Måste händelserna snart föra till fred?
Under rubriken Världskrigets afveckling innehåller G. H. T. en ledande artikel, hvari tidningen ger uttryck åt den uppfattningen, att »man får en växande förnimmelse af, att det stora europeiska kriget Måller på att afvecklas.» Möjligt, till och med sannolikt, är, att man står inför en sista kraftmätning i nästa månad, mot hvilken till och med de föregående i detta jättekrig skala blekna. Den skulle inträffa, då de nyutbdldade årsklasserna i Tyskband och Frankrike sändas till fronten, diå Ryssland fått nya reserver färdiga och då den del af lord Kitcheners utlofvade millionarmg, hvilken är verklighet, kommit öfver Kanalen. Det hänger dock på, huruvida ryska hären icke redan till följd af befälsbrist och brist på materiel blifvit så pass försvagad, att den intet allvarligt kan uträtta, och därpå, huruvida de brittiska trupptransporterna lyckas någorlunda undgå de tyska undervattensbåtarna.
Den stora frågan är nu, i hvad man Tyskland skall lyckas öfverföra på England den utsvältning, hvarmed England och dess medförbundna hota Tyskland. Slår det tyska företaget ut efter beräkning — och inga ansträngningar, ingen handlings at diärfvaste dödsförakt komma att sparas för att bereda iaot framgång — har man att af detsamma vänta två stora frukter: på undervattensbåtsvapnets lott har kommit att utföra en historisk bragd, som skall ge det en oerhörd betydelse för framtiden, och den bland ententemakterna, som ihärdigast velat förlänga kriget, kan väntas bli tillgänglig för andra tankar.
En annan afgörande faktor, hvilken redan bland militära sakkunniga anses föreligga, är den, att Rysslands motståndskraft skulle genom de senaste drabbningarna i Polen och Ostpreussen vara bruten.
Ett tredje hinder för krigets förlängning är, att ententemakternas planerade jättelän på 15,000 millioner kronor, hufvudsakligen till hjälp åt Ryssland, gått i stöpet.
I samma riktning drifver Japans uppträdande, som på det närmaste berör såväl engelska, ryska och tysks som amerikanska intressen i den fjärran östern, med tiden utan tvrifvel också Frankrikes sydkinesiska kolonier.
Påfven har redan anmält sig som fredsstiftare, spå snart han skönjer möjlighet att vinna gehör. Och en neutral makt med världslig prestige nog att gå med fredsbrud mellan de mäktiga, som kämpa, och som hör känna sig af det nya läget rätt enträget manad därtill, är Nordamerikas Förenta stater.
Engelskt beröm åt franska armén.
Engelska militärattachén, som befinner sig i general Joffres armé, har offentliggjort sin första allmänna öfversikt öfver operationerna och arméns uppställning, hvilkan har en längd af 800 kilometer.
Militärattachén säger bl. a., att den fråga, som mest sysselsätter folks tankar nu, är den hvilka fördelar franska armén vunnit under de senaste månderna. Sedan tyskarna blivit tillbakakastade i Flandern de allierades stridskrafter, har ingen strid af betydelse ägt rum. Om betydelsen af de smärre striderna skalle mätas efter den terräng, som vunnits, så vore resultatet verkligen minimalt. Man de resultat, franska armén vunnit, äro, om än ej påtagligt synliga, dock mycket reella och i hög grad förtjänta af de öfriga allierades tacksamhet och beundran. Man bör nämligen komma ihåg, att den kamp som nu utkämpas i Europa är blott en enda, att striderna i Polen, Galizien, Serbien och Frankrike äro delar af en och samma strid, att vi, för att kunna slå de tyska styrkorna, behöfva flera reserver än vi för närvarande förfoga öfver och att vi måste hindra, att fienden framtvingar ett för sig gynsamt arfgörandie, innan dessa reservler kunde göra sin styrka gällande.
Det är i fullt medvetande af denna plikt och med tanke på den kraft Frankrike satt in på fyllandet af sin uppgift som Frankrike och dess armé förtjänar vårt tack. Franska ramén har hållit fienden fullt sysselsatt och har kunnat rikta en lraftig stöt åt ett annat håll samt oanbrutet tillfogat fienden förluster genom att tvinga honom till strid under förhållanden, som voro ogynsamma för honom.
Under nämda månader har franska armén ständigt förbättrats och för hvarje vecka har samarbetet mellan dess infanteri och artilleri blifvit allt fullkomligare. Den allmänna moralen inom den franska armén har alltid stått högt.
Karpatsriderna utveckla sig till ett stort slag.
Från Budapest meddelas att striderna i Karpaterna utveckla sig till ett stort slag, det största som i historisk tid utkämpats i bergstrakter. Sammanstötningarna äga rum mellan snötäckta klippor och i vildt romantiska omgifningar, och de ära så svåra att öfverskåda att generalstaben först sent på natten, när de hundratals rapporterna insamlats, kan bilda sig en föreställning om dagens resultat.
