Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Till nämdeman för Barlingbo och Ekeby socknar efter nämdeman J. Erlandssan, Öjers i Ekeby, har anhälligt valts lantbrukaren Emil Stenberg, Digeråkra i Barlingbo.
Till nämdeman för Follingbo och Akebäck socknar efter avlidne nämdemannen Adolf Wedin, Björkebos i Follingbo, valdes i går lantbrukaren J. P. G. Endrell, Bäcks i Akebäck med 11 röster, medan 5 röster tillföllo lantbrukaren Arvid Gollberg, Nygårds i Follingbo.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
Vid norra häradets vägstämma på måndag vid Allekvia kommer att föreligga förslag från vägstyrelsen, att vägdistriktet, sedan entreprenadkontraktet med A. B. Vägförbättringar med utgången av detta år upphör att gälla, skall från år 1933 bedriva sommarvägunderhållet i egen regi. I anslutning därtill föreslås inköp för distriktets räkning av maskiner för 75,000 kr. A.-B. Vägförbättringar har emellertid begärt att få, inkomma till stämman med nytt entreprenadanbud för den kommande femårsperioden, varför stämman torde få att välja mellan de båda förslagen.
I den motivering, som vägstyrelsen lämnat för sitt förslag, framhålles det, att fördelen av entreprenadsystemet är, att kostnadssumman för underhållet är på förhand fixerad. Bland olägenheterna är däremot, att entreprenören disponerar tillgängliga maskiner och personal, men att om dessa i stället stade till vägstyrelsens för fogande denna skulle på ett smidigare sätt kunna utföra förekommande mindre vägförbättrings-arbeten och dylikt. Vidare har vägdistriktet nu övertagit vintervägunderhållet och med hänsyn till våra vintrars karaktär kommer detta i åtskillig grad att sammanfalla med dat övliga underhållet.
Som bekant beslutade vägstämman i södra häradet att teckna kontrakt med A.-B. Vägförbättringar endast å tre år för att kontraktstidens utgång skulle komma att sammanfalla i båda häradena. Sålunda kommer frågan att bliva aktuell även i södra häradet under innevarande år, och man synes på sina håll icke vara främmande för tanken, att de båda vägstyrelserna, därest de få övertaga underhållet i egen regi, skulle etablera ett intimt tekniskt samarbete för vägunderhållet inom länet.
Södra häradets vägdistrikt behandlar frågan vid vägstämma i Hemse den 23 mars.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
Visby stads inkomst av nöjesskatt under år 1931 utgjorde kr. 21,054:78.
Av det sammanlagda skattebeloppet ha influtit kr. 999:75 från teater och konserter, kr. 14,390:65 från biografer och kr. 5,664:38 från övriga nöjen.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
och dess garnison i medlet av 1600-talet.
Då \”förskickning till Nya Sverige\” i Nordamerika var ett fruktat disciplinstraff.
Så snart landshövdingen Åke H:son Ulfsparre hade fått Gotlands förvaltning och truppernas underhåll nöjaktigt ordnade, grep han sig an med att sätta slottet, vilket under den danska tiden fått förfalla, i försvarbart skick.
Så erhöll han (genom K. Räkningekammarens resolution den 16/10 1646) bemyndigande att söka få framforslandet av stockar och annat timmer för staten billigare genom att >>medh goodha ord och persuationer>>, förmå allmogen att hjälpa till med timrets inforslande till Visby.
Logementen för garnisonen voro i så dåligt skick, att nya byggnader måste uppföras. Det gällde att bygga kaserner ej endast för artilleriets manskap och underofficerare, utan även bostadshus för officerarne samt att reparera proviantmagasinet. Dessutom saknades (enl. ett brev från K. Krigskollegium) bränsle för uppvärmning av >>Cartou-gardierna>> (Kartau = mindre kanon) – alltså menas gallerierna för små kanoner. Dessutom måste en stor bryggkittel anskaffas för slotts- och garnisonsfolkets behov.
Vidare måste fästets palissader stormhinder av pålar) helt och hållet förnyas. I samma brev från K. Kr.-kollegium talas om anskaffning av såväl >>vanliga>> palissader av minst åtta alnars längd, som >>pinnepalissader>> av minst 4 alnars längd.
