Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
i Visby under senaste dygnet fr. o. m. igår kl. 2 e. m. t. o. m. idag kl. 12 midd.
| Termometer | Barometer | |
| kl. 2 e. m. | +22,0 | 760,0 |
| kl. 4 e. m. | +21,8 | 760,0 |
| kl. 6 e. m. | +20,5 | 760,0 |
| kl. 8 e. m. | +17,8 | 760,4 |
| kl. 10 e. m. | +17,0 | 760,8 |
| kl. 12 e. m. | +16,7 | 760,8 |
| kl. 2 f. m. | +16,1 | 760,8 |
| kl. 4 f. m. | +16,1 | 760,8 |
| kl. 6 f. m. | +16,2 | 760,1 |
| kl. 8 f. m. | +19,0 | 760,9 |
| kl. 10 f. m. | +19,3 | 760,0 |
| kl. 12 middag | +20,5 | 760,0 |
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
För några år sedan skrev jag i denna tidning en liten uppsats om Gotlands Nationalbevärings gamla exercisplatser och uttryckte därvid bl. a. en förhoppning, att någon åtgärd borde vidtagas för att bevara minnet därav för våra efterkommande. Med uppriktig glädje har jag nu erfarit att Källunge Hembygdsförening har för avsikt att inom den närmaste tiden låta resa en minnessten å Vallstena rum för att hedra sina förfäders fosterländska gärning. Ett vackert bevis på kärleksfull hågkomst av sin hembygds traditioner, som manar till efterföljd!
En kort militärhistorisk skildring av denna gamla traditionsrika exercisplats torde med anledning härav kunna påräkna intresse av tidningens läsare.
Någon i egentlig mening fast militärorganisation har icke förefunnits på Gotland före Nationalbeväringens tillkomst år 1811. Vid befarade krigiska förvecklingar, överfördes då trupper från moderlandet, varjämte befolkningen uppbådades och nödtorf tigt övades i tillgängliga vapens bruk. Vallstena rum var därvid en av ålder ständigt använd samlingsplats, som på grund av sitt strategiskt goda läge och sitt utrymme väl lämpade sig som läger-, exercis- och övningsplats.
Så t. ex. sammandrogs under de oroliga åren 1710-18 här årligen under en kortare tid den vapenföra befolkningen från norra och mellersta Gotland för att under ledning av framstående och fosterlandsälskande landshövdingar såsom. Generalmajoren Anders Sparrfelt, Översten Friherre Nils Posse och Amiralen Gustaf V311 Psilander övas för att kunna möta befarade ryska härjningståg.
Vidare hade under 1808 års krig två lantvärnsbataljoner, vilkas påbörjade utskrivning dock genom den ryska invasionen avbrutits, organiserats här på Gotland. På eftersommaren hade enrolleringen blivit fullbordad, och befälsplatserna tillsatta. I ,September månad beordrades hala lantvärnet till kompanimöte under en månad, varvid den Norra Bataljonen under Majoren O. A. Ahochs befäl förlades till Vallstena rum för exercis och manövrer. Kort efter freden år 1809 upplöstes lantvärnet.
När sedan Gotlands Nationalbeväring organiserades, var det också helt naturligt att Vallstena rum utsågs till exercisplats för allmogens militärövningar. Enligt över enskommelse, träffad vid ett medNorra Häradet sockenfullmäktige hållet sammanträde vid Alleqvia tingsställe, den 17 februari 1813 under dåvarande Landshövdingen och Militärbefälhavaran C. F. Aschlings ordförandeskap, utvaldes bl. a. Vallstens rum till exercisplats för Lina kompani.
Vid de tillfällen då sammandragning av Nationalbeväringens kompanier ägt rum för exercis och manövrer i större förband har jämväl Vallstena rum använts som läger- och exercisplats för Norra Bataljonen med undantag för Fårö kompani. Nationalbeväringens befälsmötea hava även en och annan gång dit förlagts, sedan Visby stads husägare vägrat inkvartering av till dessa möten kommenderad personal.
