Auktion vid Korsby i Buttle.

I anseende till försäljning af handelslägenheten Korsby i Buttle socken låta herrar administratorerna af handl. Axel Sjöströms bo, medels offentlig auktion som hållen deratädes torsdagen den 14 Mars och om ej allt då medhinnes, följande dagsn försälja hela det välsorterade varulagret bestående af vittna der at bomull och ylle, hetta och korta varor, specerier, viktualier och diverse varor, porslin ock glas, bodinventarier m. m.
Erhållande at mig godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 inst. Augusti.
Guldrupe den 6 Mars 1889.
J. P. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Våra parkanläggningar

komma i år att väsentligt vidgas, då sällskapet D. B. W. tager steget ut ända fram mot norra muren. Sällskapet beslöt nämligen i går att den åker i nordvestra hörnet mot Studentallén, som sällskapet häromåret inköpte och som sedan varit utarrenderad till planteringsland, skall ut läggas till park. Två förslag till parkens ordnande föreligga, men sällskapet har mellan dem ännu icke gjort sitt val.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Spanmålsskeppningen

med vårt bolegs ångbåtar under 1888 utgör tillhopa i det närmaste 400 tusen kubikfot, och öfverstiger med 51 tusen kft den sammanlagda exporten noder sommaren 1887 och den föregående vintern, den största, som dittills ägt rum. Anmärkningsvärd är stegringen i exporten af smör och ännu mera at mjöl. Af denna senare artikel skeppades 1887 års sommar endast 547 centner och 1888 ej mindre än 14000 centner. Om än deri, efter livad som uppgifvits, ingått omkr. 2500 centner, från annat fartyg förut här å ön lossadt utländskt mjöl, så återstår ändå en skeppning på omkring 11,500 centner. Märklig är äfven tilltagandet af nötkreatursexporten, hvilken år 1888 nära tredubblats emot år 1887, och som år 1888 var dubbelt sk stor som år 1870, då det skeppades 496 stycken, det största antal som hittills någonsin förekommit. Såsom en motsats härtill kan antecknas den af. tagande exporten af hästar, hvilken t. ex. är 1873, då den var störst, utgjorde 344 stycken, men åren 1887 och 1888 endast 44 stycken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Landsbygden. Rone.

(Bref till denna tidning.)
Rone, 4 Mars.
På grund at i laga ordning skedd kallelse var i dag Rone

