först vid 1/2 4 tiden, hindrad af svårt väder och snötjocka.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Kälkbacksåkning
idkas för närvarande uppe å Nyvägen af snart sagdt hela det unga Visby, som förstår att taga vara på den smula snö som finnes.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Julhelgen har i år förflutit stilla
och lugnt utan egentligen några yttre förströelser. Annandagen hade emellertid några yngre medlemmar at Visby arbetareförening anordnat en dramatiskt aftonunderhållning å stadshotellet, hvarvid utfördes de två små roliga komedierna Min hustrus affärer och En farlig kommission. Föreställningen var talrikt besökt och afelntades med en tidig danstillställning.
I goodtemplarsalen vid Mellangatan var likaledes aftonunderhållning anordnad och i folkskolesalen hade stadsmissionens sångförening en liten konsert.
På båda ställena var det fullt med folk.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Jemlikt 4 § i lagen
angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan af
Lars Albert Hellgren att han ämnar i Väte socken inrätta filial af förut id kad handelsrörelse i Sjonhem socken under firma A. Hellgren.
Visby i landskansliet 22 December 1888.
E. POIGNANT.
G. N. Donner.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Inkomna & utgångna fartyg.
Inkomna:
Till Visby: 21 Dec., jakt Teodor, Tofftén, Fårösund, spanmål 23 Dec., skonert Karl Johan, Åman, Stockholm, fotogen och gasolja.
Till Slite: 13 Dec., brigg Dorette, Nyström, Helsingör, barlastad; skonert Aya, Jönsson, Hudiksvall, trävaror (haverist); 16 Dec., galeas Vilhelm, Bergedahl, Köbenhavn, barlast.
Utgångna:
Från Visby: 19 Dec., jakt Karolina, Österberg, Ekviken, barlast.
Från Klinte: 20 Dec., skonert Karl Johan, Fisch, Kiel, trävaror.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
I Gotlands jernvägs förvaltning
beslöts igår af styrelsen och af bolagsstämman utsedde delegerade en tämligen genomgripande förändring. Banans ekonomiska ställning, särskildt med hänsyn till att den årliga annuiteten till staten utgör 25 tusen kronor, under det inkomsternas hela summa hållit sig omkring 70 tusen, har med nödvändighet framkallat tanken på att söka, så vidt sådant möjligt vore, att åstadkomma besparingar i förvaltningskostnaderna. Denna tanke gaf sig uttryck vid årets bolagsstämma, som uppdrog åt styrelsen och delegerade att göra de förändringar i förvaltningens organisation, som de funne lämpliga och ledande till minskade omkostnader.
Af de ändringar, som med anledning häraf beslutits, må namnas, att stationsföreståndareplatsen i Visby skall göras till en fristående befattning, skild från trafikschefsskapet. Verkställande direktören kommer att tillika varda trafikschef och hufvudkassör med lastad i stationshuset. Stationsakrifvaren i Hemse samt en banmästare och en stationskarl i Visby indragas.
Härigenom, samt genom några andra smärre jämkningar beräknas uppstå en minskning i förvaltningskostnaden af omkr. 3,000 kronor. Dermed skulle möjlighet yppas för Gotlands jernväg, som hittills förmått göra, rätt för sig i sina förbindelser till statsverket, att ännu någon tid i dessa afseende fullgöra sina skyldigheter. Skulle så lyckligt varda att genom utvecklad trafikförmåga hos jernvägen eller minskad räntefot å statslånet, detta senare kunde tillfullo gäldas, så torde vi icke vidare behörva påpeka, hvilka fördelar sådant innebure för staden Visby såsom ägare af aktier för en halt million i denna jernväg.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Handlanden G. T. Häggs
borgenärer erinras om beslutade sammankomsten å rådhuset den 12 instundande Januari kl. 11 f. m., då de inkomna anmärkningarna mot åtskilliga bevakningar föredragas och ackordsförslaget kommer under pröfning.
Visby den 27 December 1888.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Från sjön.
Ångaren Freja från Stockholm, kapten Bjuggren, på resa från Hull till Stockholm med kol, grundstötte 20 dennes på aftonen i Skagen och togs nästa natt flott genom Svitzers tillhjelp.
— Skeppet Bruno, hemma i Arendal, som 7 d:s anlände från Axmar till San Felice de Guixols med trälast, blef i går under storm vrak derstädes. Med undantag af 1,200 plankor är lasten redan lossad. Behållningen är i godt behåll.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Från landsbygden. Rone.
(Bred till Gotl. Allehanda.)
Rone, 23 Dec.
