Inkomna & utgångna fartyg.

Inkomna:
Till Visby: 20 Juli, galeas Apollo, Karlström, Gefle, ved.
Till Silte: 12 Juli, jakt Alvine, Strömlund, Gamla Karleby; 14 Juli, skonert Axel, Hellström, Ume; 16 Juli, jakt Två Systrar, Herlitz, Hernösand; 17 Juli, jakt Karolina Lyders, Kahl, Sundsvall, alla i barlast.

Utgångna:
Från Visby: 19 Juli, brigg Lindheiem, Nielsen, Hernösand, barlast.
Från Katthammarsvik: 19 Juli, skonert Amor, Ahlqvist, Köbennavn, trävaror.
Från Slite: 12 Juli, jakt Mathilda, Lundberg, Stockholm, kalk; 14 Juli, skonert Favoriten, Högvall, Landskrona, slipsten; 16 Juli, galeas Albertina, Wiman, Sundsvall, kalk; jakt Alvine, Strömlund, Åhus, kalk; 17 Juli, skonert Hazard, Björklund, Hernösand, kalk; skon. Axel, Hellström, Ume, kalk.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

I handelsregistret för Visby stad intogos anmälanden

1888 den 11 Juli
af Lars Niklas Berggren att fortfarande idka skomakerirörelse under firma L. N. Berggren och
af Johan Henrik Lundberg att fortfarande idka skomakerirörelse under firma J. H. Lundberg.
1888 den 18 Juli
af Carl August Sandberg att forrtfaranda idka smidesrörelse under firma C. A. Sandberg; samt
af Gotlands tryckeriaktiebolag: att ordning för bolaget faststäldes f Kungl. Majt. den 31 December 1877 och antogs vid bolagsstämma den 6 Februari 1878 samt undergick förändring genom beslut den 2 sistlidna Juni, derå fastställelse meddelats den 22 i samma månad: att bolaget har till ändamål att idka boktryckerirörelse och dermed sammanhängande verksamhet: att aktiekapitalet, som är till fullo inbetaldt, utgör 33,000 kr., fördeladt å 165 aktier, hvardera å 200 kr. och stälda till viss man: att bolagets styrelse har sitt säte i Visby och består af verkställande direktören, Johan Josef Ossian Jeurling härstädes, som tecknar bolagets firma: samt att tilkännagdvanden för aktieegarne skola införas i allmänna tidningarna.
MAGISTRATEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Genom auktion,

som anställes såväl inför konungens befallningshafvande härstädes, som af vederbörande kronofogde i Roma jernvägs stationshus måndagen den 20 nästkommande Augusti kl. 12 på dagen, utbjudes på arrerde under femton års tid, räknade från den 14 Mars 1889 till samma tid är 1904, Roma klosters kungsgård om 5 19/32 mantal i Roma socken af Gotlands norra fögderi.
Nuvarande arrendet för egendomen utgör 5750 kronor.
Anbuden skola göras i penningar att årligen erläggas, och erhåller den arrendet, bvilken gjort högsta antagliga anbudet. Obestämda anbud upptagas icke till pröfning. Vid auktionen skall den högstbjudande genast afiernna en af två personer, hvilkas vederhäftig. het är af verlerbö.ande domare eller konungens befallningshaf vande bestyrkt, ingången och till egenhändiga underskrifterna bevittnad borgen för årliga arrende skyldigheternas fullgörande under fem år af arrendetiden, affattad i öfverensstämmelse med stadgadt formulär.
Förseglade anbud tå till konungens befallniogshatvande afgifvas. Högsta anbudets antaglighet ankommer på Koagl: Domänstyrelsens pröfning.
Förslag till arrendekontrakt jämte öfrige för kännedom om arrendevilkoren nödiga handlingar finnas att tillgå i Kongl. Domänstyrelsens aktuariekontor, å landskontoret i länet samt hos vederbörande kronofogde.
Visby i Landskontoret den 30 Maj 1888.
E. POIGNANT.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Från sjön.