Mejeribolag
sammankallade till ordinarie bolagsstämma. Största delen af aktieägarna hade hörsammat kallelsen och infunnit sig. Till att leda stämmans förhandlingar utsågs kommissarien A. M. Eneman, Aliva, och till protokollsförare kronolänsman M. E. Svallingeon. Verkställande direktören uppläste derefter berättelsen för det gångna verksamhetsåret, nr hvilken vi här nedan anföra följande:
Under året hade uppköpts 52,414 kannor mjölk och för denna utbetalts en summa af kronor 8,594:84 öre. Af denna mjölk hade tillverkats och sålts 13,747 skålpund smör till ett pris af 9,010 kr. 32 öre. Alltså i medeltal 3,81 kannor mjölk till 1 skålpund smör, hvilket torde få anses vackert nog efter våra förhållanden. Af detta smör har till England exporterats 7,823 1/2 sklp, till ett mede:pris af 70 1/4 öre pr eklp. eller 5,478:22 samt till orter å fastlandet i Sverige 4,514 eklp., i medelpris 55 öre sklp., (hvilket låga pris till största delen har sin orsak i de svåra \’störnållandena föregående vår) eller kr. 2,481:53 öre. ()frige delen har sålts vid mejeriet på platsen, dels på Ronehamn något öfeer 1,100 ekip. tillsammans. Driftkostnaderna för året halva uppgått till kr. 2,064:22 öre. Dessutom ha verkstälts reparationer å såväl fastighet BOM inventarier för kr. 1,184:58 öre. Men likväl hade styrelsen glädjen anteckna en vinst af den under året bedrifna rörelsen med kr. 311:08 öre.
Osttillverkningen har varitjämföreleevis ringa och för öfrigt mindre lönande.
Af aktieägare har Jamats 44,060,6 kannor mjölk, för hvilka utbetalts kr. 7,307:21 eller i medeltal 16,58 öre kannan. Af icke aktieägare hafva levererats 8,353,5 kannor för hvilka utbetalte kr. 1,287:63 öre eller i medeltal 15,4 öre kannan. Styrelsen föreslog dessutom att bolagets fastighet skulle i bolaget Svea, försåkras för 7,000 kr. eller 500 kr. högre än det nuvarande, hvilket at stämman gillades. — Derefter föredrogs den af hrr N. Enequist och O. N. Bolin uppgjorda revisionsberättelsen, som tillstyrkt styrelsen full ansvarsfrihet, hvilken af stämman med tacksamhet beviljades. Den uppkomna vinsten för året stäldee till styrelsens disposition att användas tör oförutsedda behof. Att som ordinare ingå i styrelsen efter aflidne A. Olofsson utsågs förste suppleanter O. Nilsson, Jaxarfve. Derefter valdes styrelse (enl. bolagsordningen) för år 1890, hvarvid först de gamla Kyrelsele damöterna omvaldes sålunda Ordförande konsul C. J. Broander, Verket. direktör handl. Gustaf Craniör, ledamöter landtbrukarne P. Pettersson, Gudings, Eke, samt O. Olofsson, Lauritze, Rone. Och nyvaldes, sedan den först föreslagna O. Nilsson Jaxarfve anhållit att icke för tillfället komma i åtanke, landtbrukaren Karl Rosendahl, Davide i Rone. Till suppleanter utsågos O. Nilsson och Karl Norrby, Bölake. Revisorer för granskning af räkenskaparna blefvo nämdeman O. N. Bolin, Alfva, och laudtbr. J. Rosendahl, Katlunds i Grötlingbo, med herr V. Eneman, Alfva till suppleant. Sedan stämman härefter förklarats slut frambars delägarnas tack till såväl verkställande direktören för hans oegennyttiga och osparda möda för bolagets väl samt till ordföranden för dagen. Och att detta icke var blott tomma ord bevisas bäst deraf, att då maskinen på våren i fjor höll på att förderfvas af mindre kunniga och dåligt aflönade maskinister, verkst. direktören reqvirerat en kunnig sådan från Stockholm samt för att få behålla honom qvar skänkt sitt af bolaget tillerkända arvode 100 kr. som bidrag till hans allöning. Men det är också endast på det sättet att så väl styrelse som delägare visa oegennyttigt deltagande för bolagets väl, som dess framgång och verksamhet bäst betryggas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Landsbygden. Lye.

(Bref till denna tidning.)
Lye, 2 Mars.

»Burskretsens» möte
i Burs skolhus 28 Februari var, oaktadt det ruskiga vädret, som älven hotade att göra vägarna ofarbara, besökt af alla lärare och lärarinnor inom kretsen (utom en) jämte några andra personer. — Sedan ordföranden förrättat bön och hetsat de närvarande välkomna, gåfvos lektioner i räkning — division i decimalbråk — af skollärare.Ekström, Eke, och i biblisk historia — berättelsen om Kain och Abel — af lärarinnan Karolina Pettersson, När. Sedan kritik följt och protokollet från förra mötet blifvit uppläst och justeradt, skred man till diskussion öfver frågan: Stå skola och hem i det förhållande till hvarandra, som de böra och om ej så är förhållandet, hvilka åtgärder böra vidtagas för att en sådan samverkan må komma till stånd? Frågan inleddes af skollärare Enström i Stånga. Under öfverläggningen, som var afbruten af en timmes middagsrast, voro alla talarna ense om att förhållandet mellan skola och hem i många afseenden icke vore sådant, det borde vara, hvarpå många bevis anfördes. Om orsakerna till detta sorgliga förhållande äfvensom om sättet att råda bot derför voro tankarna deremot något delade. Något slutligt svar på den vigtiga frågan, blef ej heller nu afgifvet, enär man nästan var helt och hållet oförberedd till att afgifva ett sådant, utan skulle dermed anstå till nästa möte.
Af tvänne andra inlemnade frågor medhann endast en, nämligen: Huru bör katekesläsningen i småskolan bedrifvas,? Referent var lärarinnan Pendla Löfvenberg, Burs. Under diskussionen deröfver, Bom fick utgöra evar på frågan, gjordes följande uttalanden: att textorden i lilla katekesen, böra i öfverenestämmelse med Normalplanens, anvisning inläras ordagrant i minnet; att Luthers förklaring bör läsas innantill, emedan lär. vid utredningen och förk larandet af textorden måste ansluta sig till denna förklaring, samt emedan barnen derigenom läras att läsa rätt och med eftertanke, brand sedan kan följa en rätt öfverläsning i stället för det vanliga tanklösa pluggandes; och att, om tiden sådant tillåter, förklaringen äfven derefter må inläras utantill.
Sedan man derefter samtalat en stund om kretsens enskilda angelägenheter och ordföranden uttryckt sin glädje och tacksamhet öfver att mötet trots den ogynsamma väderleken, varit så mangrant besökt, afslutades dagens förhandlingar såsom vanligt med bön och sång. Under middagsrasten muntrades gällekapet med sång, utförd af mamqvartett.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Landsbygden. Ejsta.

