Dag: 9 juli 2020

Länsstyrelsen i Visby säger sig i yttrande till k. m:t intet ha att erinra mot det inom socialdepartementet utarbetade förslaget angående rätt att för offentliga tillställningar på landsbygden taga i anspråk allmän väg eller allmän plats in. m. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1932
N:r 48

i dag utkommet, spelar Gotland en synnerligen framträdande roll. Vendel, den avlägsna Upplandssocknen, bar fått ett i arkeologien vittfrejdad namn genom de praktfulla hövdingagravar, som där utgrävts och som givit en hel epok i Nordens rörhistaria (600-800 e. Kr.), namnet Vendeltiden. I detta häfte redogör dr T. J. Arne för av honom företagna omfattande grävningar, som kasta ljus över Vendel före Vendeltinen och därmed ge synnerligen viktiga synpunkter på den rika Vendelkulturens plötsliga framträdande, varvid åtskilliga fynd från Gotland tjänstgöra sam jämförelsematerial. — Resultaten av de bekanta utgrävningarna vid Korsbetningen börjar nu kunna skönjas med fartskridandet av det stora fyndmaterialets bearbetning. Ledaren av dess grävningar, dr Bengt Thordeman, framlägger här en ingående publikation av de myntfynd, som gjordes i krigargravarna och som — ehuru blott en biprodukt av den stora undersöknangen — dock visa sig vara av central betydelse för kännedomen om medeltidens myntväsen i vårt land. Vi ha förut i flera artiklar redoglort för dessa märkliga fynd. — Vidare redogöres i häftet för ett nytt hjälpmedel för den arkeologiska tarskningen; det är den av dr C. Arrhenius utexperimenterade fosfatmetoden, vilken genom analys av jordens fosfathalt tillåter bestämmandet av en forntida bosättnings lokala utbredning. Denna matad har i arkeologiskt syfte utnyttjats av dr I. Schnell, som här för första gången framlägger sina erfarenheter och diskuterar den nya metadons möjligheter.
Fornvännen framträder med detta häfte, som efter vanligheten är rikt illusfrirat, i en moderniserad loch mycket tilltalande typografisk utförsel. Den uppskattade tidskriften bör hängenam kunna locka till sig n ånga nya läsare och vänner.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1932
N:r 48

har i dag hållits å stadsfullmäktiges lokal härstädes under grosshandlare O. I. Kolmodins ordförandeskap. Därvid föredrogs års- och revisionsberättelserna och ansvarsfrihet beviljades.
Av årsberättelsen för fiskeriföreningen framgick bl. a., att medlemsantalet vid årsskiftet uppgick till 167. Styrelsen uttalade en förhoppning om, att år 1932 skall medföra stora framgångar för förbundet, då de olikel föreningarna anslutit sig, och förbundet därigenom tillförts nya krafter. Tillgångarna den 1 jan. 1931 utgjorde 2,029,35 kr. och den 1 jan. dd. å. 2,094,15 kr. Inkomster och utgifter balanserade på 892,40 kr. med en behållning aV 64:80 kr.
Arvodet till styrelseledamöterna bestämdes till samma som förut.
Innan styrelsevalet förrättades, bad hr Rolmodin att få avsäga sig på grund av bristande tid. Även hr A. Harding ställde sin plats till förfogande.
Till ordförande valdes härefter med acklamation fiskeriinstruktören T. Gustafsson, och till ledamöter. vilket val företogs med slutna sedlar, valdes Harry Friberg, Visby, Helge Pettersson. Skälsö, Herbert Frisk, Kappelshamn. Gust. Nyström, Fårö, Nils Olsson. Visby, J. Olsson, Gnisvärd. Till revisorer utsågos konsul Nils Friberg och agronom A. G. Olofsson med hr Hilding Nygren, Visby som suppleant.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1932
N:r 48

hade i går afton sitt årsmöte i Flickskolan. Därvid föredrogos års- och revisionsberättelserna, och ansvarsfrihet beviljades. Styrelse och revisorer omvaldes. Till ombud vid förbundets årsmöte i Stockholm i slutet av mars valdes fruarna Gertrud Rodhe och Gunhild Carlson samt fröken V. Christiansson.
Ordföranden höll därefter inledningsföredrag till diskussion över ämnet »Frågan om förlossningshem på Gotland».
Därvid lämnades först en historik över vad som åtgjorts härvid i övriga delar av landet. I samband med utredning i frågan om moderskapsskydd hade en undersökning gjorts av hithörande förhållanden, varvid framkommit, att hygieniskt avseende verkliga missförhållanden för barnsängskvinnorna i landet vore rådande. Utredningen visar nämligen följande dystra statistik. 5 proc. av barnsängskvinnorna ha endast ett bostadskök, 50 proc. bo i ett rum och kök, 30 proc. i två rum och kök, och endast 15 proc. ha \’rymligare bostäder. Dock ha efter handen förlossningsanstalter upprättats i det ena länet efter det andra, vilka visat sig vara mycket anlitade. Gotland är det mest efterblivna länet i detta hänseende. on kommitte inom Röda korset hade föreslagit upprättande av ett provisoriskt förlossningshem i Visby. Landstinget 1930, hos vilket bidrag till ett sådant hade begärts, ställde dock frågan på framtiden. Men landstinget 1931 gav. efter framställning från lasarettsdirektonen, denna i uppdrag att göra en utrqdning i frågan i samband med lasarettets förestående imbyggnad.
Efter en livlig diskussion beslöt att senare på våren anordna ett offentligt möte, varvid kvinnorna skulle få tillfälle att framföra sina önskemål om barnbördsvårdens ordnande på Gotland.
Mötet, som var talrikt besökt och där representanter för de olika politiska partierna vore närvarande, avslutades med tesupé, varvid musik utfördes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1932
N:r 48