Klintehamn grundstött.

Klockan 6 i söndags morgon afgick ångfartyget Klintehamn från Burgsvik på sin vanliga tur till Klinte. Kommen ungefär utanför Långstite fiskläge i närheten af Hammarsudd i Sproge grundstötte ånggren vid 8-tiden på morgonen, i det den med fören rände upp på slät, jämn häll med grundt vatten. Akterekeppet var flott. Tjocka rådde och märkbar strömsättning, hvilket torde vara anledningen till missödet.
Emellertid började sjön frampå förmiddagen bli orolig och växa, så att ångaren med hjelp af sin propeller lyckades komma flott vid 12 tiden, sedan dock först omkring 60 säckar spanmål och något jernskrot lossats i båtar från land samt en del slipsten och jernskrot kastats öfver bord. Sedan ångaren blifvit flott, togs spanmålen ur båtarna åter ombord och resan fortsattes till Klintehamn, der ångaren legat för ankar på redden i natt.
I morgon bittida vid 8-tiden är meningen att Klintehamn skall inkomma hit för att besigtigas och undersökas af dykare, samt sedan på förmiddagen afgå till Stockholm.
Omedelbart efter det grundstötningen blifvit bekant härstädes eftertelegraferades bergningsångaren Neptun, kapten Ewerlöf, från Stockholm, hvilken i dag på middagen inkom hit.
Det var lyckligt att ångaren så snart kom flott, ty med den sydvestliga friska vind som igår qväll blåste upp hade hans läge snart blifvit mycket kritiskt.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

Inkomna & utgångna fartyg.

Inkomna:
Till Ronehamn: 20 Oktober: ångf. Vera, Karlsson, Köbenhavn, barlast.
Till Klinte: 24 Okt., jakt. Fyra Systrar, Lötberg, Rostock, barlast; 27 Okt.: ångf. Velox, Sandström, Stettin, barlast; jakt Josefina, Puxon, Wiemar, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 28 Okt.: skonert Matilda, Fogelström, Gryt, barlast; galeas Trio, Pettarsdn, Öland; barlast; jakt Odessa, Källström, Öland, barlast; jakt Neptun, Pettersson, Öland, barlast; jakt Karolina, Österberg, Norrköping, kalk; jakt Ina, Carlsson, Gamleby, kalk.
Från Ronehamn: 12 Okt.: skonert Ellen, Hansson, Kiel, trävaror; 24 Okt.: ångf. Vera, Karlsson, Göteborg, korn.
Från Klinte: 27 Okt., jakt Doris Nyman. Vimsar, kalk.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

Gotlands näringslif.

