Efter en längre tids tärande sjukdom (lungtumör) har kronofogdein John Herman Bachér i dag på morgonen avlidit i sitt hem härstädes. Med honom har en i vida kretsar över hela Gotland känd och allmänt aktad person skattat åt förgängelsen.
Bachér var född i Visby den 22 juli 1863 och son till grosshandlaren J. A. Bachér och dennes maka, född Hallenberg. Han blev student härstädes 1881 och inskrevs på hösten samma år vid Uppsala universitet, där han 1886 avlade hovrättsexamen, varefter han ingick vid landsstaten i Gotlands län och utnämdes till länsbokhållare 1891 och till häradsskrivare i södra fögderiet 1904. Redarn följande år blev han kronofogde i nämda fögderi. I denna befattning kvarstod han, tills han på grund av fögderiförvaltningens omorganisation i riket 1918 överfördes på indragningsstat. Han var den siste kronofogden på Gotland. Vid sidan av sin maktpåliggande tjänst, som han alltid skötte med sällsport nit, plikttrohet och oväld, hade Bachér emellertid även tid och krafter övriga för en hel del offentliga uppdrag och kommnunala värv. Under åren 1887-1902 var han, sålunda ombudsman vid riksbankens avdelningskontor härstädes. Dessutom har han under en följd av år beklätt sekreterare, posten hos hamndirektionen och hälsovårdsnämden, varjämte han alltsedan 1911 varit kamrerare hos landstinget och sedan 1906 skattmästare hos hushållningssällskapet av förvaltningsutskott han ävenledes var mångårig ledamot, liksom han också varit egnahemsnämdens sekreterare ända sedan demna institutions tillkomst. Under åren 1906-1919 tillhörde Bachér vår kommunalrepresentation, där han alltid med frejdigt mod kämpade för vad han ansåg vara samhällets rätt och bästa.
Det är sålunda ett långt liv i krävande arbete och utomordentlig pliktuppfyllelse, som ändats med Bachérs frånfälle. Det heter ju — och det med rätta — att ord äro fattiga, då det gäller att erinra om en sådan livsgärning, ty det egentliga erkännandet för ett sådant dagsarbete kan endast lämnas av honom, som värderar efter de ofelbara måtten. Om John Bachér måste dock erkännas, att han var en ovanligt duglig tjänsteman, en sällsynt hjärtegod människa och trofast vän. Hans rika och gedigna karaktärsegenskaper gjorde honom överallt avhållen och uppburen och hans minne skall förvisso alltid leva aktat och vördat hos de, snart sagt, otaliga personer av alla samhällslager, med vilka han under sitt verksamma liv kommit i beröring.
Närmast sörjes den bortgångne av maka, född Calissemdorff, och fem barn, av vilka äldste sonen är löjtnant vid flottarn och äldsta dottern tjänsteman i Svenska handelsbankens härvarande avdelningskontor.
Med arvledning av dödsfallet äro flaggorna inom samhället hissade på halv stång.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 3 Maj 1923
N:r 101