Under de senaste dagarnas milda väderlek har snön börjat smälta på passhöjderna i Uszakpasset och man finner nu tusentals obegrafda lik af ryska soldater.
Våren bryter in i Karpaterna.
Till Lokalanzeiger telegraferas från striderna i Karpaterna: Ryssarna kämpa förtvifladt, men deras angrepp studsa dock alltjämt tillbaka mot den tysk-österrikiska järnmuren. Ehuru ännu intet afgörande fallit, kan man dock anse det ryska genombrottsförsöket såsom strandadt. Norr om Koliomea utkämpas ett större slag. Ryssarna ha från Stanis ditfört stora reserver, uppenbarligen för att med alla tillgängliga krafter motsätta sig vi högra flygels hastiga framryakande. Denna hotar att på hela den 350 km. länga fronten svänga öfver i en västöstlig linje, med Duklapasset som hufvudpunkt. I Duklasänkan vinna vi långsamt men säkert äfverhand. Sedan i förgår har fienden visat större rörlighet vid Dunajeo. Hans angrepp hava dock blifvit tillbakavisade. På två ställen hafva vi vunnit segrar af lokal betydelse. Också på Nidafronten har det så småningom vit rörligt.
Till Deutsche Tageszeitung med delas från Budapest: Bilderna omkring Duklapasset ha nu mycket förändrat sig. Regnet och vädret rensa berget från snö. Terrängen simmar åter i ett haf av smuts. Våra trupper gå emellertid offbrutet fram genom morasen. De två floder som begränsa Dukla ha på nytt svämmat öfver sina bräddar. Till följd af omslaget i väderlek går frammarschen nu långsammare. Ryssarna äro dock ännu sämre städa än vi, emedan deras egentliga kommunikationsmedel, slädarna, icke längre kunna brukas. På flera ställen måste ryssarna fly utan täckning och lämna sina kanoner och sin ammunition i sticket. De ryska soldater som kämpa vid Duikla äro i öfvervägande grad reguljärt linjetrupper, bland dem också elittrupper.
Engelsk berättelse om bombardemanget på Dardanellerfronten.
Engelska amiralitetet meddelar officielt: Den 19 dennes kl. 8 på morgonen började en brittisk flotta af slagskepp och kryssare med jagare, understödd af en stark fransk eskader, under högsta befäl af viceamiral Sackville Carden, anfalla forten vid mynningen af Dardanellerna. Forten vid Kum-Kale och likaledes de vid Kap Helles bombarderades på långt afstånd. Elden gjorde ansenlig verkan på två fort, och två andra blefvo ofta träffade, men då de bestodo af öppna jordverk, är skadan svår att beräkna. Forten, hvilkas kanoner icke bade nag ling skottvidd, kunde icke besvara vär eld. Kl. 2,45 e. m. fingo en del a fartygen order att beskjuta forten närmare håll. Forten på båda sidor om mynningen till sundet öppnade då eld och beskötos på närmare håll af Vengeance, Cornwallis, Triumph, Siuffren, Caulois och Bouvet, hvilka understöddes af Inflexible och Agamemnon på längre håll. Forten på den europeiska sidan blefvo synbarligen nedtystade, medan ett fort på den asiatiska ännu fortsatte elden, när striden afbröts på grund af det inbrytande mörkret. Intet af de allierades fartyg träffades.
Striden återupptogs dagen därpå efter flygrekognosceringar. Aeroplanskeppet Ark Royal åtföljer eskadern med ett antal hydroareoplan och aeroplan.
Italienska fartygs försiktighetsåtgärder.
Agenzia Stefani meddelar: Med hänsyn till de nya förhållanden, som uppstått för sjöfarten i Europas nordvästra farvatten, har italienske, marinministern för att underlätta de italienska fartygens igenkänlighet förordnat, att italienska handelsfartyg, som befara nämda farvatten, alltid skola ha flaggan hissad. Dessutom skola på fartygens båda sidor nationalfärgerna målas i breda lodräta fält, på samma sätt som de förekomma på flaggan, hvarjämte fartygets namn och hemort målas med tydliga bokstäfaer på skrofvet. Dessa igenkänningstecken skola nattetid hållas belysta. Fartygets befälhafvare uppmanas att stoppa maskinen, så snart han får sikte på en undervattensbåt, samt att snarast möjligt utsända en båt med folk, medförande skeppspapperen, för att därigenom påskynda konstaterandet af fartygets nationalitet.
General Pau på besök i Serbien.
Enligt ett telegram till Berlin har general Pau anländt till Saloniki, där han mottogs med stora hedersbetygelser. Generalen fortsatte genast resan till Nisch, åtföljd af några serbiska delegerade, som man utsändt för att möta honom.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Februari 1915
N:r 45