(Från Gotl. Allehandas flygande.)
Möbelverkstaden i Hörsne.
Det är en allmän klagan, att vår industri ej följer med sin tid, att vi, hvad stil och utseende beträffar, låta öfverflygla oss af utlandet, om det också måste erkännas att i ärlighet står vårt svenska arbete framför det främmande. Men den tiden är nu förbi, när man uteslutande fäste sig vid denna egenskap hos en sak; vi ha fått större fordringar, vi vilja ha ett arbete, hvars yttre också tilltalar oss. Och hvad har följden häraf blifvit? Jo, vi ha vändt oss till utlandet för att få våra behof tillfredestälda med förbigående af våra egna landsmän hvilka stå och stampa på samma plats som i fars och farfars tid.
Ett bland våra yrken, som på det sista årtiondet gått så nedåt, att det snart sagdt ej mera finnes till, är möbelsnickeriet. Härtill äro, som ofvan antydts, yrkets utöfvare till en del sjelfva skulden, ty der möbelsnickaren ger akt på hvad tiden fordrar af hans arbete och bemödar sig om att fylla de nya anspråken, der kan det ännu löna sig att arbeta. Kanske ej så mycket i de stora städerna, der omkostnaderna blifva så dryga, att man ej kan uthärda konkurrensen i pris med de utländska alstren. Men flerstädes på landsbygden har en möbelindustri uppstått, som är särdeles beaktansvärd och hvilken helt säkert skall kunna utvecklas i betydlig grad.
Äfven på Gotland har under en följd af år möbelsnickeriet haft en idkare, som ingalunda är bland de sämste. Det är snickaren P. Barkandar i Hörsna. Egendomligt nog är han likasom ägaren till en annan indastriel inrättning, hvilken vi förut beskrifvit, en selfmade man. Han började i mycket blygsam skala, men har nu utvidgat sin tillverkning så, att den börjar gå utom ön.
Hvad som särekildt väcker ens uppmärksamhet under ett besök vid den lilla snickerifabriken i Hörsne är den behändighet, hvarmed man vetat tillgodose sig nyare tiders uppfinningar på träarbetets område, dessa hjelpmedel, som i så väsentlig mån underlätta arbetet och spara in en dyrbar tid. Skulle man förr i tiden såga itu en planka tog det sin rundliga tid, der två man ihärdigt stodo och drogo sågen fram och tillbaka; skulle det stämmas hål för tappar, kostade det hundratala klubbslag och skulle der »kelas» ett vackert listverk, vågade man minsann ej anförtro det åt hvem som helst. Det der gamla sättet har också snickaren i Hörsne användt, till dess han började finna att det gick för långsamt, att det tog för mycket arbetskraft. Så skaffade han sig en liten ångmaskin, och rätt som det var hade han i gång sitt ångsnickeri. Maskinerna, som användas äro mycket enkla, till största delen och så mycket som möjligt hemmagjorda. Nu finnes der bandsåg och cirkulärsågar, stämmaskin, svarf och s. k. fräsmaskin, hvilken sistnämda användes till de ofvan omnämda »kelningarna». Allt är mycket praktiskt inrättadt, är anlagdt på att endast göra så stor nytta som möjligt med minsta möjliga omständligheter, och det målet tycke vara uppnådt. Nu köper man här sin råvara i form af bräder och plank, denna råvara tages inom den lilla fabrikens väggar, förarbetas och går ej ut derifrån, förrän den blifvit en prydlig möbel. Ingenting behöfver göras utom verkstaden, Sniderierna, som på ett visst slag af möbler spela så stor roll, tillverkas också här.
Om man änskönt helt flyktigt betraktar det arbete, som utgått från denna lilla aflägse och föga omtalade fabrik i Hörsne, märker man genast en sträfvan att tillgodogöra sig allt det bästa och nyaste, som uppstått och dagligen uppstår på detta område. Och häri tro vi förklaringsgrunden ligga — åtminstone i väsentlig mån — till den framgång Hörsneverkstaden rönt och fortfarande röner. Dess arbeten ge intrycket af soliditet och på samma gång stil. Tillverkaren har ej varit nöjd med att endast låta möbeln nödtorftigt fylla sitt ändamål, den skall också vara behaglig för ögat, tillfredställa formsinnet och i en samling af flere till hvarandra hörande föremål — ett möblemang, som man säger — får ingen sak verka störande; det ena skall fullständiga det andra, bidraga till intrycket af helheten. Och härmed har verkstaden i Hörsne lyckats i vår tanke mycket väl. Men härtill fordras att man arbetar ej blott med såg, hyfvel och stämjern utan äfven med tanken, dertill fordras, att man ej låter sina idéer surna, utan friskar upp dem gångefter annan. Detta tankearbete är kanske mera ansträngande än det kroppsliga, men skall en industri kunna hålla sig uppe, gå framåt, då måste hufvudet och handen arbeta gemensamt. Der så sker, der slår man sig säkert igenom, och vårt näringslif skulle säkert vinna på att följa den regeln: både hufvudet och handen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

Från sjön.

(Meddeladt af Grossh. Molander.)
Skeppet »Iris» kapten Hansson, anlände i fredags till Rio de Janeiro från Westervik med trälast.
— Briggen »Svante», kapten Stenberg, afseglade i lördags från Hudiksvall till Newcastle.
— Engelska ångfartyget Amazonas, har i torsdags inkommit till Stockholm, bogseradt af Neptun, för att intagas å dervarande docka och reparera lidna skador.
— Danska skonerten Robert har 23 dennes strandat vid Randrahu-Toffri i Sola-sundet mellan Dagö och Ösel. Bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Hero har varit syrsslsatt med fartygets bergning och har i torsdags lyckats att införa det till Piddrelbugten på Ösel, der skonerten, som är lastad med stäfver och befinner sig i halfkantradt tillstånd, provisoriskt tätas och rätas. Sedan ämnar man införa fartyget till Attel på Ösel. Besättningen har före strandningen antingen öfvergifvit fartyget eller genom brottsjöar spolats öfver bord, ty man känner ingenting om dess öde.
— Enligt till Göteborg i torsdags ingångna meddelanden har engelska ångaren Triumph, som afgick derifrån med last af 2,000 tons gamla banskenor till Genua, i Tynes mynning varit i kollision med ångaren Rivas från Bilbao. Det sist nåmda fartyget måste sattas på land, och Triumph sjönk.
— Förliden torsdag 25 dennes strandade på Össby grund å östra kusten af Öland finska skonerten Sovinto, kapten A. Ridderstad, kommande från Kiel i barlast, destinerad till hemorten Raumo. Fartyget är fullt med vatten och blifver troligen vrak.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

Från landsbygden. Stånga.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Stånga, 26 Okt.

