timade i onsdags afton å hemmanet Mötners i Väte, i det att då derstädes nedbrunno två intill hvarandra liggande ladugårdslängor, tillhöriga O. Hederstedt och J. Pettersson hvarjämte en del foder och kreatur blefvo lågornas rof.
Om sjelfva förloppet af branden se vi oss i tillfälle att meddela:
Elden varsnades först klockan mellan 9 och 10 på aftonen, då folket på gården redan gått till hvila. Man väcktes af det sprakande ljud, som förorsakades då lågorna bröto upp genom taket till J. Pettersson ladugårdslänga. Elden hade så gripit omkring sig, att all möda med släckning var förgäfves. I längan funnes 2 par hästar (det ena paret var Petterssons, det andra hade han bekommit till låna af en slägtinge), 2 kor, 1 svin, 9 får samt en del fjäderfä, hvilka alla innebrändes.
Från fodertaket på Petterssons länga spred sig elden genast och fattade i spåntaket till Hederstedts ladugård. Här hann man visserligen få ut kreaturen, men af allt inbergadt foder räddades icke ett strå. De utsläpta kräken sprungo vilda af fasa omkring; en sugga med en mängd spädgrisar fick man placera vid en gärdesgård och täcka öfver med halm for att skydda dem mot nattkylan.
Folk bådades så fort ske kunde medels klockringning och såväl Väte sockens egen spruta som sprutan från Hejde infunno sig skyndsamt. Det var egentligen denna sista som mest bidrog att qväfva branden. Elden höll upprepade gånger på att fatta i J. Petterssons manbygnad samt en qvarn tillhörig Oskar Jakobsson, men dessa räddades genom sprutning från den närliggande ångsågen.
Huru elden uppkommit vet man ej med visshet, men man tror att det skett genom tröskning, som pågått hela onsdagen till inemot kl. 7 e. m. Axelledningarne torde ha blifvit för heta och möjligen kolnat kringliggande trä, och elden spridt sig genom halmen och andra lätt antändliga ämnen. Strax före 9 på aftonen märktes emellertid vid besök i stallet ingen eld.
Såväl Hederstedt som Pettersson hade sin egendom försäkrad i södra häradets bolag, men naturligtvis bli förlusterna ändå rätt ansenliga.
Gotlands Allehanda
Fredagen 16 November 1888
N:r 92