Under krigsrustningarna och neutralitetsskyddet på Gotland år 1854 var även ifrågasatt dess iordningsställande som läger och övningsplats i samband med uppförandet av en större sjukhusbyggnad för de neutralitetstrupper, som från fastlandet kommenderats till ön. Vid närmare undersökning befanns dock, att Vallstena rum var mindre lämplig som förläggnings- och övningsplats för en större styrka av alla vapenslag, varjämte vattentillgången under sommaren visade sig otillräcklig. Man uppgav därför planen på dess inredning till lägerplats och bestämde sig i stället för Visborgs slätt, som genom större utrymme, riklig vattentillgång, billigare kommunikationer och närhet till Visby hade bättre förutsättningar som militär förläggningsort.
Emellertid användes Vallstena rum som exercisdiats under hela den tid Nationalbeväringen ägde bestånd till och Med år 1886. Efter denna tid hava fält- och fälttjänstövningar då och då förlagts till dessa trakter, som fortfarande utgöra viktiga utgångslägen för militära operationer.
Visby den 29 juli 1932.
Bengt Lindwall.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
tullkammaredistrikt uppgick för sistlidne juli månad till kr. 15,047:36 mot kr. 15,107:86 under motsvarande månad i fjor. Årets juliuppbörd fördelar sig på de olika rubrikerna som följer: Tull kr. 485:82, angtåndspengar kr. 1:25, fyr- och båkavgifter kr. 13,612:13, hyresmedel 291 kr., ersättning för extra tullförrättningar kr. 367:80 samt ersättning för kommunaluppbörd kr. 288:36.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
Som bekant företog kapten Tor Sillén en, grävning i Skeppargatan för någon tid sedan, närmare bestämt den 19-22 juli, för att utröna, varest det Visborgs slott tillhörande tornet Blacken möjligen skulle ha stått.
Av den sammanfattning, som kapten Sillen nu gjort av resultatet från grävningarna, framgår bl. a., att på, ett djup under gatan av 2.18 m. påträffades en sten, fyrkantig och rätvinklig i två synliga hörn. Stenen låg jämn och horisontal och intill densamma åt öster låg ytterligare en sten med murbruk i fogen. Men murverket fortsatte icke åt väster tvärs över gatan. För att bättre klarlägga östra ändan av den stora planstenen fortsattes grävningen utåt gatans mitt. Platsen där mur saknades misstänkte hr ollen vara en port i muren, och vid jämförelse med den å Visborgs nuvarande ruindel uppsatta kartan och teckningen (ur Dahlbergs Suecia) befanns också att det var en port just på tornets södra sida: det förklarade att mur där icke påträffades. Att gräva ut porten och finna andra sidan ansåg hr Sillen för riskabelt för husvägg och gårdsmur till huset Skeppargatan 3.
Den funna nästan fyrkantiga stenen var märkvärdigt slät, liksom av slitning. Den låg på naturgruset och utgjorde sålunda murens understa skift. Hr Sillen anser det tydligt att de stenar som påträffats utgöra del av ett murverk, och då tornet Blackens sydmur enligt karta skall ha stått just här. parallellt med stadsmuren, anser hr Sillen a<tt det med till visshet gränsande sannolikhet kan anses vara en grundmur av detta torn. Då schaktet var öppet, fotograferades detta av bl. a. en amerikansk yrkesfotograf, miss Emelie Danielsön. Mängden av ben som hittades gör det troligt att vid muren legat en hög med avfall från matlagning. Där funnos utom ben tänder av djur, till synes av häst. en bet av galt eller vildsvin, fågelkranier m. m.