En sorglig händelse timade häromdagen vid Tjengvide i Stånga, då fyråriga flickan Augusta Vilhelmina, dotter till L. Pettersson derstädes, föll i en brunn och drunknade. Flickan, jämte en liten gosse, lär ha lekt på gården, då den lille gossen om en stund kom och berättade att »Mina flyter i brunnen». Alla försök företogos genast att återkalla den lilla till lif men förgäfves. Man tänke sig modrens sorg, då hon fick mottaga sin lilla älskling död. Händelsen är så mycket sorgliga för den stackars modren som hennes man vårdas på hospitalet för sinnessjuka.

Dödsfall i Amerika. Enligt hit anländ skrifvelse har i norra Amerika arbetskarlen Karl Pettersson från Lindarfve i Burs genom olyckshändelse deretädes 26 sistlidne Sept. omkommit. Pettersson efterlemner hustru och barn i mycket torftiga omständigheter.

Ute i fisksocknarne har man nu en lång tid lidit brist på strömming, hvarför man måst köpa den jämförelsevis dyra sillen i stället; men nu tycker Neptun ha kommit att röra i vattnet och drifvit strömmingen åt land, ty i går natt hade somliga fiskare ända till 70 valar.

De sista kornstackarn komme under tak igår. Så sent inbergad skörd har ej inträffat på många år. Ännu i dag har en och annan synts krypa på knä i potatisåkrarne.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

Från landsbygden.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Norra Gotland, 27 Okt.

En vådlig körsven.
Då en hemmansägare norrifrån, stadd på hemfärd i tisdags afton, vid 6-tiden befann sig ungefär 3 3/4 fjerdingsväg från staden, upphans en vrånghäck, dragen af 2 mörkbruna hästar, hvaraf den ena hade bläs. I vagnen befonns sig två personer — körsvennen, en ung ljuslätt karl med mustascher, och en qvinna. Den upphunna förbikördes, men i förargelsen häröfver roade sig denne med att hålla så nära den nyss förbifarande, att på 1/8 mil hvarje ögonblick tistelstången tog den före vigandes bakkarm. Som denna sport ingalunda var angenäm för vår resenär, försökte han omkring 1/2 fjärdingsväg att undfly detta tilltag. Utan resultat! Den efterföljande dref sina hästar till den vildaste fart, och alltjämt skedde samma manöver med tistelstången. Utan lust att spränga sina hästar eller knuffas i diket, förde vår hemmansägare sina hästar åt sidan samt bad den efterföljande köra förbi — en sak, som denne besvarade med att styra sina hästar så, att antingen tistelstången träffade ena vagnahjulets ekrar eller den efterföljandes venstra framhjul träffade förevarandes bakhjul och kastade karmen öfver ända. Hästarna togo genast i sken, dragande sjelfva vagnen, under det att karmen blef liggande på landsvägen jämte skjutsbonden och en annan medåkande. Bägge skadade sig. Skjutsbonden blef totalt söndertrasad i ansigtet, som är nästan ett stort svullet sår; han är nu sängliggande; den medlikande stupade öfver landsvägskanten samt fick hål i hufvudet och högra delen af ansigtet skamfiladt. De skenande hästarna fasttogos först i slutet af Lummelunda.
Den lymmelaktige förorsakaren af detta fann för godt att i villervallan försvinna i skogen (antagligen på Saltholmsvägen); dock hoppas man komma honom på spåren. Det ser ut som om här ej föreligger något nytt slag af illdåd, utan ett planlagdt och flere gånger förut med fördel användt.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

En större engelsk ångare

grundstötte i går på morgonen utanför Sundre. Den kom dock flott och fortsatte resan innan man hann komma ut från land; ångarens namn är obekant.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

Bröllop firades i torsdags i Mariestad,

då fröken Bartha Sjöcrona, dotter af landshöfdingen K. A. Sjöcrona och hans maka, född Elliot, sammanvigdes å residenset Marieholm med landtbruksingeniör Adolf Roos. Efter vigseln gafs af brudens föräldrar middag för ett större antal inbjudna.
Som tärnor och marskalker fungerade:
Fröken Helena Sjöcrona — vice häradshöfding A. Roos; fröken Anna Sjöcrona — studeranden W. Roos; fröken Anna Roos — vice häradshöfdingen frih. G. Lagerbielke; fröken Annie Nordenfalk — vice häradshöfding G. Bergström; fröken Marika Bolinder — notarien Fr. Rosin; fröken Ingrid Elliot — löjtnant W. Wretman; fröken Elisabet Bolinder — löjtnant E. Uggla; fröken H. Sjöberg — hr E. Sjöcrona.
Dagen före bröllopet gafs å residenset stor bal.
Brudparet reste redan torsdagsaftonen till hufvudstaden och anlände hit med »Gotland» i lördags morgse.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87

Bergningsångaren Poseidon

är för närvarande sysselsatt med att söka berga vid Degerhamn på Öland strandade engelske barlastade ångaren Commodore om 700 reg.-ton.

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87