torgfördt af arbetaren Enberg, Rodarfve i Östergarn, beslagtogs i förra veckan af länsveterinären, som förordnade om köttets nedgräfvande.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Inkomna & utgångna fartyg.
Inkomna:
Till Visby: 12 Aug., slup Charlotta, Olsson, Stockholm, gasolja.
Till Klinte: 27 Juli skonert Nordsyjernan, Borg, Lübeck; 1 Aug., skonert Phoenix, Rubarth, Kiel; skonert Henrik, Nystrom, Kiel; 8 Aug., skonert Bertha, Österberg, Kiel, alla i barlast.
Utgångna:
Från Visby: 10 Aug., jakt Teodor, Tofftén, Oskarshamn, kalk; jakt Dolli, Kindström, Kalmar, barlast; jakt Bröderna, Olsson, Lutterhorn, barlast, jakt Ina, Karlsson, Norrköping, kalk; 13 Aug., galeas Trägen, Andersson, Verkebäck, barlast; jakt Karolina, Österberg, Fårösund, barlast.
Från Klinte: 27 Juli, skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, slipers; 2 Aug., galeas Nymfen, Falk, Karlskrona, plankor; 4 Aug., skonert Nordstjernan, Borg, Kiel, trävaror.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Gotlands näringslif.
(Från Godl. Allehandas flygande.)
Nyby tegelbruk.
Ungefär tjugu minuters väg från Barlingbo jernvägsstation ligger Nyby tegelbruk. Det skönjas redan på något afstånd genom tegelugnen, som skjuter upp öfver några kringliggande lador och skjul.
Den fabrikation, som här bedrifves, sker visserligen ännu i liten skala, men är likväl förtjent af uppmärksamhet såsom bidragande att fylla ett af ortens behof, och har antagligen framtid för sig, då var landtbefolkning en gång fullkomligt fått klart för sig fördelarna af tegel som bygnadsmateriel framför den nu så allmänt använda kalkstenen.
Ty det kan ja ej förnekas, att kalkstenen som ämne för boatadsbygnader är mycket olämplig, hafvudsakligen på grund af den fuktighet, som aldrig ur ett af den samma nppfördt hus kan aflägsnas. Utom detta är kalkstenen svårare att forsla samt tager betydligt mera utrymme än tegel. Detta har man också börjat inse, i del man nu för det mesta använder tegel åtminstone till skorstenspipor och spisfar, hvilka förut onödigtvis inkräktat på nt. rymmet.
Tegelbränningen vid Nyby har pågått redan sen flere år tillbaka, eller från 1882, men först på de allra senaste åren hat den tagit något uppsving. Den första tiden brände man teglet på öppna fältet, d. v. s. man staplade upp de formade ler klampare, täckte öfver dem, och brände dem sålunda. Leran användes da också sådan den toge från fälten. Men detta tillverkningssätt ville ej slå riktigt väl ut. Materielet särskildt var ej så rent att del utan vidare kunde ge tegel af god qvali tet. Det innehöll nämligen kalkpartiklar i ganska stor mängd, hvilka förringade teglets hållbarhet. Leran måste, om den skulle bli fullt användbar, befrias frän dessa, och så blef man nödsakad att, ehuru det för en så liten fabrikation var förenadt med ganska dryga kostnader, auläg ga slamdammar för lerans renande. Och då man dessutom kommit under rund med att bränningen ä det fria fältet ej häller gaf godt resultat, uppförde man en särskild tegelugn för omkring 30 tusen tegel.
Med de här ofvan antydda förbättringarna tillgår nu tegeltillverkningen vid Nyby på följande sätt:
Leran upptages ur marken och föres ned i de vattenfylda slamdammarne. Här upplöses den en till en tjock välling, hvarvid stenar och annan orenlighet sjunka till botten. Den sålunda renande leran flyter sedan genom särskilda kanaler in i ännu en annan dam, der den lär stå, tills vattnet afdunstat. Leran är nu ren och går härifrån till lerkranen, der den till vissa delar uppblandas mot sand. Den är nu färdig att använda. På kärror kö. res den till tegelladorna och öfverlemnas till formaxen. I en mycket enkel form af trä göres nu tvänne stenar åt gången hvilka derefter läggas till torkning. Huru fort denna försiggår, beror naturligtvis på vädret. Så kommer slutligen bränningen. I ordentliga skift med mellanrum för luften staplas nu lerklumparna upp i ugnen från golf till tak. Då ugnen väl blifvit fyld, muras den igen och eldas så upp. Bränningen brukar taga en tid af ungefär 10 dagar, hvarpå ugnen får stå ännu ett par dygn för att svalna. Ugnsöppningen rifves ånyo upp — och teglet tages ut, färdigt till användning.
