har antagits Johan Gustaf Edvard Böttiger-Karlsson från Högeby socken i Kalmar län. Böttiger placeras under nr 117 på Garda kompani.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
Sofia anlände hit i måndags eftermiddag,
medförande post, efter att ha varit borta under fem dygn.
Natten till i lördags strax efter kl. 12 utgick ångaren härifrån med kursen V.S.V. i afsigt att söka inkomma till Ottenby, dit posten blifvit beordrad. Klockan 1 middagen kom man in i stark drifts, hvilken var omöjlig att genombryta, hvarför man efter en timmes arbete vände och satte kurs N. till O. 1/2O. i hopp om att kunna inkomma till Kåreholm. Dit ankom Sofia kl. 7,15 e. m., då posten genast landsattes. Under påföljande natt fortfor arbetet genom den fasta isen.
På söndagen kl. 7 f. m. satte Sofia kurs ostvart för att undersöka isförhållandena, men som ingen vak var synlig i ismassan, vände man efter 2 timmar tillbaka till Kåreholm, der fartyget nu förtöjdes vid iskanten för att invänta posten, som från Ottenby beordrats hit.
Kl. 2 på måndagen anlände posten, togs ombord, och kl. 3,30 satte Sofia kurs ostvart hän. Redan efter 1 1/2 timmes färd möttes fartyget af tunn is, som sedan tilltog i tjocklek, så att man måste forcera densamma. Under svåra ansträngningar höll man på härmed till kl 8 på aftonen, då Ölands norra udde samt stora Karlsö pejlades. Kl. 10 hade isen så tilltagit i styrka att allt genombrytande var omöjligt, hvarför forceringen upphörde i afvaktan på kommande dag.
Under tisdagen visade det sig likväl att ingenting stod att göra annat än invänta vindförändring. På eftermiddagen började emellertid isen röra på sig, men ingen öppning syntes.
Natten till onsdagen blåste laber sydostlig bris och vid sjutiden på onsdagsmorgonen kunde i ismassan upptäckas små öppningar, som började förstoras i O.N.O.- och N.O.-lig riktning. Forceringen började då åter och efter hårdt arbete lyckades man genomtränga flere isband, hvarpå Sofia längs med landet tog sig upp till Visby, dit hon ankom kl. 4 på eftermiddagen. Hamnen var vid ingåendet alldeles fyld af is och under svängningen sprängdes flere trossar.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
Såsom sökande
till andre bataljensläkaretjensten vid Gotlands infanteriregemente hafva anmält sig andre bataljonsläkaren vid Skaraborgs regemente Tage Sjögren och t. f. provinsialläkaren i Gunnaranäs distrikt L. Curman.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
Rättegångs- och Polissaker.
Mildradt straff. Såsom på sin tid omtalades dömdes hemmansägaren Johan Teodor Karlsson från Vinor å Fårön 31 December 1888 af norra häradsrätten till sex månaders straffarbete samt ett års vanfräjd deröfver för det han under hafrebergning från vraket efter den å Salvoren strandade engelska ångaren York City bortfört och hemtagit en trumma af väf.
Karlsson, som hos k. m:t anhållit, att han af nåd måtte förskonas från straffet, har med anledning af omständigheterna fått straffet nedsatt till endast 100 kronors böter.
Södra häradsrätten. (Länsfängelset).
Ransakning har i dag hållits med den för stöld häktade arbetaren Adolf Johansson från Burgsvik. Domare var v. häradshöfding Hj. Torpadie på grund af förordnande.
Anmälan om stölden innehöll att hemmetsägaren Olof Olofsson Roes i Grötlingbo på morgonen 6 dennes upptäckt att någon brutit sig in genom bakdörren till hans vid vägen liggande ladugårdslänga, samt att han på grund af några omständigheter hade misstanken riktad på ofvannämde Johansson, hvilken han fått veta hade rest förbi Roes sagda natt i sällskap med arbetaren Norman och stenhuggare,\’ Darling. Såväl Darling som Norman hördes, hvarvid den förre sade sig ha sett Johansson komma ut ur ladugården med en famn full hö, den senare hade sett honom sparka upp dörren. Vid polisförhör med Johansson hade denne förnekat sig ha någon kännedom om stölden. Nu berättade han emellertid: Tisdagen 5 dennes hade Norman på e. m. kommit till honom samt bedt att få lägga af en häck på hans gård. Han ämnade sig till torgdagen i Hemse. Som Johansson skulle till Rone med brynsten hade de beslutit att följas åt efter det de tillsammans med Darling och en annan person förtärt en liter bränvin och en liter konjak. Norman hade varit nästan redlös.
Efter åtskilliga \’pustningar\’ stannade de vid 2-tiden på natten vid Roes. Johansson gaf då sin häst, efter hvilken Darling åkte sist, hafre. Medan han står der, går Darling ner till ladugården och sparkar 6 gånger på dörren så att den går upp. Darling sprang derpå till svarandens skjuts och tog en säck samt gick in i ladugården, dit Norman sedan följde. Under tiden hade J. stått uppe på vägen. Norman kom nedan ut och sade att han hade somnat derinne, Darling bar hö och råghalm i säcken vid sitt utträde. Därpå hade de kört. I Rone hade de fodrat upp det tillgripna fodret. Ett par hästtäcken, af hvilka ett skulle varit stulet vid samma tillfälle, hade legat på Johanssons skjuts samt af honom lagts öfver på Normans, i tro att de tillhörde honom.