Kapten Sillen framhåller som sin åsikt, att sedan tornet spräns murarna raserats, har man grant plockat bort all synlig sten för att bränna kalk. Murbruk, smärre sten.
tegelrester o. dyl. ha blivit kvarliggande i högar, som sedan utbretts. Skeppargatan har i senare tid blivit ytterligare höjd. Det hus t. ex., som förut Låg där nuvarande hörnhuset Skeppargatan 2 står och lär ha funnits där 1807, hade nämligen golvet liggande ett par trappsteg lägre än gatan, och gården lär ha legat c:a 0,4 m. lägre än gatan. Det kan. anser hr Sillén, ha varit små kullar efter Visborgs byggnader eller jord efter husgrunder, som man ytterligare brett ut. Tornets grund behöver icke ha legat så djupt under dåvarande mark. Domkyrkans grund lär ligga blott c:a 0,7 m. under marken, grundlagd ävenledes på grus eller strandklappersten.
Kapten Sillens intressanta redogörelse är ställd till riksantikvarien och förf. har överlämnat ett ex. av densamma till fornsalen.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
Stockholm, 2 aug. (TT. Spec.) Länsstyrelsen i Visby har med tillstyrkan till kammarkollegium överlämnat en av änkefru Sofia Jonasson gjord ansökan om tillstånd att friköpa en lägenhet under kyrkoherdebostället i Björke socken. Även kyrkostämma med pastoratet har tillstyrkt framställningen i enlighet med bostälisnämdens förslag.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
Genom off. aukt. som förrättas i mejerilokalen, i Fidenäs tisdagen den 9 näsek. aug. kl. 10 f. m., låter mejeristen Johannes Lingström i anl. av förestående avflyttning från orten till den högstbjudande försälja sitt välvårdade lösörebo m. m.
Av lösöret må nämnas: matsalsmöbel i mörk ek best. av: byffe, soffa, bord, 6 stolar o. serveringsskåp; vit möbel best. av: soffa, bord, skrivbord, fåtölj, 2 stolar, blombord; sängkammarmöbel best. av: 2 sängar, byrå, lavoar, 2 nattduksbord o. linneskåp; skrivbord o. bokskåp av ek, flera bord, kökssoffa, stolar, hörnskåp, piedestaler, korgstolar, barnsängar, tältsäng, fönsterbord, korkmattor, lampor, krukväxter, kokkärl, porslin, tvättmaskin, mek. mangel, baljor, emaljerat badkar, trädgårdsmöbel m. m.
En additionsmaskin »Addo», multiplikationsmaskin »Lipsia», eldsläckningsapparat, en 65 volts generator med pådragsmotstånd och mätare, radioapparat, hyvelbänk med verktyg, äggkläckningsmaskin för 320 ägg, kycklingmoder, grönfoderskärare, fodertråg, burar, tomsäckar. Två 4-mån. grisar, 100 unga höns, vit Leghorn, 150 kycklingar, 16 ankor, pälskaniner »Gastar Rex» hona med 7 ungar, 1 personbil, »Chevrolet», 2 dörrars Sedan av 1927 års modell, bilgarage, krossklin,ga med bänk samt div. mansgångkläder m. m.
Kl. 2 e. m. utbjudas till försäljning lägenheten Österby 1.42
o m 0, 2 4 8 0 har med nyligen uppfört modernt och rymligt hönshus på villkor, som vid auktionen meddelas.
För lösegendomen lämnas betalningkanstånd åt kände inropare till den 1 nov. 1932 eller vid anfordran. Äganderätten till inropad vara förbehållas tills full likvid erlagts för densamma.
Burgsvik den 30 juli 1932.
