Afspärrade från den öfriga verlden

äro vi för tillfället. Sofie, som afgick i vanlig tid härifrån i går morgse, återvände nämligen hit vid 1/2 9 tiden i dag på morgonen utan att ha kunnat utväxla post, hvadan alltså gotlandsposten kom tillbaka hit igen. Orsaken härtill är naturligtvis att söka i gårdagens stormiga väder, hvilket icke blott hopade isen utanför Vestervikskären, utan äfven medförde en snötjocka, som gjorde det alldeles omöjligt för Sofias befälhafvare att — som man säger — se handen för ögonen, och under sådana förhållanden var ej att tänka på att söka allt för mycket närma sig den skäruppfylda kusten. Alltså återvände ångaren hit för kola och befria sig från den onödiga last af is, som ett dygns kamp mot snö, köld, och vågor gifvit fartyget. Vid ankomsten hit såg Sofia ut som ett riktigt isfartyg ej blott hvad sidor och däck beträffar utan äfven master och tågvirke. Nog kunde man förstå att det ej varit någon lustresa, hvarifrån hon kom.
Rurik skulle som i onsdags middag ha argått från Libau och sålunda i går varit utanför Vestervik, men huruvida den lyckats taga sig fram dit är ännu, när detta skrifves, obekant. Under några ögonblick af irrfärden i snötjockan kunde från Sofia skönjas ljuset af en lanterna, men huruvida denna härrörde från Rurik eller någon fyr var omöjligt att afgöra.
Sofia ärnar afgå härifrån i vanlig tid i morgonbittida och söka taga sig fram till Vestervik eller Horn, och fägnesamt skulle ju vara om vädret blef sådant att detta lyckades, så att afspärrningen blef så kort som möjligt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Februari 1889
N:r 23

Visby telefonförening

hade i måndags ordinarie årssammanträde, hvarvid på styrelsens förslag årsafgiften för 1889 bestämdes att utgå med samma belopp som i fjor eller 17 kronor.
I styrelsen återvaldes borgmästare Een, häradsh. Waldenström, grosshandl. A. Ekman, redaktör Jeurling och fabrikör Hellgren. Likaså omvaldes de förra revigorerna trädgårdsm. May och handl. Aug Johansson med handl. J. O. Pettersson till ersättare.
Ifråga om stängningstiden för landsledningarna uttalade föreningen såsom ett önskningsmål att denna, der så icke redan vore ordnadt, borde sättas till kl. 1-2 e. m. i stället för 12-1.
I sin berättelse till sammanträdet erinrar styrelsen att ledningarnas antal inom Visby ökats med 17 till 149 och hela det gotländska telefonnätets trädlängd med 63 kilometer till 428 kilometer. Samtliga apparater i hela nätet hafva under fjoråret ökats med 34 till 202.
Landledningarne, som bilda ett af Visby telefonförening oberoende nät, hafva under 1888 fått sina anknytningspunkter ökade med Burs, Östergarn (med Katthammarsvik), Buttle och Etelhem, hvarförutom under den närmaste framtiden ledningar komma att anläggas till Garda, Ljugarn, Vamlingbo, Vestergarn och Sanda äfvensom en ny ledning till Tingstäde med mellanstation i Lummelunda.
Antalet samtal expedierade af Visby centralstation utgjorde 146 tusen under 1887 och 202 tusen under fjoråret.
För att afhjelpa berättigade klagomål öfver längsamhet vid expeditionen har styrelsen beslutit att utbyta de nu använda tre växelborden mot ett enda sådant, upptagande 200 ledningar utan att kräfva större utrymme än hvart och ett af de gamla borden. Härigenom skall expeditionshastigheten väsentligt ökas Kostnaden för det nya bordet bestrides dels genom de gamlas försäljning, dels genom sammansparade medel.
Man äfven en annan sida af sättet för expeditionen, sådan den un försiggår, är agnad att vålla tidsutdrägt. Sam bekant tillgår nu signaleringen sålunda, att på- I ringningen på den tilltalade verkatälles af centralstationen i motsats till hvad fallet är i exempelvis Stockholm, der centralstationen endast sammankopplar ledningarna och der den talande sjelf sedan ringer på det önskade numret. För att vi här skulle kunna införa samma signaleringsmetod (som emellertid användes på landledningarne, der apparater af nyare konstruktion brukas), skulle vi behöfva utbyta våra nuvarande apparater mot andra eller ändra dem. För att emellertid icke behöfva hvarken det ena eller det andra, är styrelsen betänkt på att möjliggöra signalera gifvande på ett afständ huru långt som helst inom Gotland genom att lavar apparat skulle till sitt förfogande fet strömmen.från ett tillräckligt starkt centralbatteri. Genom att de å, hvarje apparat nu befintliga batterier skulle kunna min skal; till livad sona endast behötves för den ström, som aftnar talet (och icke ringningen), så skulle äfven den årliga underhållskostnaden, som nn utgår med 10 kr. för hvarje apparat, kunna nedsättas ganska mycket. Kostnaden för anläggningen af ett sådant centralbatteri, hvarifrån alla apparater i staden gemensamt skulle hämta sin styrka genom en ytterligare till hvarje apparat upplagd tråd, beräknas till 15 kr. för hvarje apparat, hvilket skulle kunna utgå utan höjning af nuvarande årsafgiftens belopp.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