(Meddeladt af grossh. Molander.)
Skeppet Moya, kapten Högberg, utklarerade idag från Geestemünde till Skeppavik för att der intaga trälast på Dankeerque.
— Ångfartyget Fortescue, hemma i Easter i England, med last af plankor, strandade i söndags vid vestra Finngrundet, Bolaget Noptuns ångare Belos afgick från Stockholm samma dag till strandningsstället för att biträda vid bergningen.
I onsdags toge ångaren flott af dykeribolagets ångfartyg Belos med biträde af ångfartyget Argo. Det engelska ångfartyget har inbogserats till Öregrund för att tätas och sedan afgå till Stockholm.
— Ångaren Alice, kapten F. L. Pettersson, grundstötte i måndags 6 sjömil utanför Pite, men kom genast loss af grunder. Läcka uppstod midskepps, så att fartyget fick slagsida. Ångaren inkom i tisdags i Pite hamn, hvarest lasten, bestående af råg, lossades och befann oskadad.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Födda i Visby.

F. artillerist Anders Magnus Ahls dotter, arb, Johan Aug. Johansson-Malmbergs son. skomakare Peter Herman Verner Engströms dotter, maskinist Karl Vilhelm Klintboms dotter, skomakare Karl Gustaf Herman Grefbergs dotter, skrädd. Teodor Niklas Hedman dotter.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Exekutivt

försåldes 16 dennes å tingsstället Skogs inför vederbörande kronofogde hattmakaren J. B. de Bruns 1/80 mantal Bosarfve i Stånga, saluvärderadt till 5 tusen kronor. Fastigheten inropades för 1,500 kronor af hemmansägaren Nils Nilsson, Ganne i Burs.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

En tripp till \”blå prinsens\” hem på Gotland.

