en af Visby stads allra äldsta invånare prostinnan Elisabet Romdahl, enka efter prosten Romdahl i Öja. Stadens äldsta invånare torde vara enkan Katarina Blomberg, född 1793 och således 96 år gammal.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Mars 1889
N:r 34
Visby spritbolag höll i lördags
sin ordinarie bolagsstämma under ordförandeskap af lektor Bergman.
Styrelsen erhöll dervid ansvarsfrihet och stämman beslöt att arvodet till verkställande direktören skall från och med 1 Okt. 1889 utgå, med 1,200 1 stället för 1,500 kr. samt med 100 i stället för 150 kr. till hvardera af styrelsens fem ledamöter. Revisorerna, de officiella, hade yrkat, att arvodesnedsättningen skulle beräknas från 1 Okt. 1888.
Det till polisbiträde anvisade anslaget höjdes från 350 till 425 kronor, deraf minst 75 kronor skola utgå till poliskommissarien och resten af styrelsen efter pröfning fördelas.
I styrelsen återvaldes hrr P. F. Ihre, O. Melin, L. N. Åckander och T. Klingwall med 25 röster af 15 röstande och hr Aug. Romdahl med 23 af 14. Till revisorer utsågos hrr J. E. Ihre och Aug. Bokström med hrr F. Viberg och Karl Lindell till ersättare.
Bolagets vinst skall, som bekant, författningsenligt tillfalla det allmänna, sedan aktieägarna erkänd 6 proc. å sitt kapital.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
Tre större engelska ångare,
omkring tusen registerton hvardera, inkommo i går till Slite, der de nu ligga för att afvakta gynsammare isförhållanden och order. Deras namn äro Essex, Nero och Oxford, hemmahörande i Hull och på väg till Reval med last af bomull, stenkol och styckegods.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
Till den sista hvilan
invigdes i lördags kl. 3 e. m. i härvarande domkyrka stoftet efter aflidne magistratssekreteraren Gabriel Herlitz. Kyrkan var alldeles fyld af folk. I sorgehuset hade för att hedra den aflidne infunnit sig representanter för åtskilliga af stadens korporationer och stater, såsom magistraten, Sällskapet D. B. V., skepparegillet och militärstaten.
Under tonerna af en sorgmarsch bars den rikt blomsterhöljda kistan af slägtingar till den aflidne upp på katafalken i koret. Från orgelläktaren tonade nu från en manskör Josephssons allvarligt högstämda Reqviem, hvarpå jordfästningen förrättades af biskop von Schéele.
Till ämne för griftetalet hade biskopen valt början af Uppenbarelsebokene 14:e kapitel:
Och jag såg och si ett lam stod på Siona berg och med det bundradefyra och fyratiotusen ; de hade dess faders namn beskrifvet på sitt anlete. Och jag hörde en röst af himmelen såsom at ett stort vatten och såsom en röst af ett stort tordön, och rösten som jag hörde var såsom harpolakares, de der lekte på sina harpor. Och de sjöngo en ny sång för stolen och de fyra djuren och för de äldsta; och ingen kunde lära den sången, utan de hundrade fyra och fyratio tusen. som köpte äro af jorden.
Efter en kort betraktelse öfver innebörden af dessa symboliska ord, afelöte griftetalet med några ord om den eflidne såsom en sångens utötvare och vän. De sista orden biskopen yttrade besvarades med sång från läktaren.
