Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
och dess allmänna kurs med inryckning den 12 okt. ha kommenderats från Gotlands artillerikår furirerna Eklund och Lundgren och till den förberedande kursen furiren Ingmansson.
Från infanterikåren ha kommenderats till allmänna kursen furir Häglund och till förberedande kursen furir Karlsson.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
Till vikarierande småskollärarinna vid Södervärns skola under höstterminen har skolrådet, sedan fröken Martha Stenkvist beviljats tjänstledighet för sjukdom, antagit fru Ottonie Odin härstädes, vilken upptehålit tjänstein under större delen av förra läsåret.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
Med DROTTEN från Nynäshamn den 27 aug.: Docent Rinde, kyrkoherde Karlsson, lögn. Heijl, kamrer Strömberg, ing. Schnüer med fru, kapten Dahlgren, överlärare Jungnell, hrr Sellbert, Engnér, Flink med sällskap 5 pers., Friberg, Persson med fru, Müntzing Sundström, Sundell med fru, Holm,, Stenberg med fru, Nauclair, Lorentz, Hamborn, Borentz. W estroth, Wahlström, fruar Lundqvist, Lyth, Nauclair, Karpe. Hellgren, fröknar Thorbjörnsson, Myntzing, Müller, Fransson.
Med HANSA från Kalmar den 27 aug.: Baron Nordensköld, ing. Segerfors, Nauclr, köpman Lewenhaupt, stations. insp. Lindqvist, hrr Eiritz, Strandman. Gustavsson, Persson, Blomberg, Mattsson, Forsum, Lindbom, Gustavsson, friherrinnan Nordenskiöld, fruar Larsson, Sandahl, Lindkvist, Jonsson, Gustavsson, Fridén, Junker, fröknar Cederschöld, Boman, Vessman, Blomberg, Claudelin, Olsson, Sandahl, Johansson, Claudelin, Olsson, Ericsson, Jonsson, Håkansson, Tengblad, Johansson, Ericsson, Johansson,
Med THJELVAR från Stockholm den 27 aug.: Ing. Bonthron, grosshandl. Molin, mr Barber, hrr Claudelin, Hallin, Andersson, friherrinnan Leijonhufvud, fruar Larsson, Carlsson, fröknar Ahlgren.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
Vid 10-tiden i går förmiddag inträffade på landsvägen utanför Möiner i Boge en olyckshändelse, som kunnat få ödesdigra följder. En motorcyklist, 27-årige arbetaren Erik Berggren från Othemars i Othem, kom körande från Bälhållet och skulle just passera förbi den förstnämda gården, då i samma ögonblick ett par hästar förspända en häck kommo utrusande därifrån, enär de av någon anledning blivit skrämda och satt av i sken. Motorcyklisten var givetvis icke beredd därpå och hann icke bromsa upp sitt fordon tillräckligt med påföljd att detta törnade emot häcken, som hunnit upp på vägen, varvid Berggren kastades till marken. Han ådrog sig därvid skador i ena foten och armen samt erhöll en del blånader och skrubbsår, och tillskyndande personer föranstaltade om hans forslande till lasarettet där det konstaterades att armbrott förelåg. På vår förfrågan har därifrån i dag meddelats, att den skadade är utom all fara. Det betecknas emellertid som ett under, att Berggren kom så pass lindrigt under från det obehagliga äventyret. Hade de skenande hästarna svängt upp på vägen åt det håll motorcyklisten kommit kan man förstå att det skulle blivit en katastrof. Hästarna fortsatte sin skenfärd i cyklistens körriktning, men fasttogos snart nog, sedan de gjort påhälsning ner i en åker. Motorcykeln erhöll naturligtvis en del blessyrer.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
Ferdinand Rutgren hade läst för mycket detektivromaner, så han hade blivit litet överspänd. Han hade läst om så många skarpsinta deckare. Att han började tycka, att han själv var en sådan. Han uppmanade alltid sina vänner att vända sig till honom, om något Mystiskt skulle drabba dem, så skulle han reda opp fallet. För den skull gjorde vännerna smått narr av honom men lovade ändå att ha honom i åtanke.
En dag fick han en häftig påringning från vännen Emil Lojberg.
— Hallå! Är det Ferdinand? Rösten lät uppskrämd och ivrig.
— Javisst. Är det du, Emil?
— Ja, du har väl inte tid att komma hit bort ett slag och hjälpa oss?
— Hur så, är det något, som har hänt?
— Ja, något ruskigt … ett … mord.
Om inte rösten hade varit så naturligt uppskakad, skulle han ha trott, att det var ett dåligt skämt.
— Ett mord? Vem är det, som är mördad?
— Ja, det är här borta, där min fästmö bor. Kan du inte skynda dig hit, på S:t Hansgatan, du vet.
— Jag kommer strax.