Vid denna tid gjordes också ett förslag att omgiva Visby med helt och hållet nya befästningar enligt den tidens fordringar. Murarne med dess många, ståtliga torn skulle – horribile dictu – helt enkelt rivas ned. Slottet skulle omgivas med en bastionerad femkant, hela staden med bastionerade jordvallar med vattengravar som stormhinder. (En bild av detta >>dödfödda>> projekt medföljde kapten Tor Silléns intressanta avhandling i Gotlands Allehandas julnummer om Visby hamns byggnadshistoria). Detta förslag stannade lyckligtvis på papperet.
Besättningen på slottet torde efter år 1647 hava utgjorts av 2-3 kompanier österbottningar samt artilleritruppen under befäl av >>artillerikaptenen>>. Återstoden av trupperna på Gotland synas hava varit fördelade i mindre bevakningsdatachement vid de mera betydande hamnarne; en del av rytteriet lär hava legat i kantonement på Stora Hästnäs.
Landshövdingen var överbefälhavare för trupperna. Visborgs slott hade en särskild kommendant. Truppernas disciplin synes hava varit långt ifrån tillfredsställande. Landshövdingen får den ena skrivelsen efter den andra rörande brott begångna av garnisonens soldater.
Så resolverar K. Krigskollegium (1 skrivelse den 26/6 1647), att två soldater, vilka stulit i staden, borde slippa undan med lindrigare straff än det av krigsrätten på slottet bestämda. De skulle endast få >>löpa gatlopp>>, d, v. s. pryglas under det de löpte mellan leden i det uppställda kompaniet. Men exekutionen av straffet för en annan soldat, som blivit dömd till avrättning, skulle uppskjutas, till dess att Krigskollegium blivit fulltaligt och kunde avgöra fallet.
På våren 1648 förekom till och med en omfattande >>mutination>> (myteri) mot kommendaten Hylshorst på Visborgs slott. Den 2 augusti samma år fälldes av K. Maj:t ett avgörande utslag över Krigskollegiet domslut i saken. Anstiftaren av myteriet, slottstimmermannen Thomas Möller, dömdes att mista livet, enär >>detta wore en kapital sak, som inthet kan eller bör lijdas samt andre sådane mothwillige på den orthen till Sky och åthwarning>>. Av övriga deltagare i myteriet skulle Henrik Andersson, Grels? Göransson, Axel Göransson, Bertil Clemetsson och Pawell (Paul) Erichsson för den gången få behålla livet, men >>androm till warnagel>> löpa gatlopp fyra gånger igenom 2 kompanier. Korpralen som icke avstyrt förbrytelsen, skulle också löpa gatlopp fyra gånger och sedan >>kasseras från sitt officie (degraderas) och tiena som gemeen man>>.
Beträffande anstiftaren Möller resolverades, att före avrättningen hans högra hand skulle avhuggas och spikas på schavotten. Vidare skulle anmälan göras om dagen för straffets verkställande. I samma brev meddelar K. Maj:t en annan åtgärd, som antagligen bort vidtagas långt förut, nämligen att >>slottshopmannen>> (kommendanten) Johan Hylshorst skulle förflyttas från Gotland och ersättas med en annan, >>qualificerat>> officer.
Då K. Maj:t därtill förnummit, att en del soldater tagit sig >>dhen owahnan före>> att stjäla ur magasinshusen, varför de redan blivit straffade med gatlopp, utan att någon bättring hos dem förmärkts, så befaller K. Maj:t att om de ånyo göra sig skyldiga till sådan förseelse, så skulle de straffas till livet och >>uphengias>>.
Ett unikt och något mildare straff för upprepade stölder och >>för det han ingen ånger och bättring låtit påskijna>> erhöll en österbottnisk soldat vid namn K. Sigfredsson. Genom Krigskollegii resolution (d. 22 februari 1649) blev han dömd >>at förskickas till Nya Sverige i Nordamerika.>> (Denna koloni hade Sverige anlagt år 1638 vid Delaware-flodens mynning).
