Månad: juni 2020

för 1888 föreligger. Den redogör omständligt för rörelsens sifferförhållanden, hvarmed vi icke vilja trötta våra läsare, vidare redogöres för de af tidningens läsare redan kända missöden, hvilka träffat bolagets ångare, såsom Wisbys förlust af ett propellerblad vid manövrering under liflig trafik i det trånga Bockholmssundet samt Klintehamns grundstötning utanför Långstite strand i Sproge, den senare medförande en kostnad af 649 kr.
Om Tjelvrs missöde utanför Bornholm, det dyrbaraste som hittills inträffat under bolagets öfver tjuguåriga tillvaro meddelar styrelsen:
På andra resan från Stettin, hvarifrån fartyget afgick 16 Maj, hände, 17 Maj kl. 2,45 f. m., den olycka, att på höjden af Bornholm, maskinens mellanaxel sprang. För provisoriskt afbjelpande at denna olägenhet arbetades hela dagen, utan att detta lyckades, och utan att något annat fartyg kom i närheten, förr än kl. 3,30 e. m., då tyska ångaren Prussia, kapten Groenwald, voterade signalen. Efter nära ett par timmars underhandling, ansåg sig kapt. Rundblom, vid det förhållande att fartyget till följd at strömsättningen dref, böra antaga det af kapt. Groenwald efter åtskilligt ackorderande gjorda anbud att emot en ersättning af 11000 Reichemark bogsera Tjelvar till Karlskrona. Bogseringen började 17:de kl. 6 e.m. och den 18 kl. 4,10 f. m. ankrades på Karlskrona redd.
Derefter, och så snart direktionen från Karlskrona erhöll telegram om olyckshändelsen, börjades genast telegrafisk underhandling med verkställande direktören i bergningsbolaget Neptun, konsul E. Liljevalch, som genast välvilligt lät ångaren Poseidon afgå från Bugsvik, för att mot den billiga ersättningen af 1,500 kronor bogsera Tjelvar till Stockholm. Bogseriagen började 19:de, kl. 3 f. m., och 20:de, kl. 2 e. m. anlände fartyget till Stockholm, då Tjelvar genast gick till Finnboda slip och fick sina skador reparerade.
Direktionen inledde underhandlingar med rederiet för ångaren ,Prussian, för att söka nedbringa den af dennes befälhafvare betingade höga ersättningen, men då rederiet, oaktadt upprepade försök, icke ville derpå ingå, ansåg sig direktionen, efter samråd med delegerade och revisorerna, och efter inhemtande af flere erfarne juristers mening, nödsakad infria den af kapt. Rundblom å bergningekostnaden utstälda vexeln, helst en process vore förenad med stora kostnader och utgången deraf ansågs sannolikt utfalla till bolagets skada, och Tjelvars seqvestrering i tysk hamn säkerhet för beloppet eljes kunde befaras.
Hela kostnaden för haveriet belöpta sig efter dispache till 15,867 kronor 87 öre, hvaraf lasten bidrog med så mycket, att bolagets kontanta utgifter derefter belöpte sig till 10,312 kronor 88 öre. Direktionen framställer till bolagatämmen att denna kostnad för Tjelvars haveri, 10,312 kronor 88 öre, må få af reservfonden bestridas.
I sammanhang härmed hemställer styrelsen att Tjelvar må för studande seglationsår försäkras mot sjöfara.
Stettinerfarten med Tjelvar har visat sig stadd i en mycket rask utveckling. Bruttointägten, som 1887 utgjorde i rundt tal 26 tusen kr., höjde sig 1888 till 61 tusen (passagerare 15 tusen, gods 45 tusen) kr. och intägtsmedeltalet för hvarje resa från 1,500 kr. till 2,900 kr.
Förnämsta ökningen kommer på godset. Persontrafiken minskades något med anledning af att turistströmmen under fjorårets sommar drog sig vesterut till Köbenhavn. I år åter bör, om saken bedrifves rätt, en del af den svenska strömningen till verldsutställningen kunna dragas öfver Visby samt vidare öfver Berlin till Paris.
Främst i ordningen med afseende på insegladt nettobelopp står Klintehamn.