Tvänne tillbud till eldsvåda ha yppats hår i socknen helt nyligen men i tid blifvit afvärjda, Det ena var hos en arbetarefamilj, der barnen, tre till antalet, lekte inne ensamma. Modren hade afitlgsnat sig på en kort stund och under tiden toga de små sig det orådet före att bära aska ur spleen upp i sängen. När nu sängkläder och halm fattade eld gick den äldste ut och tillsade sin fader, som lyckligtvis var i egendomens ladugård tillstädes. Då alla karlarna kommo var rummet nu fyldt af rök, hvarur de små halfqväfda rycktes ut. Sängen blef ock förstörd men elden släcktes.
Det andra tillbudet inträffade vid em by nere i socknen, der en tjenstepiga satt ett ljus i sängkronan samt lagt sig och somnat utan att släcka ljuset. Om natten väcktes hon af en stark rök och steg upp för att med husfolket rådgöra hvar den hade sitt uppskof. Det befanne då att det var i hennes egen steg, der halmmadrasser och en del kläder redan förkolnat. Ljuset hade fallit ned i sängen och antändt.
Som kyrkh. Söderström, ehuru till min förvåning väl sent, tagit till orda emot ett meddelande af 20 Nov., deri han påstår att fyra stora osanningar influtit får jag bedja red. ofördröjligen införa följande
Svar.
Jag vill bemöta punkt för punkt.
1:o) Begreppet stor kan hor olika personer vara något olika. Då en annan förevisare för några år sedan här i skolan förevisade en panorama, voro åskådaren icke hälften mot nu. Dessutom bevisa inträdesafgifterna intet, emedan många godhetefullt nog insläptes utan att betala.
2:o) Att tillkännagifvandet ej skedde från predikstolen berodde på en omkastning i sista ögonblicket. Så var emellertid ämnade. Det kan för fiffigt qvitta lika, hvar det skett. Uppgiften lade ej vigt vid stället. En inom vårt samhälle aktad person uppgafddet så och jag trodde honom.
3:o) I denna punkt har icke sagts att pastor att skolrådeledamöternaa protest i någon mån der skulle, haft sin upprinnelse. Det måtte bero på förbiseende att detta stamplats som osanning.
4.o) Skolrådsledamöterna yrkade på dörrens stängande och salens utrymmande. Detta är sanning och det är hufvudsaken, hvilket ej heller af pastor förnekas.
Härefter frågas: hvad återstår då såsom fullt sanningsenligt?
Derpå svåras det återstår som sanning:
1) att förevisningen verkligen ägde rum;
2) att pastor tillåtit den utan skolrådete hörande;
3) att tre eller fyra skolrådsledamöter voro missnöjda;
4) att duell yrkade ealens utrymmande;
5) att detta nekades och kunde val ej annat på grund af tillkännagifvandet och
6) att pastorsembetet ej klandrades för detta, ej heller yttrades ens en half mening om att förevisningen vore underhaltig.
Brefskrifvaren.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104
Från forskningen om Gotlands forntid.
Direktör Nordins undersökningar gotländska kämpagrafvar.
För kännedomen om Gotlands forntid halva direktör Fredrik Nordins undersökningar varit af stor betydelse. I öfver tolf år har han nästan hvarje sommar agnat några veckor åt arkeologiska undersökningar i sin hembygd, mest gräfningar i förhistoriska graffalt från olika perioder. För att fatta betydelsen af de grafunder sökningar, som sedan 1876 regelbundet pågått med anslag af Antiqvitetsakademien, bör man ihågkomma, att dessförinnan, utom de tidigare gräfningarna af past..adj. Ekdahl, som helt naturligt ej utfördes med den noggranhet, som nutidens vetenskap fordrar, samt några mindre omfattande af hrr B. E. och H. Hildebrand, O. Montelius och S. Ulfsparre, inga systematiska undersökningar på Gotland blifvit utförda. Den som känner, af huru stor vigt dylika gräfningar äro för ett rätt uppskattande af de mera tillfälligtvis anträffade fornsakerna, inser lätt hvilket rikt materiel på dessa senare år kunnat framkomma, äfven med mindre anslag. Frukter af arbetet hafva ej heller uteblifvit. En hel rad af årsredogörelser äro publicerade ock åtskilliga ligga i manuskript i Akademiens arkiv. Men framför allt må hänvisas till riksantiqvarien Hans Hildebrands serie af afhandliegar i Akademiens Månadsblad rörande den gotländska jernåldern. Man må hoppas, att efter handen nya afhandlingar i denna serie kunna väntas af den förnämsta forskaren i Gotlands forntid.
