullmäktige äro betänkta på att under en nära framtid vidtaga åtgärder för anläggning av vattenledning för staden. K. befde påpekar därjämte, att därest bidrag av statsmedel ifrågasättes — något som synen av förhållandena möjligen vara påkallat — det torde vara av vikt, att framställning därom avlåtes under de närmaste månaderna.
Även hälsovårdsnämden har inkommit med en skrivelse i frågan. Den lyder i sin helhet sålunda:
Under senare år hava vid olika tillfällen nervfeberepidemier rått i Visby, och även under mellantiderna hava stänkfall av sjukdomen förekommit. Omfattande undersökningar hava gjorts för att utröna orsakerna till sjukdomens påfallande stora frekvens i vårt samhälle. Då de flesta nervfeberepidemier i våra dagar äro beroende på smitta genom mjölken, riktades intresset i första hand på mejerierna. »Vid intet tillfälle har det dock kunnat ledas i bevis eller ens göras sannolikt, att mjölken varit skulden till epidemiernas uppblossande. Sommaren 1916 visade sjukdomsfallens gruppering tydligt hän mot brunnarna som infektionskällor. Vid de bakteriologiska undersökningar, som med anledning härav gjordes i stor utsträckning, visade sig flera brunnar innehålla tyfu- och paratyfusbaciller, varjämte ett mycket stort antal brunnar gåvo ett dricksvatten, som genom sin oerhörda colihalt visade sig vara grovt förorenat. Försök hava gjorts ett genom upprensning av brunnarna förbättra vattnet.
Hopplösheten i sådana åtgärder framgår bäst av det faktum, att flera brunnar, som vid ett tillfälle visat sig föra ett obetydligt förorenat dricksvatten, vid ett senare tillfälle visat sig grovt förorenade.
För närvarande råder i staden en nervfeberepidemi, som genom sin lokalisering förråder sitt sammanhang med redan förut misstänkta brunnar.
Erfarenheterna från hygienens historia visa, att det är omöjligt att utrota nervfeber i städer, som sakna välordnad vattenledning.
Med stöd av det anförda vill hälsovårdsnämden påpeka nödvändigheten av, att Visby stads vattenledningsfråga löses så fort som möjligt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82