har i dagarna haft sitt andra möte för året i Vamlingbo skolhus, hvarvid kyrkoherdarna i Vamlingbo och Öja pastorater, 14 lärare och lärarinnor samt en del andra, för skolan intresserade personer, voro närvarande. Sedan läraren på stället förrättat bön samt hetsat de närvarande välkomna, utsåga till ordförande för dagen skoll. P. S. Hartman, Hamra, och till sekreterare skoll. K. N. Laurin, Öja. — — Derefter hölls lektion i metersystemet med folkskolans elever af skoll. Gahnström, Hafdhem, och omedelbart derpå lektion af lärarinnan Ada Bachér, Öja, i biblisk hist. med småskolans barn.
Med anledning af de hållna lektionerna, om hvilka ett lifligt samtal utspann sig, ansågo flere talare, att man ej borde gifva barnen för mycket på en gång, för att icke deras intresse skalle slappas; och livad särskildt metersystemet beträffade, borde man vid inlärandet häraf aldrig genomgå mer än en, ja ofta icke mer än hälften af en måttsort i lektionen. Äfven betonades nyttan af att praktiskt för barnen bestämma de nya måttens storheter.
Till mötet hade inkommit trenne frågor, af hvilka två behandlades. Den första:
»Huru bör uppsatsskrifningen i folkskolan öfvas?» inleddes af herr Gahnström, hvilken förordade rättskrifning och kunskap i form- och satslära såsom förberedelse till uppsateskrifningen, och borde dessa förberedande öfningar vara så behandlade i 1:sta och 3:dra årsklasserna att barnen hade någon säkerhet i den förra och någon kännedom om den senare, för såvidt uppsatsskrifningen i folkskolan skulle fylla sitt ändamål. — Kyrkoherde Gadd ansåg att detta nog kunde låta sig göra i de skolor der det finnes en lärare för hvarje årsklass, men der en lärare skulle samtidigt undervisa fyra klasser kande form- och satslära i samband med uppsatsskrifning förekomma först i 3:dje och 4:de årsklasserna. Häri instämde de flesta, som yttrade sig i frågan och ansågo det nästan omöjligt att medhinna uppsattsskrifning i de skolor der folk- och småskolor äro förenade och uttalades såsom önskningsmål att fortsättningsskolor derstädes inrättades.
Såsom resolution antogs: »Om småskola linnes och skolgången är någorlunda god, bör uppsattsskrifning i folkskolans 3:dje och 4:de årsklasser öfver och bestå i återgifvande af läseboketycken, berättelser och beskrifningar, föredragna af läraren, jämte bref- och affäreskrifning samt att denna anslag vidare fortsättes i repetitionsskolan.»
Den andra frågan: »Äro de s. k. privat- eller baptistskolorna på landsbygden så ordnade att de nöjaktigt fylla sitt ändamål?» inleddes af P. Hartman, hvilken påpekade nödvändigheten af bättre kompetens hos dessa skolors lärarepersonal, att såväl de som dessa skolor i allmänhet bättre borde stå under skolrådets och inspektörerna, uppsigt samt upplyste om hvad skolråden enligt skolstadgan i så fall hade att beakta; och som statskyrkans vänner och medlemmar ofta sände sina barn vissa tider till dessa skolor, borde de göras uppmärksamma på den oreda i undervisningens framåtskridande, som derigenom åstadkommes. —
Kyrkoherde Gadd visste nog lagens stränghet, men ansåg, i likhet med kyrkoh. Kullin, för närvarande bäst vara, att på kärlekens väg söka få in bättre ordning. — Sedan flere yttrat sig, antogs följande resolution:
»Med stöd af folkskolestadgans 38 §, böra dessa \’Privatskolors\’ barn uppkallas i folkskolan minst en gång om året, för att undergå förhör samt att skolråden noga iakttaga nämda paragrafs föreskrift, då kunskapen befinnes vara underhaltig folkskolans.»
Till ordf. för nästkommande år valdes skoll. K. Gahnström, Hafdhem och till sekreterare skoll. N. Olsson, Grötlingbo.
Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.