Svante J. Lindström.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
majoren Hjalmar Sillén härstädes, som firar högtidsdagen i kretsen av sin familj och närmaste släkt, Till jubilarens hem vid Strandvägen norr om staden ha under dagens lopp inströmmat många hyllningar i form av presenter och blommor liksom en mängd telegrafiska lyckönskningar till 75-åringen från minnesgoda vänner.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
Med Drotten från Nynäshamn den 2 aug.; kapt. Af Sillén, landsfiskal Annirén, dir. Lind, hovrättsnot. Mauritzon, bankkamrer Olin, kamrer Blomqvist, ing. Fernmark, Sandström, Hansson, länsvet. Jacobsson med fru, veterinär Stenmark, vattenrättssekret. Gadd, red. Lindecrantz, not. Hasselblad med fru, sekr. Jävinger, apot. Dahlgren, hovmäst. Ebertz, dr Moeller med fru, herrar Hansson med fru, Alméer med fru, Isberg, Pettersson, Norén, Pettersson med fru, Lauritzen, Larsson, Vedin, Damar, Rudström, Björklund, Jacobsson, Eriksson, Lagercrantz, Östergren, Ekman, Ölundh, doktorinnan Johansson, fruar Blomqvist, Sandström, Lindvall, Lundgren, Roosval, Örndal, Kumlin, Mattsson, Olofsson, mrs Kennedy, miss Ahlqvist, Abboth, Engel, fröknar Sanderskog, Hedström, Ekström, Kobro, Tingström, Bogren, Modin, Sörman, Lundblad, Hoff, Söderlund, Brandberg, Lindorf, Nilsson, Qvarnström, Vestin, Lagercrantz, Pettersson, Jonsson, Hallén, Lager, Juel, Olsen, Helling, Engdahl, Lindholm, Åkerberg, Larsson, Klevenfeldt.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
Fröken Bergboms tillstånd bättre.
Gärningsmannen häktad.
Förhören med gärningsmannen till det hemska mordförsöket i Slite i söndags morse, Helge Johannes Karlsson, pågingo till halv 6-tiden i går eftermiddag och leddes av landsfogde G. A. Broms. Något egentligt nytt utöver vad vi förut meddelat framkom därvid ej, utan händelseförloppet vid dramat var i stort sett så som vi i går meddelade. Karlsson medgav visserligen vid förhören, att han utdelat slaget med en yxhammare, men något motiv för sitt dåd kunde han icke bestämt anföra. Han sade sig ha varit så upphetsad, att han ej visste vad han gjorde. Det är emellertid konstaterat, att Karlsson enträget uppvaktat fröken Bergbom, som emellertid avvisat honom, vilket Karlsson tagit så hårt, att han beslutat att ta så väl sitt eget som hennes liv. Samma dag som den sorgliga händelsen utspelades skulle Karlsson sluta sin anställning, som han sagt upp för en månad sedan. Efter sitt hemska dåd sprang han till skogs, medtagande en slaktmask, men så han glömt skott, kastade han slaktmasken ifrån sig och irrade omkring på måfå. Som förut känt påträffades han i Gothem och fördes till arresten i Slite. Karlsson, som förefaller åtskilligt överspänd, får betyg såsom varande skötsam och ordentlig i sitt arbete. I går eftermiddag förklarades Karlsson, häktad och införpassades till kronohäktet, där han nu avbidar rannsakning inför norra häradsrätten.
Från lasarettet meddelas i dag på vår förfrågan, att den skadade fröken Bergboms tillstånd är bättre och icke inger några farhågor.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176
Flygstyrelsen har nu till M. O. yttrat sig rörande de av M. O. framställda anmärkningarna mot ordnandet av lärarvården vid de till flygstationen i Fårösund förlagda marinspaspaningskursen och flygskjutskolan. M. O. hade som bekant funnit det anmärkningsvärt, att läkarvården bestredes av en endast tillfälligt på platsen boende läkare.
Beträffande marinspaningskursen fran håller flygstyrelsen, att de i denna deltagande Televerna redan äro utbildade i flygning, varigenom faran för olyckstillbud är mindre överhängande. Det torde därför knappast vara nödvändigt att kommendera en särskild läkare till denna kurs. Vad återangår flygsklutskolan, som började den 1 augusti, har k. m:t anvisat särskilda medel härför, varför särskild läkare kommer att kommenderas till skolan. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176