Dag: 24 juli 2020

Den mycket omtalade filmprimadonnan Greta Garbo, som av en smart förd reklamkampanj kommit att framstå såsom en filmisk (nytt ord) gudo gästar f. n. Visbybio i en film, benämd »Inspiration». Alla de, som suggererats till en nästan fantastisk dyrkan av fröken. Greta, få alltså nu tillfälle att fråssa i anblicken av filmprimadonnan, som har kvar sitt gamla blaserade manér, sin trötta blick och sitt lastfylla filmförflutna. Hon spelar con amore kvinnan, som har fullt upp med äckliga beundrare, men till sist blir förälskad i en hygglig ung man. Hur historien avvecklas skall emellertid icke här blotias. Filmen såsom sådan har en hel del förtjänster genom bra spel och bra ljud. Vad de agerande beträffar, verka samtliga mästan staffage kring hjältinnan Garbo, och intresset samlar sig givetvis främst om hennes synnerligen aktuella person. Hon är sig från föregående filmer, med undantag för att hennes spel denna pång icke är fritt från en viss tillgjordhet. Man får det intrycket, att hon är medveten om vilket förträfflig filmanseende hon har; men må det var divan förlåtet, om hon lagt sig till med en aning later. Hon rår inte helt för det själv, att hon blivit filmens förnämsta dragningskraft. Reklamen har styrt om, att människorna tvingas tycka att hon är underbar. – Hennes spel är talangfullt i de slags roller hon kreerar, men nog skulle det vara roligt att se fröken Garbo spela en roll, som är »älskligare» än dem hon jort hittillst Det är ju synd, att städse få se »den gudomliga» i tvetydiga roller.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 augusti 1932
N:r 196