Två och en qvarts mil — ty så långt är det på pricken till Furubjers — är ingen liten väg att kuska på gästgifvareskjuts, helst när himlen ser litet onådig ut. Men, det fans ingen hjelp, jag måste dit innan den väntade höge gästen anlände — jag tog alltså mitt parti oeh begaf mig på väg.
Till Furubjers i Tingatäde socken leda, till en del åtminstone, två vägar från Visby. Den ena och nordligare, som går genom Lummelunda socken, är särdeles vacker och behagfull. Den andra, ostligare och kortare, är mera flack, och landskapet deromkring erbjuder föga tilltalande för ögat med den uthuggna skogen, de ofta magra fälten. För att vinna tid valde jag emellertid denna väg.
Vårt företa rastställe var vid Bro kyrka, ett ganska ståtligt tempel med särdeles vackra portaler, liksom på de flesta gotländska kyrkor. Hvad som af dess inre förekom mig egendomligt var de i brokiga färger kolorerade, hvitmenade väggarna.
Sedan Pålle eller Brunte, eller kvad häskräket hette, fått sig en kaka bröd, kuskade vi åstad igen. Håhå, jaja! Solen började på att gassa rätt försvarligt och gjorde sitt bästa att i förening med vinden torka opp den genom regnet illa tilltygade vägen.
Slutligen vore vi på ort och ställe, sedan vi väl en timmes tid haft Tingstäde kyrkas höga torn för våra spanande blickar. Vi svängde upp för den lilla lummiga allén och befann oss vid trappan till Furubjers corps de logi. Den nuvarande ägaren, herr Knut Stare, välkomnar oss och innan vi mottaga hans inbjudning att stiga in göra vi först i hans sällskap en liten utflykt till omgifningarne.
Någonting alldeles egendomligt för Furubjers är att det, trots sitt läge inne i landet, ligger vid vatten. Och det inte något litet vatten ändå. Det heter visserligen Tingstäde »träsk» men kunde godt heta »sjö». Ty mindre sjöar har man sett. Nu, när det blåser friskt, går den vackra, mörkblå vattenytan i riktiga vågor — jag vore nästan färdig säga, att de äro hvitryggade. Och insjöos stränder äro leende och täcka, kransade af mörkgrön skog med ljusare skiftningar.
Vi gingo ned till landsvägen. Hvad nu? Der ligger ju en hvitmålad roddbåt, färdig att taga emot oss. Just så. Från träsket utgrenar sig en å af rätt ansenlig bredd, hvilken under lummiga träd och pilväxter flyter fram förbi herregårdabygnaden och ger åt det hela en sådan prägel af omväxling, att man sällan träffar maken, åtminstone på Gotland. Vid stranden af ån ligger ett litet lusthus — kaffehus kallades det — och det var der vi stego i land efter vår båtfärd. Det är en rätt egendomlig liten bygnad. Den är möblerad med ett par antika soffor af bestämda högst respektabla anor. Väggarna äro från golf till tak dekorerade med en brokig samling af fotografier och träsnitt af olika datum. Det hela tar sig ut som man brukar säga, det är en viss stil i det. Det är meningen att prins Karl här skall tillbringa någon stund af eftermiddagen.
Vattnet har man här ej blott till lyst. Nej, det drifver ett qvarnverk, som lär vara ett bland de indrägtigaste på Gotland. Af industriella anläggningar bjuder Furubjers också på ett nybygdt andelsmejeri, som just i dessa dagar börjat sin verksamhet.
Men nu torde det kanske vara tid att stiga in i corps de logiet och kasta en blick in i den del af huset, som prinsen disponerar under sin vistelse på Furubjers. Det synes att åtskilliga reparationer äro vidtagna. Bland annat har trappan upp till öfre bottnen, der prinsens egentliga våning är belägen, alldeles omlagts och ter sig nu prydlig och fin.
I nedre våningen har prinsen sin matsal med ett angränsande litet rökrum. Den ligger till höger i förstugan och är mycket stor. Den är möblerad i grönt med mörka gardiner för de djupa fönstren, Det stor mahognybordet i midten är belastadt med böcker och planschverk. Bland dessa senare låste jag mig vid »Pictorial History of the world». Vore prins Karl målare — kanske att han är det — skulle han säkert läsa det arbetet med intresse. Det såg åtminstone intressant ut.
På tal om matsalen kommer jag att tänka på lifvets dagliga behof. För att tillgodose dessa hvad prinsen beträffar har anskaffats en särskild skicklig kokerska.
En trappa upp är emellertid, som jag redan nämt, den egentliga våningen belägen. Den består först och främst af en kolossalt stor salong med ej mindre än 6 fönster, 2 åt hvart och ett af tre väderstreck. Salongen, som år ljusdekorerad, med lätta luftiga, hvita gardiner, är nästan täckt med en del mindre, dyrbara mattor samt möblerad i grå silkesdamast. En särskildt smakfull möbel är en mellan två fönster stående atenienne med dyrbara silfverpokaler och kuriosa i porslinsväg af både kinesiskt och japanskt ursprung, Väggarne prydas med porträtt af medlemmar af vårt konungahus.
Genom en portieredraperad dörr inkommer man sedan i ett mindre kabinett, der de moderna japanska solfjäders- och parasollsprydnaderna äro med stor smak använda. Möblerna äro af mahogny utom stolarne, som bestå at något slags halmflätning. Stora silfverkandelabrar och pokaler gifva det hela en viss aristokratiskt prägel.
Innan för detta kabinett ligger sängkammaren, der prinsen vaknar vid morgonsolen, som skiner in genom fönstren. Här inne äro för öfrigt alla anordningar vidtagna för den höga gästens begvämlighet. Sin adjutant, löjtnant Ribbing, har prins Karl i ett angränsande rum, visserligen icke så elegant som de öfriga, men hvilket dock mer än ersättes af den utomordentligt vackra utsigten åt denna sida.
Trots det att allt nu står så putsadt och fint hvilar öfver det hela ett sådant drag af hemtrefnad, att prins Karl helt säkert kommer att trifvas i sitt tillfälliga hem på Gotland.
Fridfullt och lugnt är det därute på Furubjers, om man älskar lugnet. Tillfälle till förströelser fins der dock också. Fisk är det godt om i träsket, och nog gömmer väl vassen ännu kullar af andungar, om dessa också hunnit bli mer än önskligt flygfärdig.
Nu har Furubjers fått sin väntade gäst. Paradvåningen står ej längre obegagnad. Och i hela Tingstäde socken, ja långt utanför, är det nu lif och rörelse. Alla äro, förstås, nyfikna — ja, det är rätta ordet — på den blå prinsen. Men nog hinner han väl beskådas på 14 dagar. Så länge kommer han ju att stanna derute.
Osvald Stein.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Vid drottning KAROLAS och konung ALBERTS