Ferdinand stoppade en lupp på sig och störtade iväg. Han var snart framme, men varken Emil eller hans fästmö sågo särskilt betryckta ut. Det föreföll snarare, som om de hade svårt för att hålla sig för skratt, när de sågo vännens bestörta min.
— Jag tror att ni driver med mig bara, utbrast han förtörnad.
— Ingalunda, sade Emil urskuldande, där är liket.
Han pekade på en bur, som stod på ett bord borta vid fönstret. På botten av densamma låg kanariefågeln Filip på ryggen med brustna ögon och benen i vädret.
— Vad är det för fel med den där?
— Jo, Gulli säjer, att när hon kom hem från kontoret, så låg Filip på det där viset. Hon ringde genast upp mig och grät och var förtvivlad, för hon var ju så förtjust i det lilla rara djuret. Jag gick hit för att trösta henne, och han påstår, att det är någon som har mördat honom. Jag för min del tror att han har dött av slag eller åderförkalkning eller nå\’t så\’nt.
— Det har han visst inte, avbröt Gulli, för när jag gick hemifrån i morse, var han så pigg, så.
— Nåja, fortsatte Emil, då kom jag att tänka på, att fallet kanske kunde intressera dig. Det är väl en lätt sak för dig att ta reda på, vem som är den skyldige.
— Egentligen borde jag vara förbaskad på er, för att ni besvärar mig med en sån skräpsak, men ni tror naturligtvis att jag inte kan det. I alla fall skall jag ordna opp\’et.
Ferdinand tog fram luppen och synade under stort allvar fönsterbrädan.
— Stod fönstret öppet?
— Jaa.
— Då är det ju ingen konst att från gatan nå buren med handen, så det är ju möjligt, att någon verkligan varit framme.
Han öppnade dörren till buren, tog fram Filip och synade honom noga.
— Han har inga kontusioner, så är han mördad, har det skett med gift. Kanske jag får ta honom med hem, för du Gulli har väl ingen glädje av honom längre, så skall jag undersöka tarminnehållet och klarlägga den saken.
Han stoppade luppen i västfickan, virade in Filip i sin näsduk och tog adjö med en frånvarande blick, som om han redan i tankarna rekonstruerade händelseförloppet.
Ett par dagar senare knackade Ferdinand på hos Gulli. Naturligtvis var även Emil där, för var skall sleven vara om inte i grytan. Ferdinand släpade en liten gatpojke med sig in i rummet.
— Nå, be tanten om förlåtelse för att du har dödat hennes kanariefågel, sa Ferdinand strängt.
Pojken tittade hela tiden förkrossad ned i golvet, gick motsträvigt fram till Gulli och sade med ett par torra snyftningar: — Snälla tant förlåt.
— Är det du, som har gjort det då?
— Ja—a.
— Varför det då?
— För ingenting.
Efter denna knapphändiga bekännelse var pojken tacksam för att få avlägsna sig utan någon bestraffning, som han förmodligen hade väntat sig.
— Men hur i hela världen har du tagit reda på, att det var han, som giort\’et, frågade Gulli med beundran i rösten.
— Mycket enkelt, sade Ferdinand och slog ut med handen, jag lyckades med några enkla reagens konstatera, att Filip hade »Råttut» i magen. Sedan var det bara att höra efter hos Falcks, om de sålt något av det giftet på senare tiden. Bland andra var det den här Pojkens pappa, som är gårdskarl här i närheten. men eftersom knappast en vuxen människa skulle kommit på den idén att döda en oskyldig fågel, tog jag pojken i korsförhör, och han erkände snart.
— Det var hemskt stiligt av dej, sade Gulli, tycker inte du det också. Emil?
— Jovisst, sade denne och bemödade sig att låta erkänsam.
När Ferdinand gick, följde Emil med. Han skulle just gå och äta middag.
— Hur mycket betalade du grabben för att han skulle ta på sig brottet, frågade han, så fort de hunnit ut på gatan.
Ferdinand blev överraskad av att hans lilla bedrägeri var genomskådat, men samtidigt gick det upp ett ljus för honom.
— Jasså, du förstod det, sade han skrattande, jo, han fick 25 öre för besväret, och så pass mycket kunde det ju vara värt, att inte Gulli fick reda på, att det egentligen var — du. som dödade Filip.
— Jag? Hur har du fått reda på det, utbrast Emil häpen.
— Spåret ledde dit. Men varför gjorde du det egentligen?
— Jo, han var ju så gammal och skröplig, så färgen var ju riktigt urblekt. Jag tyckte helt enkelt synd om\’en.
— Och så var du en smula svartsjuk på honom också. Försök inte att neka.
— Nåja, men säg inget åt Gulli, för då blir jag olycklig. Du får 25 öre så förlorar du inte på kuppen.