Ångarne gruppera sig sålunda:
brutto netto
Klintehamn 43,690 14,801
Gotland 59,276 12,844
Visby 49,410 11,374
Tjelvar 70,400 6,944
Närmast föregående är lemnade Tjelvar på Stettinertraden ett par tusen kronors förlust.
Största intresset vid den nu föreliggande berättelsen knyter sig ur lottägarnas synpunkt förmodligen vid den utredning, som lemnas rörande det inflytande den under fjoråret rådande konkurrensen utöfvat på bolagets intägter. Styrelsen meddelar i detta afseende att trafikinkomsterna utgjort
passagerare gods summa
under 1887 80,129 106,642 186,771
under 1888 67,859 146,838 214,692
hvaraf synes att inkomsten af passageraretrafiken med ej mindre än 12 tusen kr. understiger den för är 1887, men att deremot godstrafiken inbragt 40 tusen kronor mera, så att bruttoinkomsten i sin helhet med närmare 28 tusen kr. öfverstiger 1887 års inkomst.
Undantager man Tjolvar, hvartill man kan hafva skäl i anseende till det olika förhållandet med denna båts Stettinerfart, år för de öfriga tre fartygen inkomsten af passagerare 6,692 kr. mindre, men af gods 17,729 kr. större och sålunda brut toinkomsten i sin helhet 11,036 kr. större än året förut.
Huru man ser saken, säger styrelsen, har inkomsten af passageraretrafiken liksom sjelfva denna trafik under år 1888 ej oväsendtligt minskats, beroende detta delvis på konkurrens med en under fOrlidet år i Gotlandsbåtarnes trade insatt, numera förolyckad båt, som dels fick med sig en del passagerare, som eljest medföljt bolaget båtar, dela verkade till nedsättning i måna fall i passagerareafgifterna å de senare. Att denna konkurrens äfven, ehuru i mindre grad, utöfvade sin verkan på godstrafiken är naturligt. Denna har emellertid under året varit ganska tillfredsställande.
Ångbåtsbolagets nettovinst för 1888 utgör 37,838 kr. 72 öre, då haveriet för Tjelvar är beräknadt utgå ur reservfonden. Härtill kommer behållning från föregående år m. m., så att hela den disponibla summa, öfver hvilken lördagens stämma har att förfoga, utgör 55,726 kr. 39 öre, motsvarande omk. 10 proc, på aktiekapitalet.
Sist nämda summa är redan i så måtto använd att 28 tusen kr. äro afsatta till den nya båten. Af återstoden föreslår styrelsen att 16,350 kr. (motsvarande 3 proc.) må utdelas till aktieägarne och resten reserveras för fartygens utrustning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Mars 1889
N:r 28

hade i lördags sammanträde i härvarande folkskolehus. På grund af de svåra väderleksförhållandena hade endast ett fåtal medlemmar från landsbygden infunnit sig. Biskopen bevistade mötet.
Skollärare Lingström höll föret en räknelektion, hvarpå följde kritik öfver denna. Då skolläraren G. A. Ljungberg i Fole, som denna gång skulle ha hållit ett föredrag om elektriciteten, ej kunnat infinna sig, öfvergick man att under skolföreståndaren Ljungbergs ordförandeskap diskutera den från föregående möte ännu delvis qvarstående frågan: Huru väcka och behandla barnens ambition?
Fröken Vellander kastade en återblick på den förra gången hållnadiskussionen, hvarefter hon sökte framhålla, att den sak, hvarom hår var fråga, älven hade sina mörka sidor. Det fans ju så mycken falsk ambition, hvilken man borde vakta sig för att vecka. Äfven den del af frågan, som rörde bestraffningen kunde in ses från olika sidor. Somliga barn agades eller tillrättavisades bäst mellan fyra ögon, andra deremot mera öppet inför kamraterna.
Biskopen fann frågan vara af största vigt. Han hade icke hjerta att låta bli ett säga några ord.
Ser man på t. ex. Amerika lefver man der på nyttans grundsats, i Frankrike på amhitionens. Toge man bort nyttan för amerikanen och hederskänslan från frarsmannen, kunde man knapt tänka sig hvad som skulle stå qvar.
För oss vore något annat den bestämmande kraften, och om vi släppa denna skulle vi stå lika rådlöse. Vi svenskar kunna ej lefva utan religion. Sjelfva nöjena få hos oss en religiös prägel. Vi komma ingenstädes utan Gud, utan religion. Derför måste hos barnen inplantas medvetandet om Gud. Aldrig kan man uppfostra ett svenskt barn, om man ej ställer det inför Gud.
Derjämte är det både nödvändigt och behörigt att begagna sig af de båda lägre motiven: nyttan och hedern. Man får ej försumma det mindre för det större. Vi få ej helt och hållet kasta bort utilismen, endast söka böja den under det heliga och sanna. Så äfven med ambitionen: inom sina rätta gränser är den nyttig lör uppfostran. Ambitionen skall väckas hos barnet, så att den utvecklar medvetandet om hvad det är att vare menniaka.
För att väcka denna ambition hos skolbarn vore det mycket vigtigt att ha en luftig och vacker skollokal, att hålla barnen till renlighet och ordning; hvarom icke, skär man af hjerterötterna på hederskänslan. Vid förseelser bör man bagynna med att söka att få barnen att tänka; hjelper ej detta måste agan till. Likväl borde ej lärarinna tukta: då är oftast fältet för henne uppgifvet. Agan tillhör mannen.
Diskussionen afslöts härpå och det vid båda mötena förda meningsutbytet fick utgöra svar på frågan.
Vid nästa möte, som kommer att hållas i Visby sista lördagen i Maj, håller fröken Vellander en lektion i satslösning: satsens hufvuddelar och deras bestämningar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Mars 1889
N:r 27

var i lördags föremål för öfverläggning inom kyrkorådet man bealöt att åt sakkunnig person uppdraga att afgifva utlåtande, huruvida sprickan å klockan uppkommit genom klämtapparaten, och ansåga lämpliga att uppdraga detta åt klockgjutaren firman Beckman & komp, hvilken för ändamålet skulle hitsända ett ombud.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Mars 1889
N:r 27

firade i går afton i ordenshuset vid Mellangatan goodtemplarlogen »Fridsförbundet».
Efter afsjungandet af en psalmvers, helsades de närvarande välkomna af tunnbindare Hansson, hvarpå en musikälskarinna sjöng ett solonummer med pianoackompanjemang.
Under omväxlande magik af ordens musikkår, qvartett- och solosång samt kaffedrickning fortgick sedan festen, hvarunder också förevisades den från ett föregående samqväm bekanta vackra tablån. Till slet höll predikanten Lekström ett nykterhetsföredrag.
Festen var besökt af omkring 300 personer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Mars 1889
N:r 27