besök i Visby 20-21 Juli 1888.

De tystnat, krigsbasunens vilda toner,
Som fordom klungo ifrån bygd till bygd,
Då kronor krossades och herskartroner,
Då strid och blod var högsta mannadygd.
Nu lansen sänkts, föryngrade nationer
Som bröder lefva uti fridens skygd.
Och furstens panna, förr af örnar sirad,
Nu pryds med kransen utaf eklöf virad.

Monarker komma icke mer tillsamman
Att rådslag smida till en verlds förderf.
Nog bäres svärdet, men den stålblå flamman
Är underpanten blott på fullgjordt värf.
Nu mötas de som vänner uti gamman,
Och flyger herskartanken än så djerf —
»Mitt land, mitt folk!» den stannar der till slutet,
»Jag sona vill, kvad fordomdags blef brutet!»

Så kom du hit, monark, till norrskenslandet,
Som nu står klädt i fager sommarskrud.
Du kom till oss att stärka frändebandet,
Som länkades förunderligt af Gud.
Att tyda himlens gåtor — säg, hvem kan det?
Hvem vågar mästra väl den högstes bud?
Ditt hjerta klappar! Under Sveas flagga,
O drottning, stod en gång din faders vagga!

Väl har man sagt, att uti hofvets salar
Den sanna lyckan aldrig blifver gäst,
Att i de låga, undanskymda dalar
Bland folkets barn den trifves allra bäst.
Man säger icke sant, om så man talar
I Sachsens kungaborg sitt bo den fäst.
De ännen, hvilka diademen smycka,
De synas stråla utaf idel lycka.

Ditt folk, o kung, en far dig plägar kalla,
O drottning, för ditt land du är en mor;
De namnen äro stoltare än alla,
När så man nämnes är man verkligt stor.
Om man förstår i kärlek att befalla,
Blir lydnaden en dyrbar plikt, jag tror.
Så känner man väl på den södra jorden,
Så vet jag att man känner här i norden.

Till sist välkomna! Blåa böljor löga
Det gamla Tjelvars minnesrika strand;
De böljorna kring »Österhafvets öga»
De jubla högt ert »hell» förutan band.
Ett »hell» också till edra fränder höga,
Som en gång ärfva skola Sveas land.
Hell Albert kung, hell Karola vi ropa
Med Gustaf och Viktoria tillhopa.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Biskopsvisitationen i Alskog,

som var bestämd till i morgon och söndag, har på grund af furstebesöket härstädes delvis uppskjutits till nästa fredag, då biskopen kommer att företaga specialvisitationen, skolbesöken och inventeringen. Den öfriga delen af visitationen företager biskopen om söndag.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.

Badgäster vid Visby bad- och vattenkuranstalt:

Löjtnant Klingeporr, Småland, instrumentmakans Lundqvist, Linköping; fröken M. Andersson, Norrköping; fröknarna M. och B. Sundahl, Visby; herr G. Berggren, Stockholm; fröken Hulda Johansson, fru Vikander, bokförare R. A. Lyberg, Visby; pastor Lagerman, pastor Youngberg, Gotland, fröken Rosalie Pettersson, Småland. Summa 271.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Juli 1888
N:r 58.