Dag: 5 juni 2020

Under de senaste åren har major A. Zetterling bedrivit undersökningar det s. k. »Bulverket» i Tingstäde Träsk. Arbetet har igångsatts med
Riksantikvariens tillstånd och i samråd med denne och har understötts av bl. a. Kungl, Vitterhets- Historie och Antikvitetsakademien. Tack vare ett brinnande intresse och under stora sonliga uppoffringar har major Zetterling därvid funnit resultat, som för första gången medgiva en överblick av en försvarsanording, vartill någon motsvarighet icke torde vara känd.
Dess säregenhet beror givetvis till en del på de egendomliga geografiska förutsättningarne: tillvaron av ett vidsträckt träsk, vare botten är så grund, att det varit möjligt att mitt ute i träsket, på nästan en kilometers avstånd från närmaste strand, uppföra en på pålar vilande anläggning. Men i högsta grad ovanlig är också omfattningen av arbetet, som här uppförts. Så oerhörda timmermängder, som här sammansläpats, förutsätta samverkan av vida flera armar än vad gäller beträffande flertalet av värt lands förhistoriska bygdeborgar. Man frestas att i detta avseende jämföra »Bulverkets» träkonstruktion med de väldiga stenmurar, som uppförts på Torsburgen och, under en något senare tid, kring Visby stad.
Det bör härvid ihågkommas, att Tingstäde till följd av samma geografiska förutsättningar, som föranlett anläggandet av öns nuvarande centralbefästning på denna plats, tydligen haft central betydelse åtminstone för Gotlands norra treding även under äldre medeltid och under en följd av århundraden dessförinnan. Vittnesbörd härom äro ej blott de Gutalagen införda bestämmelser, som
mer eller mindre direkt anknyta till den uppgift, som ortens namn direkt anger. Även från rent förhistorisk tid föreligga, i rika fornlämningar, gravfynd o. d. påtagliga vittnesbörd om att orten haft särskild betydelse utöver den höga kulturstandard, som i o. f. sig känmetecknar hela den gotländska bygden i jämförelse med flertalet andra delar av Norden under samma tid.
Uppenbarligen tillhör a anläggningen något skede före den av ett rikare skriftligt källmaterial belysta delen av öns historia. En noggrannare datering har hittills icke kunnat vinnas, men utgör ett av de viktigaste målen för undersökningens planerade fortsättning.
Då fornlämningens enastående beskaffenhet och läge — mitt ute på träskets blekefyllda botten — fordrat utexperimenterandet av speciella grävningsmetoder, är det av stor vikt, att major Zetterling, som på ett lyckligt sätt övervunnit dessa svårigheter, även får tillfälle att fortsätta det som nämt är ur såväl gotländsk som allmänt vetenskaplig synpunkt synnerligen betydelsefulla arbetet.
Stockholm den 3 april 1923.
Otto Janse,
t. f. riksantikvarie.

För dem, som möjligen vilja lämna ett bidrag till grävningskostnaderna, finnes anteckningslista utlagd å Gotlands Allehandas annonskontor, varifrån influtna medel översändas till Akademien.
Major Zetterling skriver till oss, att han hoppas kunna börja undersökningen den 10 juli och ha den avslutad, så långt som f. n. är möjligt, en månad senare. Han har fått löfte om muddringsmaskineri från Slite cementbolag och delvis virke från A.-B. Frans Degerman i Slita. Militärbefälhavaren på Gotland lämnar motorpump för torrläggning av vissa delar av verket, och flottans flygskola skall fotografera verket från luften.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Maj 1923
N:r 122