Johansson, född i Guldrupe 1863 och till yrket skomakare, förklarade att han ej vid polisförhöret velat upplysa om något, enär han, som ej vissto att Norman och Darling vore hörda, ej ville sätta dem i sticket. Han försäkrade emellertid att han nu talat sanning. Som vittnen hördas först Normen, hvilkena berättelse öfverensstämde med den tilltalades utom i det att han sjelf varit berusad, hvilket han förnekade, samt att det var Darling som sparkat upp dörren. Nej, det hade varit Johansson. Men som N. gått afsides hade hade han ej sett att J, kommit ut med höet. Det tycktes af vittneamålet, som om Norman emellertid ej hade så alldeles klart för sig hvad som händt den der natten.
Darling vitsordade också i allt Johanssons uppgifter, utom hvad sjelfva stölden beträffar. Han hade visserligen ej sett, att dörren sparkades upp, men hört det der han stod bakom kanten. Att Johansson kommit ut med fånget fullt af foder hade han iakttagit. Detta hade sedan stoppats i en säck på Johanssons skjuts. I ett par punkter samstämde emellertid ej vittnesmålen. Norman sade att Johansson sparkat upp dörren innan Darling ankommit till ställer, Darling deremot påstod att han både ankommit och hunnit gå afsides innan det hände.
Johansson vidhöll emellertid sin berättelse och framstälde jäf mot Darling, enär han vore den skyldige.
För närmare utredning uppsköts målet och Johansson qvarhölls i häktet.
Pigan Hermanna Charlotta Klintberg, af rådhusrätten förklarad skyldig till stöld, inbrottsstöld och förfalskning af orlofssedel undergick i dag slutransakning inför häradsrätten på grund af den erkända stölden utaf en guldring och ett klälningslif vid hemmanet Vesterväte i Väte, der hon vistats några dagar under det hon såg sig efter plats på landet.
Klintberg dömdes för alla dessa förseelser till 1 år och 6 månaders straffarbete samt 2 års vanfräjd deröfver.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
Offentlig auktion.
Onsdagen den 3:dje instundande April låter sysslomannen uti urarfvakonkursen efter aflidne tulluppsyningsmannen J. F. Thulin medels offentlig auktion, som förrättas å tullbostället vid Kappelshamn och börjas kl. 11 på dagen till den högstbjudande försälja konkursboets tillhörigheter, bestående af silfver-, nysillver-, koppar-, och jernsaker; bättre och sämre möbler ; glas och porslin, träkärl, och sudla husgerådssaker; linnevaror; den aflidnes gångkläder jämte andra effekter. Med betalningen lemnas godkände inropare 3:ne månaders anstånd.
Othem den 19 Mars 1889.
JOHAN SMEDBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
När Sofia kommer att gå härnäst
är ännu idag på middagen icke afgjordt. Man har de närmaste dagarna sysslat med att omse pannan, hvilket arbete afslutas i dag.
Festlig vind har ånyo hopat driftsen utanför vår kust så långt ögat kan nå. Och under stränga nattfroster fryser sörjan samman och isbanden tilltaga i styrka. Under sådana förhållanden och då så godt som hela sjön mellan Visby och Öland uppgifves vara fyld af is, synes oss den naturligaste angöringspunkten för Sofias närmaste resor vara södra eller östra Gotland. Ty att man någon gång, ehuru dess bättre sällan, kan bli stängd äfven i Visby hamn, minnas vi sedan 1881, då vestlig vind stod flere veckor.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
Medicine kandidatexamen
har 13 dennes aflagts i Upsala af studeranden Karl Hammarberg, hvilken våren 1884 aflade mogenhetsexamen här i Visby.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
Löjtnants lön
har tilldelats löjtnanten vid härvarande infanteri F. Fürchtegott Hoppa.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
John Ericssons död.
Ur Newyork Heralds londonupplaga meddelar Dagliga Allehanda följande detaljer:
Kapten John Ericsson, den ryktbare uppfinnaren dog kl. 12,30 denna morgon (8 Mars) i sin bostad 36 Beachstreet af blåssjukdom. Han hade lidit af den Brightska njursjukdomen sedan ett par veckor tillbaka, men med sin karaktäristiska energi och bestämdhet hade han nekat att intaga sängen, förrän han blef absolut nödsakad dertill af sjukdomen, som bemäktigat sig hela hans system. Hans helsotillstånd hade allt sedan årets början varit mindre tillfredsställande.
Ericsson fortfor att arbeta i sitt arbetsrum ända till ett par veckor före sin död. Hela hans uppmärksamhet var riktad på konstruerandet af den bekanta solmaskinen, på hvilken han arbetat i åtskilliga år. När han såg slutet nalkas, uttryckte han sitt beklagande öfver att han ej fick lefva länge nog för att kunna öfverlemna denna uppfinning till verlden i komplett skick. Solmaskinen upptog hans tankar ända till den sista timmen; och när han på sistone endast kunde tala i en hviskning, drog han till sig sin förste ingeniör och gaf honom slutliga instruktioner för fortsättandet af konstruktionsarbetet, samt aftvang honom ett löfte, att arbetet å maskinan ej skulle upphöra. Inga sörjande anförvandter stod vid hans sista läger. John Ericsson gifte sig för ett halft århundrade sedan i London, men hans hustru dog kort derefter och lemnade inga barn. Han har flere brorsbarn i Sverige, men ingen anhörig på denna sida Atlanten.
Beträffande den aflidnes hviloplats efter döden skref han 1886 till en person i hufvudstaden:
Jag känner blott ett hemland. Hellre må mitt stoft få hvila under en grushög på svensk jord än under ett marmormonument i detta land.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35
Guldmedaljen
(in sui memoriam) har konung Oskar öfverlemnat till engelska majoren Heales för det praktfulla och konstnärliga arbete om Gotlands kyrkor, hvarat som bekant äfven drottning Viktoria mottagit ett exemplar.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Mars 1889
N:r 35