Men då S. redan länge suttit fängsligt anhållen på V. slott och >>wij inthet annat kunne tänkia, än at detta skall wara honom een goodh åthwarningh, sådan odygdh hädanefter at aflåta>>, så ville man på försök tillgiva honom hans brott, men på det villkoret, att han efter frigivandet skulle göra >>sin skylldiga tienst som een ährlig Karll.>>
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
Till Skytteförbundens överstyrelse ha länsförbunden nu ingivit uppgift över årets mästerskyttar, d. v. s. de skyttar, som för innevarande år skola tillhöra fjärde klassens s. k. A-skyttar och vilka vid alla tävlingar om statspris skala lämna visst handicap övriga skyttar inom skjutklassen.
Inom Gotlands skytteförbund ära i år kvalificerade följande 13 skyttar (mot 4 år 1931), nämligen i Visborgs skytteförening: löjtnant E. O. Antonsson, fanjunkarna O. Th. V. Vallin, K. N. T. Norman och J. H. A. Ahlström, sergeanterna O. V. Andersson och A. F. Nyberg, Visby skytteförening: tandläkaren F. O. L. Eriksson, hamnbokhållaren Th. O. Gerentz, överlantmätaren V. B. Holmbäck, kaptenen I. T. Möller och kronägaren Holger Olsson, Boge skyttelörening: hemmansägaren K. E. Johansson samt Fårösunds skytteförening fiskaren Fredrik Nordlund. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
VÄTE, 11 febr.
Härvarande missionsförsamlingsungdom höll förliden lördag sitt årsmöte, härstädes. Under år 1931 har omsättningen varit mellan 5 å 600 kroner med ett överskott i kassan till 1932 av nära 100 kronor. Bidrag har utgått tig församlingen på platsen och till länsmissionen m. fl. I styrelsen för innevarande år valdes mjölnaren Verner Östman, lantbr. Martin Björkqvist, frk:n Anna Södergren och Else Östman samt Joh:s Lövenberg med hr Alg. Alberg som ersättare. Revisorer blevo hr R. Ahlberg och Bergström.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
ROMA, 15 febr.
Härvarande lokalavdelning av sjukkassan Framtidsförbundet höll härförliden sitt årsmöte i Högbro. Lokalavdelningens räkenskaper ha under år 1931 uppgått till Över 1,600 kronor ioch i sjukhjälp har under samma tid lämnats närmare 1,200 kronor. Avdelningens styrelse består av hrr K. Jaelsson, A. Gardell och H. Andersson. Som revisorer att ganska 1932 års räkenskaper utsågas hr J. P. Hansson, J. Hansson och E. Wahlgren. Avdelningens medlemsantal är f. n. 67.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
ALSKOG, 15 febr.
En teaterföreställning hade i lördagskväll några u omar anordnat i skyttepaviljongen med el jan kl. 1/2 9. Föreställningen hade lockat en publik som fyllde saken. Under det publiken väntade att ridån skulle uppdragas utfylldes väntetiden med musik av bröderna Larsson, Garda. När ridån dragits fingo vi först göra bekantskap med den prudentlige mäster Rångren och hans dråplige gesäll Simon och deras intrigspel för att få mäster och hans dotter säkert placerade på äktenskapsmarknaden. Av det kvinnliga inslaget märktes mor Manda och pigan Karin vilka utförde sina roller på ett alldeles utmärkt sätt. Att publiken var belåten med sin kväll hördes av skrattsalvorna och applåderna och som den sedan fick tråda dansen utan extra avgift, kunde den ej mera begära.
I går gavs en repris av föreställningen kl. 2 även den talrikt besökt, och nästa föreställning som äger rum nästa lördagskväll får nog också sin publik.
Nyttan av sjukförsäkring. Arrendatorn i prästgården, Anders Johansson, råkade idag under arbete i skogen svårt skada sin fot. Som tur kan betraktas att Johansson sedan den 1:e jan. är medlem i sjukkassa och som olycksfallsersättning utbetalas utan tillämpande lav karenstid, har Johansson nu att utbekomma sjukhjälp från kassan.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/07/19320218-02.jpg\")
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40
Fröken Fredrique Enequist, f. d. föreståndarinna vid Västerås högra elementarläroverk för flickor, förut bosatt här i Visby, fick på 70-årsdagen den 15 dennes i sitt hem i Stockholm mottaga många uppvaktningar. Under dagens lopp ingingo presenter, blommar och telegram från släkt, vänner, f. d. kamrater och elever. Bland telegram märktes även från Västerås flickskolas styrelse och kolregium.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1932
N:r 40