Våra gotländska lantarbetare

ha anledning att fråga sig, huru förhållandena skulle ha varit för det gotländska jordbruket och därmed också för dem själva, om riksdagens borgerliga majoritet icke i strid med socialdemokraternas avslagsyrkanden beslutat en rad hjälpåtgärder till jordbrukets skydd. Om socialdemokraterna hade fått råda, hur hade det då varit med den gotländska betodlingen, med priset på vår gotländska spannmål o. s. v.? Förhållandena äro bedrövliga nu, men hur hade det varit utan statens stöd?
Det är tacknämligt, att våra jordbrukare beredas tillfälle till billiga lån. Men icke kan man hjälpa jordbruket, som förut dignar under skuldsättningens bördor, genom att lägga på detsamma nya lån, d. v. s. nya amorteringar och ökade räntekostnader? Det blir en hjälp för stunden att ännu en tid hålla det flytande, men det behövs kraftigare åtgärder, om jordbruket skall kunna göras räntabalt. Ty där ligger den viktigaste frågan. Jordbruket behöver ett sådant pris för sina saluprodukler, att jordens brukare kunna bestrida jordbrukets omkostnader, däribland också betala arbetslöner, och även själva skaffa sig sin utkomst.
Men en politik, som har detta syfte, bekämpas konsekvent av socialdemokraterna. De produkter, som jordbruket lämnar, måste hållas nere i pris. Konsumenternas intresse fordrar detta. Det spelar ingen roll, om detta pris icke täcker produktionskostnaderna. Få konsumenterna samma varor billigare genom import från främmande länder, såföredrager man detta, Kunna det svenska jordbrukets arbetare icke konkurrera med negrer och kulis, så må de själva stå sitt kast. D. v. s. de få gå till sin kommun och begära tillsättande av arbetslöshetskommitté och anordnandet av nödhjälpsarbeten. Men vilka jordbrukskommuner ha i dessa tider sådana finanser, att de mäkta med detta?
Ett av de för våra gotländska lantarbetare allra svåraste förhållanden är, att jordbrukarna på grund av sina ekonomiska svårigheter måste inskränka och inställa alla arbeten, som rimligen kunna skjutas på framtiden. Därav följer, att de arbetare, som försörja sig med mera tillfälliga arbeten hoa lantbrukare, komma att sakna levebröd. Det blir en oundviklig konsekvens av jordbrukskrisen, som inga socialistiska deklamationer kunna undanröja,. De socialdemokratiska arbetarkommunerna på landsbygden torde i detta avseende säkerligen icke ha hågot bröd att skänka. Få arbetarna någon gång ett ordentligt arbetstillfälle, få de väl vara tacksamma, om det icke kommer en prickningsaktion i syfte att ta brödet ur munnen för dem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201

Till ordinarie småskollärarinna

i Gammelgarns församling fr. o. m. 1 jan. 1933 har bland 45 sökande enhälligt valts den i första förslagsrummet uppförda fröken Margit Stenqvist från Visby, f. n. vikarie i tjänsten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201

Statspolisens organisation.

Länsstyrelsen har nu avgivit yttrande i anledning av ett inom departem enbet utarbetat utkast till reglemente rörande stats- och reservpolisen m. m.
Länsstyrelsen anför bl. a. följande: Enligt det föreliggande förslaget till organisation av statspolisen är utav Visby stads polispersonal en konstapel avsedd för tjänstgöring i kriminalpolistjänst såsom statspolis. Det synes i viss mån tveksamt huruvida det föreslagna reglementets bestämmelser rörande statspolisavdelning äro avsedda för det fall, att ur en stads poliskår en enda polisman blir förordnad att tjänstgöra såsom statspolis. Skulle emellertid så vara förhållandet, synes det lärisstyrelsen,vara erforderligt, att stadgandet i reglenentebs 3 § ändras i den riktningen, att ersättare för polisman under kommendering till statspolisavdelning må kunna förordnas, för den händelse polismannen därunder skulle komma att åtnjuta sjuk- eller semesterledighet. Det torde nämligen vara nödvändigt att för detta läns vidkommande hava ständig tillgång till en kriminalkonstapel.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201