Väderleken har under de senaste dygnen

visat sig något »konstig». Så efterträddes vintern i går natt af blidväder och hällande regn, hvilket fortsatte under gårdagen och försatte alla våra gator i ett högst ömkligt skick. I dag har det åter varit kallt och yrväder.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

TILLKÄNNAGIFVANDEN.

Allmänheten erinras om innehållet af följande:
Kungörelse.

Med stöd af 14 § i kongl. ordningsstadgan för Rikets städer finner Magistraten härigenom skäligt föreskrifva, att vederbörande husegare böra efter inträffadt snöfall på tillsägelse af polisbetjeningen låta, en hvar från gatan utanför hans tomt, undanskotta, upphugga samt derefter skyndsamt bortföra öfverflödig snö och is.
Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse, hvad Magistraten sålunda föreskrifvit, vare enligt ofvannämnda lagrum, underkastad böter från och med 5 till och med 100 kronor.
Visby rådhus d. 13 Februari 1889.
MAGISTRATEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

Postångaren Sofia,

skritves från Vestervik, anlände i lördags vid middagstiden till inre redden, dit ångaren, följande den af Rurik öppnade rännan, utan hinder inkom och aflemnade post och passagerare m. m. Efter en stund började Sofia att forcera isen, för att om möjligt öppna väg från Ruriks plats fram till Skeppsbron, ett afstånd af vid pass en halt kilometer. Isen var här efter gamla måttet mer än qvarterstjock, hvadan arbetet, åtminstone att börja med, icke gick synnerligen lätt. En half fartygslängd var allt hvad båten för hvarje gång kunde framtränga. Man backade och tog ny fart — och åter eröfrades en half fartygslängd. Det dånade och brakade väldeliga, kolossala isblock brötos upp och den mängd menniskor, små och stora, som med stort intresse iakttog arbetet, gaf sitt bifall öfver hvarje ny eröfring ljudligen till känna.
Efter omkring 2 timmars arbete var rännan öppnad och Sofia gled kl. precis 3 sakta och majestätiskt fram till sin vanliga tilläggsplats vid bron, helsad af dånande hurrarop från den der väntande väldiga menniskomassan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

Landsbygden. Sundre.

(Bref till denna tidning.)
Sundre, 18 Febr.