»Bluffen Lyckades», tänkte Ferdinand för sig själv och stoppade slanten i fickan.
Guide.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
Arméförvaltningen har till k. m:t yttrat sig rörande den av förrådsmannen vid Gotlands artillrtikår, furiren i kårens reserv Helge Jupither gjorda ansökningen om rätt att för vinnande, av kompetens för befordran till sergeant i reserven fullgöra en repetitionsövning under tiden 7 september-6 oktober i år. Ehuru han genom att omedelbart efter avskedet från underbefälsställning erhålla fast anställning vid kåren ej varit i tillfälle att fullgöra för befordran erforderlig repetitionsövning, anser ämbetsverket vara tveksamt, om han bör beredas möjlighet härtill, enär han som förrådsman i händelse av mobilisering likväl icke torde tagas i anspråk som underofficer för tjänstgöring vid trupp. Med hänsyn härtill och till de extra kostnader, samstatsverket skulle åsamkas för att bereda honom kapitaliserad mission, därest han befordras till sergeant i reseven, ansar sig ämbatsverket sakna all anledning tillstyrka ansökningen. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
DALHEM, 23 aug.
Nationalsocialisterna hade i söndags anordnat möte i Dalhem, i ängen invid Hässelby mejeri. Förste talaren var kontraktsprosten C. Kihlén, som riktade en skarp kritik mot det nuvarande tillståndet inom samhället. Talaren underströk kraftigt det nationalsocialistiska parogrammets krav på en ny moral, grundande sig på samhällssolidaritet och el på klassegoism, Beträffande frågan, um nationalsoeialisterna i jordbrukets lönefråga ställa sig på lantarbetsgivarnas eller lantarbetarnas sida, ville talaren likna de stridande parterna vid två personer t. ex Andersson och Pettersson, invecklade i slagsmål på ett järnvägsspår och så upptagna av varandra att ingen av dem bryr sig om alt det annalkande tåget hotar rusa över dem. — Om jag ser faran skall jag då giva Andersson en smäll, så att han blir liggande på rälsen, medan jag stretar och drar i Pettersson för att klara honom undan tåget? Nej, jag försöker nog med all kraft göra båda uppmärksamma på faran.
Efter hr Kihléns med starka applåder mottagna föredrag talade löjtn. E. Steffen om några av nationalsocialismens grunddrag. Parlamentarismen har, sade talaren, i synnerhet i dessa dagar visat sådana sidor, att även den hitintills i tron starke parlamentarikern måste gripas av tvivel på systemets bärighet. Detta folksöndrande partisystem har visat sig sorgligt ofritt gentemot folkets verkliga fiende, den internationella storfinansen, som vilkens företrädare man kan nämna Kreuger. Denne lovsjöngs ju en gång t. o. m. av socialdemokraterna, vilka annars påstå sig bekämpa storkapitalet.
Föredraget mottogs med livligt bifall.
Efter föredraget följde en långvarig och het diskussion med socialdemokraterna. De sökte under diskussionen göra gällande, att den socialdemokratiska pressen aldrig skulle ha lovsjungit Kreuger. Detta besvarades av löjtn, Steffen med ordagrann uppläsnin,g ur en socialdemokratisk tidning, vari Kreuger gavs de allra amplaste lovord. Varpå socialdemokraterna funno för gott att icke ingå i svaromål.
Publiken, uppgående till över 200 personer avtackade de nattonalsoeialiska talarna med hurrarop, som av dessa besvarades med lever för ett ur sin fruktansvärda skuldbörda befriat svenskt jordbruk och för ett enat fosterland.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
Regeringen har fastställt reglemente för högre folkskolan i Slite. (H.B.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
går på Visbybio endast lördag-söndag. Vi vilja i samband med denna upplysnilg fästa våra läsares uppmärksamhet vid det utmärkta förspelet Pärlfiske i Mexikanska viken, som ingår i teaterns program denna vecka. Det är icke så ofta man ser en film med en så charmant fotografering och ett utmärkt tal som på ett gott sätt reproduceras av teaterns Aga-Balticaggregat.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198
togo i går sin början på I. 18:s östra bana och på Visby skyttegilles bana. Skjutningarna omfattade tävling i skolskjutning, extra skjutningar för första och andra klasserna samt Gotlands skarpskytte- och jägargilles tävlingar. I dag och i morgon fortsätta tävlingarna, varefter prisutdelning äger rum kl. 3 i morgon eftermiddag å Visborgsslätt. I afton hålles förbundsmöte å Arbetareföreningens lokal kl. 7.
Dagens skjutprogram omfattar bl. a. tävling om Visbykannan och segerskyttetävling, och i morgon ha veterarerna och förbundet Gotlands nationalbeväring tävlingsskjutningar.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 augusti 1932
N:r 198