Nybyteglet är hårdt och klangfullt samt af en vacker, ljusgul färg, beroende på lerans beskaffenhet. Tillverkningen omfattar såväl vanligt murtegel som tunnare eller s. k. klinktegel samt dräneringsrör. Brukets tillverkning uppgår för närvarande till omkring 100 tusen tegel, men fabrikationen ökas årligen på grund af allt större afsättnieg. Man är betänkt på att nu vidtaga sådana utvidgningar, att man äfven kan bli i tillfälle att tillverka s. k. fasadtegel, ett slags färgadt tegel, som nu kommit mycket i kruk i de stora städerna. Bruket sysselsätter för närvarande ungefär ett dussin arbetare.
Som ofvan nämte, är Nyby tegelbruk egentligen afsedt att fylla ett ortens behof på god och ändamålsenlig bygnadssten. Detta hindrar dock icke att man i en framtid kan tänka sig en afsättning, som sträcker sig äfven utom våra landamären.
Ifrågasättas kan likvisst, med tanke på möjligen blifvande anläggningar af detta slag, huruvida icke de lämpligast böra förläggas till kusten. Så högt upp som Nyby är beläget kan tillverkningen icke undgå att besväras af de orenligheter, som följa med den der förherskande moränleran, under det åter leran vid åtskilliga kuststräckor uppträder mera rent silurisk.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Från sjön.
Skeppet »Meridian», kapten Ekelund, anlände 8 dennes till Buenos Ayres.
— På resa från Königsberg har i Köbenhavn hemmahörande ångaren »Fredrik» 6 dennes passerat ett farligt vrak. Det låg med två masttoppar 6 till 8 fot öfver vattenlinien. Sandhammarens fyrtorn missv. N. N. O. 1/4 O.
— Den förut omnämnde engelske ångaren »Newburgh», som grundstött vid Gotland och blifvit läck, men bogserad derifrån af skotske ångaren »Ruby» till Ystad, låg der i tisdags 27 fot djupt, nära sjöbottnen och full med vatten, som gick högt upp i alla hytterna och delvis på däcket. Switzers dykeriångare »Kattegat» ditkom i tisdags e. m., tätade lacken, länspumpade haveristen och tog den i fredags med sig till Köbenhavn. För denna bergning hade dansken betingat sig en ersättning af 1800 pund sterling (32,400 kr.). »Ruby», som äfven i fredags fortsatte sin resa till Amsterdam med spanmål, kommer också att fordra ersättning för sin assistans, hvarvid ångaren sjelf blef skamfilad i aktern.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Från landsbygden.
(Bref till Gotl. Allehanda.)
Södra Gotland 11 Aug.
Sjöfynd.
I onsdags morgon, då några fiskarebåtar från vestra kusten af Vamlingbo voro på väg åt hemmet från vrakfiske, påträffade de omkr. 9 mil till sjös i nordvestlig riktning från Hoburgs fyr en hel mängd plank, flytande i sjön, och som troligen härrörde från däckslasten i något fartyg, som under Stormväder förlorat densamma. Ett par fiskarebåtar bergade under dagens lopp, en liten del af planken. Vid middagstiden började bergningen i land å Vestlandsholm och kringliggande trakter af kustbefolkningen, hvilket arbete å åtskilliga platser fortsattes hela natten. Enligt hvad ett ögonvittne för mig meddelat, tedde det sig tämligen löjligt unden tiden vid bergningen, ty alla ville halva den med vinden anlända planken, hvader de stundom i vattnet, som gick under armarne, störtade sig ut för att först få tag i fyndet. En bondhustru, som inom parantes sagdt är tämligen karlavulen af sig och som äfven var närvarande vid tillfället, sprang flere gånger nära nog i paradisdrägt i vatten till flere fota djup blott för att kunna erhålla hittegodset. Tjogtals tolfter lära på dela sätt ha uppbergats kring kusterna, och lär äfven, enligt hvad mig i dag blifvit meddeladt, på torsdag och påföljande natt plank flutit i land utanför Sundrekusten. Största delen af de borgade plankorna, som voro af gran, mätte en längd af 17 till 23 fot, och en bredd af 6 till 7 tum.