Direktör Nordin har dock medhunnit äfven annat. Han har uppmätt, granskat och beskrifvit en mängd af öns fornborgar samt undersökt och afbildat många af de ytterst intressanta bildstenarne. Hans senaste arbeten röra de s. k. kämpagrafvarna.
Dessa träffas, som hvarj e gotländing vet, ofta i våra ängar och bestå tom bekant af en låg vall, som innesluter ett aflängt fyrkantigt rum; på ena kortsidan är oftast en öppning i vallen. De ådraga sig alltid uppmärksamheten, klädda som de numera vanligen äro med träd och buskar. Mången varm sommardag hafva glada skaror i den vackra ängen under sina muntra ströftåg upptäckt en sådan egendomlig kämpagraf, och sedan de trängt igenom det täta buskaget funnit sig stå i en skuggrik och sval, frisk och grönskande löfsal. Men hvad har det varit, ljuder det då alltid ifrigt och undrande. På den frågan har Nordin gifvit oss svar.
Man hade redan tidigare förmodat, att man här hade för sig lemningar af forntida bygnader. Men antagandet var icke bevisadt, och från hvilken tid de härrörde, derom var man fullkomligt okunnig.
Vid Mattsarfve i Hörsne började 1883 undersökningarna, men föret 1886 blef frågan klar vid genomgräfning af en grupp kämpagrarvar vid Rings i Hejnum.
Det visade sig här att man verkligen hade för sig grundvalar till hus, och de anträffade fornsakerna gjorde det klart att dessa has varit bebodda under den äldre jernäldern, men blitvit förstörda af eld och för alltid öfvergifna vid början af den följande förhistoriska perioden — låt oss för tydlighetens skull säga fyra eller fem hundra år efter Kr. f.
Man inser lätt vigten af denna upptäckt. Man kan nu hoppas genom undersökning af dessa ännu lyckligtvis talrika fornlemningar komma att närmare lära känna det dagliga lifvet för halftannat årtusende sedan har på Gotland, närmare än man kunde hoppas af grafundersökningar. Och hvad som ökar intresset är, att dylika ruiner af bostäder från så gammal tid ej äro kända från något annat häll i vårt land. Endast på Öland lära, så vidt man nu känner, liknande minnesmärken förekomma.
Många vigtiga resultat hafva redan vunnits, ehuru undersökningarne blott äro påbörjade. Af stort intresse är sålunda, att som hr Nordin uppvisar, anordningen af den gamla gården vid Rings i så mycket påminner om förhållandet under vikingstiden och de isländska sagornas tid. Bondgården var i många afseenden lika bygd öfver hela Norden och under långa perioder af den förhistoriska tiden.
Bland de vid Ringa gjorda fynden äro särskildt märkliga: två romerska silfvermynt och en efterbildning af dylika, en s. k. betalningsring af guld med en mindre upprullad på den större, en ringklocka af jern, en islägg, yxor, knifvar, pilar o. s. v. af jern, 7 handqvarnar med 34 sädkroseningestenar, talrika bitar af minst 50 lerkärl, massor af djurben och mycket annat.
På Vestergötlands fornminnesföreninge årsmöte har hr Nordin, som är denna före rings sekreterare, hållit ett populärt föredrag om dessa undersökningar. Han skildrade då på ett synnerligen lifligt och intressant sätt »en bondgård för 1500 år sedan. och uppdrog en färgrik teckning af lifvet derstädes. Gårdsas rikedom och talrika befolkning, arbetet på åker och äng, jagten och fisket, nöjena inom och utom hus, männens vapen och qvinnornas prydnader, allt får i mån af det tillgängliga materialet sin belysning.
Sådana sammanfattningar af den arkeologiska forskningens resultat äro till mycken nytta för den stora allmänheten, som finner de vetenskapliga afhandliegarna alltför torra, och de mottagas också vanligen med lifligt bifall. Äfven man har då älven rätt att fordra, att hvad som bjudes icke är lösa hugskott stan verkliga forskningsresultat.
I ett nyss utkommet litet häfte har fröken Ellen Key gifvit skildringar från menniskoslägtets barndom. Som ett litet prof på tonen i denna skrift må anföras att hon låter qvinnorna draga ut på jagt, och under tiden hängdes de små barn, som de icke dödat, i träden, med en bit märg i munnen.
Vi behöfva icke betona att dir. Nordins skildring af den tid han behandlar i det nämda föredraget, är af helt annan art. Det är icke fria fantasier, utan bakom den lätta skildringen ligger allvarlig forskning. Det vore helt säkert för allmänheten på Gotland af intresse, om han vid tillfälle ville i Visby upprepa sitt föredrag.
G. A. Gn.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104