Dag: 18 juli 2020

I proposition föreslår k m:t riksdagen bevilja skomakeriarbetaren vid Gotlands infanterikårs intendenturverkstäder Otto Emanuel Andersson en årlig pension av 852 kr. från den dag, då han avgår från sin tjänst. Armeförvaltningen hade föreslagit pensionens bestämmande till 782 kr., medan statskontoret uttalat sig för det högre beloppet. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 augusti 1932
N:r 180

Drätselkammaren har beslutat att föreslå stadsfullmäktige att till kammarkollegium ingiva ansökan om inkorporering av Visby socken med Visby stad. I beslutet ha deltagit drätselkammarens samtliga ledamöter. Frågan kommer att föreligga i stadsfullmäktige på tisdagen.
Denna fråga har som bekant blivit aktuell genom bestämmelserna i lagen om församlingsstyrelse m. m. och kyrkostämmans beslut i frågan om kyrklig samfällighet förra året. Frågan upptogs också av drätselkammaren till behandling genom en för ändamålet tillsatt kommi, bestående av hrr Kolmodin, Björkander och Söderdahl. Denna kommitth har i avgivet utlåtande meddelat, att läpsstyrelsen i länet ansett, att staden fortast möjligt borde vidtaga Åtgärder till frågans lösning. Det har även kommit till kommitt6ns kännedom, att sockenborna numera icke ställa sig obenägna till kommunens inkorporering med Visby stad. Stadskamreraren har vidare förebragt en viss erforderlig utredning i ärendet.
Frågan har emellertid betydligt äldre anor inom vår kommunala förvaltning. Redan år 1916 väckte hrr Carl Bolin, Carl E. Ekman, Allon de Jounge och Gust. Svedman en motion i stadsfullmäktige om igångsättande av utredning och vidtagande av åtgärder för inkorporering av Visby socken. Med anledning därav tillsattes också av stadsfullmäktige en kommitth för utredning, vilken i febr. 1917 föreslog stadsfullmäktige att till Visby socken göra en förfrågan, huruvida denna vore villig att deltaga i en .utredning i saken. Kommunalstämman i Visby socken underrättade emellertid stadsfullmäktige, att denna icke vore villig att låta inkorporera sig med staden, varför frågan måste förfalla.
Genom tillkomsten av lagen den 18 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal- och ecklesiastik indelning möjliggöres emellertid numera under vissa betingelser en ändring i kommunal indelning, även om den därav berörda kommunen motsätter sig sådan ändring.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 augusti 1932
N:r 180

I denna tidning talades härom dagen om \”hur livlig turistsäsongen i år är här i Visby och på Gotland över huvud taget. Mellan raderna där kunde man läsa, att i lågkonjunkturtider som dessa innebär turistsäsongens förbättrande en Vinst för provinsen och dess invånare, vilket dock kanske icke så många tänkte på. En sak som säkerligen icke heller så många gotlänningar ägna någon uppmärksamhet är att denna turisttrafikens ökning icke är något självklart och självtillkommet, utan att det är resultatet av turistföreningens och ångbåtsbolagets mångåriga, målmedvetna och effektiva reklam, en reklamverksamhet, som icke alltid mötts av den förståelse och det gillande, som nu visas inför resandeströmmens ökande. De små bidrag, som från det allmänna och enskilda lämnas turistföreningen i dess arbete. bära nu frukter. Enbart resandeströmmens ökning i år måste emellertid betraktas som ett klart belägg för, att den propaganda, som från de nämda institutionernas sida bedrivits år efter år, varit riktigt lagd, riktigt skött och väl anpassad.
Detta faktum har också uppmärksammats av fackmännen — en driven reklamman har alltid lättare att bedöma en propagandas värde och verkan än till och med den annonserande själv. Så mycket mera glädjande är det att Gotlandsreklamen — det var Mr övrigt inte första gången — fått ett verkligt gott vitsord på den reklamutställning, som anordnats vid den nu pågående Skånemässan i Malmö. Svenska Telegrambyrån. som iu förmedlat Gotlandsreklamen till pressen under en\’ följd av år, har där ordnat en utställning med syfte att påvisa reklamens värde i allmänhet och i synnerhet Telegrambyråns förmåga att åstadkomma god och effektiv reklam. rör detta ändamål har man valt att utställa originalteckningarna till årets Gotlandsannonser. På en stor skylt läses: »Hur annonskampanjer lett turistströmmen till Gotland», därunder ser man i Prydlig uppställning årets annonsmateriel och därunder i grafisk framställning resultatet och ökningen år från år, från 1923, då kampanjen började under Svenska telegrambyråns medverkan, och till i år — den grafiska framställningen visar en stadig stigning, vilken blir allt brantare med åren. Malmöpressen har också särskilt fäst sig vid denna originella utställning och ett par av de större skånska tidningarna återgiva den i bild. De smakfulla annonsserier, som år från år upplagts för Gotlandsreklamen och de goda resultat, som vunnits av denna, ha också väckt den uppmärksamhet att de härom kvällen omnämdes i radio. Vilket allt bör antecknas, av turistväsendets målsmän här som ett tillfredsställande tecken på korrekt och verksam reklam, och av den gotländska allmänheten som ett sakkunnigt bevis på att det verkligen göres något för att draga hit turisterna samt att detta görande sker på ett sätt, som tilldrager sig fackkunskapens odelade gillande.
Turisterna synas trivas här nere och det är egentligen inte att undra på. ty ett bättre sätt att tillbringa sin semester än på Gotland, torde numera knappast kunna uppletas för mellansvenska invånare, alldeles oavsett då de billiga priserna och den relativt korta resan hit, jämfört med t. ex. en resa norr över.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 augusti 1932
N:r 180