Strömmingsfisket
har nu en liten tid varit mera lönande än förut varit fallet. Å vestra kusten ha fångats ända till 26 till 30 valar på man om dagen och å den östra kasten lär äfven fångsten delvis varit bättre än förut.
Torskfisket har till till följd af blåsigt och otjenligt väder å vestkusten varit mycket klent, å den östra deremot bättre.
Omkommen landsman i Amerika.
Enligt hvad jag af trovärdig person erfarit, har omkring 25-årige sjömannen Hjalmar Viderstöm härifrån orten genom drunkning vådligen omkommit å en flod, der han på en ångbåt var anstäld som styrman.
Åska,
med åtföljande strida regnsknrar, hade vi går e. m. från sydvest.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Engelska ångaren Regent,
kapten Britton, hemma i Midlesbro och kommande från Aarhus på resa till Nederkalix, passerade härutanför i fredagsafton för order.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
En sångfest
hade i lördags afton kl. 9 anordnats i Sankt Karina ruin. Qvällen var mild och vacker, och ej mindre än mellan 3 och 4 hundra menniskor hade samlat sig i den gamla franciskanerkyrkan för att lyssna till tonerna af sången. De sjungande utgjordes af en tredubbel mansqvartett, och programmet för aftonen var både rikhaltigt och väl valdt. Rösterna vore friska, sammansjungningen lemnade intet öfrigt att önska. Då och då upplystes den vackra ruinen af röda eller gröna bengaliska eldar, så vardt det mörkt några ögonblick, så tonade sången. Det låg en stämning äfven hela den enkla tillställningen som gjorde den till en liten högtidsstund. Det är också blott i Visby man kan åstadkomma något liknande.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Borgenärerna i urarfvakonkursen
efter aflidne landtbrukaren C. O. Lind från Vellarfve i Roma socken kallas till sammanträde i Gotlands Hypoteksförenings lokal här i staden fredagen de 24 i denna månad kl. 1/2 12 f. m. för att besluta dels öfver anbud, som dagen förut kan vara gjordt vid auktion för försäljning af konkursboets fasta egendom 5/8 mtl Lilla Vellarfve i Roma, dels öfver inkommet anbud å boets lösa egendom och dels öfver andra frågor, som röra konkursboet.
Visby den 3 Augusti 1888.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Bolaget Visby högre flickskola,
hade 10 dennes ordinarie stämma, dervid landssekreteraren Hambraeus utsägs att föra ordet. Af förhandlingarna, som hufvudeakligen utgjordes af löpande ärenden, må här nämnas: enhälligt beviljande af ansvarsfrihet ät skolstyrelsen och räkenskapsföraren för sistlidet år, hvilken ansvarsfrihet af revisorerna, länsbokhållaren O. Melin och bankkamreraren A. Romdahl, var tillstyrkt, enär — såsom det i revisionsberättelsen heter — ingen anmärkning förekommit mot räkenskaperna, som voro förda med ordning och behörigen verificerade och enär skolans förvaltning i öfrigt varit handhafd på ett synnerligen omsorgsfullt sätt. — Till ledamöter i skolstyrelsen omvaldes handlanden Axel Ekman för tiden till slutet af är 1889, och lasarettsläkaren Gustaf Bolling nyvaldes, likaledes för nyss sagda tid. För att granska nästa års räkenskaper omvaldes hrr O. Melin och A. Romdahl, och sedan den senare afsagt sig uppdraget, invaldes i hans ställe bankkamreraren Jacques Ihre. Revisors-suppleant blaf kapten K. Ternstedt. — Enligt revisorernas förslag biföll stämman att uppdraga åt styrelsen, att ofördröjligen gå i författning om nu resterande skolafgifters indrifving, samt tillika att styrelsen skulle för framtiden vidtaga verkande åtgärder till förekommande af att terminsafgifter måste restföres.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.
Biskop von Schéele
afraser i afton till hufvudstaden dels för att deltaga i den om onsdag börjande konferensen af kristliga ynglingaföreningarna, dels i kyrkomötet och lär troligen ej vara att återförvänta hit förrän i början af Oktober.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.