Om huru tiderna förändrats inom Sundre under de senaste 40 åren kan förtjena nämnas. År 1846 var jordbruket ännu så litet utveckladt, så att det icke lemnade tillräcklig af kastning för befolkningens behof, utan måste hundratals tunnor spanmål införas från andra håll. Hufvudnäringen bestod då i slipstenshuggning och var detta den manliga befolkningens göra både vinter och sommar, hvilket arbete lemnade en nödtorftig förjenst, brödet och de allmänna utskylderna. Samma förhållande fortfor till början af 50-talet, då exporten af slipsten helt plötsligt afstsnuade, hvaraf stort brödbekymmer uppstod. Befolkningen sågs sig nu tvungen att egna större uppmärksamhet åt det försummade jordbruket, hvilket efter bättre skötsel visade sig gifva god afk stning och snart växte inom socknen nöd nog tör eget behof. I början af 60-talet hade jordbruket gått så pass framåt, att en del säd kunde lemnas till afsalu, hvilket än mer ökedes, då bönderna komma till insigt om den stora nytta den s. k. staken gjorde som gödningsämne. Snart började nu älven mången bit dålig äng att odlas, hvilket lemnade god afkastning och bonden började med skäl hoppas bättre tider. Då skiftet efter 5 år eller 1883 tillträddes blef alltså lif och rörelse, Odling måste för en del i större skala företagas, kvar och en ifrade att få sina skiften inhägnade och anlagda, sina åkrar gräfda och gödslade, livad som icke med egen hjelp medhanns utackorderades åt arbetare från andra socknar, hvartill visserligen en del pengar måst lånas, men arbetet har visat ett vackert resultat, hvilket bevisas af nedanstående. År 1887 såldes 950 tunnor spanmål (deraf 100 tunnor hvete), 1888 såldes 860 tunnor till spanmålshandlare på Burgsvik, hvarförutom en del afgått till Hemse. Detta kan visserligen icke anses för någon mängd, men socknen består heller icke af mer än 7 mantal kvaraf en del är delad i så små lotter, att deraf ingenting kan bli till afasin. Som en följd af laga skiftet ha dessutom 16 större utflyttningar blifvit verkstälda. Dessa och andra större omkostnader i följd af laga skiftet ha visserligen förorsakat mången hemmansägare större skulder, men ingen bäres dock klaga eller vill hafva det ogjordt.
Hvad beträffar ladugårdsskötseln återgå vi till förutnämda tidsperiod eller år 1846. Då funnes endast två par oxar och 30 kor, 1888 fans i stället 25 par oxar, och 80 kor, 1846 fans omkring 40 skogshästar, men 1888 endast 4 sådana, hvilka dock vinterfodras af ägaren, men fans omkring 1,500 får, som gingo vildt både vinter och sommar, 1883 fans endast 300 sådana, hvilka fodras hemma om vintern och om sommarn på hvars och ens egen inhägnade mark och lemna eu bättre afkastniag än de föregående 1,500.
Stor förändring bar således på dessa 42 år försiggått och man får väl säga en förändring till det bättre. De som lefva 42 år härefter få väl se större förändringar gjorda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

Inom Visby stad

och dess tullkammardistrikt bosatte skeppsredare och fartygsbefälhafvare kallas härigenom att fredagen den 22 nästa Februari kl. 10 f. m. sammanträda inför Magistraten här å rådhuset för val af revisorer och suppleanter att granska det härvarande sjömanshusets räkenskaper och förvaltning för sist förflutna år.
Visby rådhus den 28 Januari 1889.
MAGISTRATEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

Från sjön.

Antalet kända skeppsbrott och större haverier uppgå från årets början till 122 segelfartyg samt 83 ångare, eller tillsammans 205 fartyg, emot 189 segelfartyg och 94 ångare, eller tillsammans 283 fartyg samma tid förlidet år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

För utsträckt militärundervisning

under sistlidna hösttermin har gymnastikläraren vid härvarande högre allmänna läroverk tilldelats ett arvode af 90 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

För sextiotre hundar

har i år skatt erlagts här i staden. I fjor skattades för 59 stycken. Medeltalet under de föregående 10 åren har varit 101, hvadan sålunda prissarnes antal synbarligen, trots den lilla ökningen i är, tycke vara i nedgående.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22