Etsar jordfästningens slut sjöngs från läktaren af en blandad kör Neukomms oratorium »Påskmorgonen»,
Bland de till öfver ett trettiotal uppgående kransar, som täckte kistan, märktes, utom från slägtingar, närmare och fjärmare, sådana från rådetnrätten och magistraten med Inskriften: »Hjertlig tack för långvarig och trogen tjenst samt ett godt och vänfast kamratskaps» från sällskapet D. B. V.; från skepparegillet: »Ett sista farväl till mångårige ordföranden»; från Musikaliska sällskapet »Vid din graf klagar sången»; »från f. d. kamrater vid Gotlands infanteriregemente och artillerikår», »Från vännerna i Marientad»; från Visby bollklabb; från C. J. B. med inskriften: »Tack för vänskap, tack för sköna minnen från sången fester», samt en krans från L. K. med följande vers:
Konstlöst virad han är, den krans, som sörjande vänner,
Fuktad af saknadens tår, lägga här ned på ditt stoft.
Hädan ifrån oss du gått, men dock i minnet du lefver,
Lafver så länge som sång älskas och aktas bland oss.
Hjertat klappade varmt för likar i sorg och i glädje.
Glädjen förädlade du — sorgen gjorde du lätt.
Tack tör all glädje du gaf! De sorgens tårar du torkat
Vattna som himmelens dagg minnets blommande ros.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
Tidtabell för Gotlands Jernväg.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
Rika morbror.
Efter 34-årig frånvaro har mr Sanda i dagarna gästat Eskilstuna för att än en gång se hemmet, der hans vagga stod, och söka upp så många af slägt och vänner, som möjligen vore qvar i lifvet. Mr Sande är bondson och född 1826 i Ahlbro, Gillberga socken, Södermanland. Redan 1854 utvandrade han till Nordamerika, hvarest han alltsedan oafbrutet vistats, till dess han nu, gripen af en okuflig hemlängtan, företog den långa färden öfver Atlanten, Genom lyckade trävaruaffärer i Michigan lär mr Sands hafva förvärfvat, en förmögenhet, som af en amerikansk tidning uppskattas till 2 mill. dollars.
Vi togo oss friheten, säger Eskilstuna tidning, att göra mr Sands ett besök och mottogos på det mest artiga och förekommande sätt. Så upplyste mr Sands oss på vår förfrågan, huru han lyckats i efterforskningarna rörande sina slägtingar, att han vid Tunafors träffat en sin äldre syster, enka, hvilkene dotter var gift med en vid Tunafors, qvarn anstäld ung mjölnardräng vid namn Carlsson. Dessa egde i sitt äktenskap tvenne barn, och måhända komma de att något längre fram resa öfver till sin ansedde slägting. Vidare omtalade mr Sands, att han i Torpa socken påträffat ett fattigt gift folk med nio barn; mr Sands var ingenting mer och ingenting mindre än den fattiga moderna morbror. Att det kära och oväntade besöket spred sol och ljus i det torftiga hemmet, tro vi oss veta, och mer än ett: Gud välsigne morbror! följde den ädle välgöraren i afskedets stund på färden.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
Rättegångs- och Polissaker.
Visby rådhusrätt.
Målet mellan hustru Maria Engström, kärande, och stadekassör Frendin, svarande, angående våld m. m. förevar i dag ånyo. Darvid fick käranden hörd som vittne ogifta Vendla Maria Bordström, hvilken uppehållit sig i stadskassörans förstuga under uppträdet. Hennes vittnesmål öfverens. stämde med hvad käranden vid förra rättegångstillfället anförde, nämligel att hustru Engström ej uppträdt på något sätt pockande samt att stadskassören både tagit henne flere gånger i armen och gripit henne om strupen. Svarandeombudet bestred vittnesmålet i hvad det afvek från hvad syssloman Karlsson berättat samt tillade, dels att käranden var känd för brutalitet, dels att det hela syntes anlagdt på utpressning, hvilket han ansåg ytterligare framgå af kärandens skriftliga slutpåstående deri hon fordrade utom rättegångskostnader, 50 kronor för det men hon lidit af behandlingen. Svaranden öfverlemnade också målet med förut gjorda påståenden. Utslag afkunnas 1 April.
