Dag: 24 juli 2020

Den Erik Klints gård Annelund Visby socken tillhöriga betesmarken Lilla Hästnäs hage har nu av k. befhde förklarats fri från smitta av mjältbrand.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 augusti 1932
N:r 196

Barnavårdssystern fröken Maja Ericsson i Visby har hos socialdepartementet anmält sig som sökande, till befattningen som inspektris för barnhem. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 augusti 1932
N:r 196

Direktionens förslag till landstinget.
Som vi i går i korthet omnämde bar lasarettsdirektionen nu till landstinget överlämnat utredning rörande ombyggnad och modernisering av lasarettet. I det föreliggande förslaget framhåller lasarettsdirektionen bl. a., att det är uppenbart, att en, överbeläggning med 32 platser, vilket utgör medelsiffran för januari—juni 1932, skall vålla stora olägenheter för beredande av en tillfredsställande vård och därjämte förorsaka patienterna obehag och otrevnad. Den nu nämda siffran för överbelägning innebär, att lasarettet under denna tid haft ett patientantal, som med mer än 33 procent överstigit det normala, och det ligger i öppen dag, att det är förenat med synnerligen allvarliga svårigheter att bemästra vården av ett så stort antal patienter inom sjukhusets nuvarande ram. Å sjuksalarna ha sjuksängarna måst trängas ihop, dagrummen ha fyllts av patienter och till och med badrummen ha upprepade gånger tagit i anspråk för sjuka. Det framhålles, att antalet vårdplatser å lasarettet utgör 92, en siffra, sam de senaste 30 åren icke undergått någon förändring. Maximum för beläggning har nåtts i november 1931 och i mars 1932, då vissa dagar antalet å sjukhuset vårdade uppgick till 137. Av statistiken framgår, att överbeläggning förekommit under åtskilliga månader under år 1929 och 1930. Från och med år 1931 har överbeläggningen varit konstant och företett en kraftig ökning. Det finnes ingen anledning antaga, att denna ökning är av tillfällig natur, påpekar direktionen. Den stora ökningen av patientantalet sammanhänger uppenbarligen med det förhållandet, att de sjuka under senare tiden i större utsträckning än, förut anlitat lasarettet i stället för att söka vård å fastlandet, och torde därför någon minskning i antalet patienter icke, vala att förvänta. Diraktionen anser sig därför med stöd av den företagna utredningen och med kännedom om de nu rådande förhållandena å lasarettet kunna fastslå, att antalet vårdplatser å lasarettet matsvarar bchovet. Det nuvarande lasarettet blev färdigt år 1903 och har sedan dess, under närmare 30 år, icke undergått några mera avsevärda förändringar, frånsett att år 1928 en ny röntgenanläggning installerades. Det är uppenbart, att icke minst med hänsyn till de stora framsteg särskilt den kirurgiska vetenskapen gjort under de senar, årtiondena, lasarettet icke längre kan anses fylla något så när moderna krav. Direktionen hänvisar härutinnan till de allvarliga anmärkningar sam av generaldirektören Hellström framställdes mot lasarettet vid inspektionen den 27 maj 1931.
Operationsavdelningen är synnerligen trång och omodern. Den avdelning, där de direkta bristerna kanske äro mest iögonenfallande och med vilken den besökande allmänheten mest kommer i beröring, är polikliniken. Väntrummet är mörkt och så trångt, att synnerligen stora olägenheter därav mången gång vållas för da besökande. Särskilda undersöknings- och avklädningsrum saknas, vilket är obehagligt och sinkande för såväl läkaren som patienterna; kapprum finnes ej, icke heller någon toalett för dem, som besöka kliniken. Röntgenavdelningen är för trång ur arbetssynpunkt, och dessutom äro ,skyddsanordningarna för personalen i högsta grad otillfredsställande, varför även ändring härutinnan anses påkallad.
Vad ekonomiavdelningarna angår torde desamma i flera avseenden vara i behov av modernisering. Bsträffande köksavdelningen framhåller sålunda direktionen bl. a., dels att gas saknas, dels ock att förrådsrummen äro för små. och olämpligt belägna. Personalens matsalar, särskilt sköterskornas, äro för trånga och kräva utvidgning.
Som förut nämts skulle kostnaderna enligt direktionens förslag uppgå till sammanlagt 618,000 kr. och de olika posterna fördela sig sålunda;
1) Ombyggnad av ekonomibyggnaden, om- och påbyggnad av det gamla lasarettets sjukavdelningar, tillbyggnad av den nordöstra flygeln samt mittflygeln.
Byggnaftkostnad 357,000, panncentralanläggning 17,000, värmeledning 49,600, vatten- och avloppsledningar 39,800, steriliseringsapparater 13,600, elektr. belysningsledn, 29,900, svagströmsinstallation 3,100, lokaitelefonariläggning 4,000, belysningsarmatur 7,600, transportanordning för matvagnar 3,000, gasledningar 7,000, arvoden, ritningar ocb kontroll 25,000 kr., sammanlagt 556,600. 2) Kostnader för inventarier 62,073. Summa kr. 618,673, Byggnaustiden för förslaget beräknas till två år.
Direktionens förslag innebär i korthet, att den, gamla lasarettsbyggnaden moderniseras, översta våningen påbygges, ekonomibyggnaden om- och tillbygges samt en tvåvånings flygelbyggnad (nordöstra flygeln) tillbygges och att en flygelbyggnad (mittflygeln) tillbygges för förläggas- de dit av poliklinik, röntgenavdelning och operationsavdelning ävensom bad i källaren. Platsantalet skulle enligt detta förslag bli som förut rämts 121, men enligt förslaget måste den tilltänkta barnbördsavdelningen slopas såsom särskild avdelning och det härför beräknade utrymmet utnyttjas såsom vanlig sjukvårdsavdelning.
Direktionen beklagar, att det icke varit möjligt att inom ramen för dessa förslag rymma en barnbördsavdelning. Emellertid finnes tillfälle att enligt detta förslag anordna ett lämpligt beläget förlossningsrum.
Direktionen framhåller till sist, att den väl inser att det jämväl för utförande av direktionens nu förordada förslag rör sig om utgifter för länet, vilka även om de fördelas på on längre tidsföljd, äro högst betydande och särskilt under nuvarande förhållanden ägnade att väcka betänksamhet. Direktionen finner dock de vid lasarettet nu rådande förhållandena vara sådana, att det vore synniligen att beklaga, om frågan icke nu upptages till avgörande, så att arbetena kunde påbörjas på våren 1932.
Mot förslaget har landstingsman Huga Karlström anfört avvikande mening.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 augusti 1932
N:r 196