Södra häradets ordinarie vägstämma

hölls i går i Hemse kommunalrum besökt av 30 sockenombud och en hel del enskilda. Som ordf. fungerade, vägstyrelsens ordf., landstingsman K. J. Levander, och vice ordf. var handl. P. S. Lindstedt i Klintehamn.
Först föredrogos räkenskaperna och vägstyralsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet. Vidare behandlades staten för kommande år, då man räknat med 22 öres uttaxering pr fyrk. Landshövdingen, som bevistade sammanträdet, föreslog att länsstyrelsen skulle få bemyndigande att tillkalla en siffergranskare och att för ändamålet måtte anslås 300 kr., vilket också bifölls. Staten godkändes också i övrigt efter diskussion om en del punkter.
Till suppleeant i styrelsen ,efter vägmästaren R. Segergren valdes. efter votering nämdeman Ansh. Johansson, Anges i Burs. Till revisorer omvaldes landstingsman Bud. Bolin, Alva, och handl. P. S. Lindstoft, Klintehamn, samt nyvaldes byggmäst. K. J. Stenström, Burgsvik, och till revisorssuppleanter omvaldes landstingsman Aug. Jacobsson, Havdhem, och lantby. Emil Olsson, Eskelhem, samt nyvaldes folkskoll. Herrn. Stengård, Linde.
Slutligen beslöts att till allmän väg upptaga Gumbaldekvior i Stånga sedan de iordningställts enligt föreskrifter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201

Snäckgärdsbaden

sänger i dag efter sommarens säsong. Dagens sensommarväder tyckes lämpa sig utmärkt för en avskedsvisit därute.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201

Priset för lägenheten icke oskäligt?

Handlanden Josef Björkdahl i Gotlands Hesselby har hos k. m:t anfört besvär över, att kammarkollegium bestämt köpeskillingen för den av honom innehavda, till friköp begärda lägenheten under komministerbostället i Dalhems socken till 1,250 kr. I besvären har han yrkat, att köpeskillingen måtto nedsättas till 1,000 kr. Det av kollegium bestämda priset synes enligt hans mening vara oskäligt högt efter ortens förhållanden, även med hänsyn tagen till att tomten redan är bebyggd och i bruk som handelslägenhet.
Bostälisnämdens ordförande, kyrkorådet och kyrkostämman i Dalhems församling tillstyrka nedsättning av köpeskilligen till 1,000 kr., varemot boställsinnehavaren, länsstyrelsen och domkapitlet avstyrka besvären. Landshövding .Rodhe, landsherrerare Gustaf Melin och kammarrådet Gustaf Nyborg besökte sommaren 1931 lägenheten och länestyrelsens förslag om köpeskillingens bestämmande till 1,250 kr. grundande på den uppfattning om tomtens värde, sam då erhölls. Någon anledning att frångå denna sin tidigare uppfattning har länsstyrelsen icke, varför densamma hemställer om besvärens ogillande. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201

Lösöreauktion vid Skällstäde Hangvar.

Lördagen den 3 sept kl. 10 f. kommer för vederbörandes räkning på grund av gårdens försäljning medels offentlig auktion att försäljas 4 st. arbetshästar, därav 2 st. ston, det rena betäckt, 3 st. mjölkkor; en kalvfärdig, en gris, Last- och arbetsvagnar, anings-, slåtter- och hackelsemaskiner, orbetsselar, att par kälkar, vänd- och spetsplogar, slät- och fjäderharvar, Toderhäck, sättare och svängfar samt diverse handredskap.
Samma dag kl. 2 e. m. vid förvaltare C. G. Larssons sågplats kommer att försäljas bräder och fyrkantvirke alla dimensioner, takspån, flo-, tvet- och spånved.
Betalningsanstånd stör godkända köpare till den 1 juni 1933 eller vid anfordran.
Vanligt äganderättsförbehåll tills varan k till fullo betald.
Hall å augusti 1932.
Oscar Pettersson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 augusti 1932
N:r 201