För oanständigt skrifsätt yrkade idag svarandeombudet i målet A. P. Jacobsson, Gurfiles i Ala och enkan Gottberg ansvar å sergeant Vikander, i hvilket yrkande allmänna åklagaren instämde. Vikander, som i dag var instämd i målet, kunde ej infinna sig till följd af tjenstehinder, utan inlemnade genom sergeant J. A. Larsson en skrift, hvari han, utom det han förklarade uppgiften om att ifrågavarande revers vore hans, hufandsakligen utfor mot svarandeombudet. Då käranden Jacobsson nu vore död, öfverlemnade svaranden målet, yrkande sin hufvudmans fullständiga frikännande från krafvet.
För bärande af kärandens sterbhusdelägare uppskjörs målet.
Rättelse. I referatet i fredagsnumret öfver målet mot Jacob Bokström för oloflig jagt, hvilket mål förekom vid södra fingers senaste sammanträde, stod att svaranden dömdes att ersätta rättegångskostnaderna, hvilket i stället bör vara: i anseende till sakens beskaffenhet, skulle kronan vidkännas kostnaderna för vittnenas hörande.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
På Klintebys bränneri,
det enda inom länet, började bränningen i lördags. Kontrollör är löjtnant G. Sahlin.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
Isnot.
Sammanträde hölls nyligen med delägarna i Sjuströmmars och Bogevikens fiskvatten för att öfverlägga om bästa sättet att badrifva fisket å denn vatten.
Enligt gällande strömförordning äger hvarje i Bogeviken fiskberättigad delägare att begagna sig af högst två nät. Under senare åren har emellertid detta nätfiske alldeles öfverdrifvits, synnerligast på grund deraf att hemmanen i Boge allt för mycket sönderstyckats och alla innehafvarne nästan helt och hållet begagnat sin fiskarätt.
Då ett sådant öfverdrifvet fiske ej kunde annat än skadligt inverka på fisktillgången, öfverenskommo delägarna enhälligt att för afbjelpande at missförhållandet hvarje fiskberättigadt hemman tillsvidare skulle M begagna endast högst 20 nät om 40 famnare längd hvart och ett, hvilket antal nät finge mellan delägarna inom hvarje hemman fördelas.
Genom beslut af år 1877 hade länsstyrelsen vid vite förbjudit begagnandet af isnot och borrnot. Under tiden efter detta beslut har, uppgifves det, Bogevikens botten i ganska väsentlig grad öfverslammats af den från s. k. »Burgen» af stormarna utförda gytjan hvarigenom fisket betydligt försämrats. Ty de för fiskens fortplantning vigtiga gräsarter, som förut funnits å bottnen, ha nästan förgväfts af denna gytja. Delägarna utsago derför att begagnandet af isnot åter borde upptagas, då det visat sig medföra nytta för fisket och man öfverenskom att med vederbörligt tillstånd isnot skulle af hvarje fiskeberättigadt hemman få tillsvidare tör hvarje begagnas högst 8 gånger, sedan i hvarje fall föreskrifter meddelats af utsedda tillsyningamän.
Fiskemärken beslöt man låta utsätta i Bogeviken och till detta uppdrags utförande valdes kapten J. Nyström och husbonden J. N. Sandelius å Slitehamn.
Efter tillsyningsmannen öfverstelöjtnant Gahne, som lemnat orten, utsågs till uppsyningsmän handl. Ferd. Nyström i Slitehamn och landtbrukaren M. F. Falk, Laxarfve.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33
Intet tåg ha vi haft på jernvägen
sedan i torsdags, och om något tåg kan sändas ut i morgon beror på, hvad snöplogen, som i dag arbetat sedan i morgse, förmår uträtta. Då detta skrifves har plogen hunnit bortom Barlingbo.
Igår arbetades också hela dagen från kl. 10 f. m., men plogen hann då ej längre au till Sylfasta, hvarifrån den återvände hit på aftonen. I lördags kunde intet arbete företagas på grund af det då rådande yrvädret.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33