(Bref till denna tidning.)
Ejsta, 5 Mars.

Sedan förslag blifvit väckt vid kommunalstämma med Ejsta 22 sistlidna December derom att en kreatursförsäkringsförening inom socknen borde bildas, utalgos fyra personer, som skulle upprätta reglemente för en sådan, hvarefter, sedan detta vid utlyst sammanträde blifvit föredraget, en försäkringsnämd, bestående utom ordföranden, som tillika skall vara räkenskapsförare, af fem personer, som skulle värdera de till upptagande försäkrade kreaturen utsågs.
Vid denna värdering, som nu försiggått, anmäldes till intagning i föreningen kreatur för ett sammanlagdt värde af 37,925 kronor. I dag vid utlyst sammanträde beslöts utan någon motsägelse af de talrikt närvarande delägarna att föreningen genast skulle trädai kraft. Enligt stadgarna får ej häst försäkras högre än 250 kr., oxe 125 kr. och ko 75 kr. Hast öfver 20 år och ungnöt under 2 år intagas ej i föreningen, ej heller sådant djur, som blifvit svältfödt eller eljes vanvårdadt.
En årsafgift af 25 öre erlägges i förskott för hvarje 100 kr. försäkringsvärde. Det öfriga som tarfvas för olycksfall uppbäras hvarje 1 Juli och 1 December.
Då ärendet anses såsom en kommunalsak, åtnjuter nåmden ingen ersättning för sitt besvär, men ordförande tillerkännes ett arvode af tio kr. till skrifmaterialier.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

I samfärdseln är tillståndet

detsamma som i måndags. Sofia ligger der hon ligger och har för öfrigt icke på minsta sått låtit sig afhöra. Då under sådana omständigheter något hopp om förbindelsens snara återknytande från det hållet just icke finnes, afgafe i går till poststyrelsen af ångfartygsbolaget Gotland anbud att med Klintehamn söka upprätta samfärdsel med Ölands södra udde, Ystad eller annan plats på fasta landet. Från Ölands södra udde erfor man i måndags att då rent vatten fans derstädes.
Emellertid har det nu i år gått som det alltid går, när vår postförbindelse afbrytes. De långeamma underrättelserna från Kårekolm — Sofia fastnade i lördags middag och vi visste intet derom förrän söndags qväll — samt de ännu långsammare underhandlingarne förhala en tid, som under nu rådande omständigheter är så dyrbar, att ett eller annat dygn icke får förloras.
Med den sydliga vind, som stått sedan igår, äro förhållandena omkastade. Landsort är icke vidare lätt att angöra och fråga kan vara äfven om södra Ölands udde är fri. Man har derför tänkt på Ystad, dit efter hit ingången telegrafisk underrättelse en ångare inkom igår.
På bolagets ofvan nämda anbud, som afsåg ersättning af 1,800 kr. då post lemnas och återföres, 1,200 kr. då post endast lemnas, samt vid misslyckadt försök 200 kr. om dagen, har ännu svar icke ingått från poststyrelsen, som under förklaring att styrelsen inledt underhandlingar äfven med bergningsbolaget Neptun, lofvat gifva besked idag på middagen.
Ifall anbudet antages, är Klintehamn klar att afgå i natt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Från sjön.

(Meddeladt af grossh. Molander). Skeppet Iris, kapten Hansson, inkom igår till destinationsorten Montevideo med salt från Kap Verdes-öarne. Allt väl ombord.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

Fartygsköp.

Skonaren Merkur om 170 ton, hemma i Neustadt, har inköpte af kapten Aug. Smitterberg härstädes och handlanden Karl Lyberg å Slite.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28