juli 2020 – Sida 25 – GUTAR FÖRR

28 juli 2020

Herbert Malmback,

den herostratiskt ryktbare »,gotlandsskildraren», har omsider måste bekväma sig till att krypa fram i dagsljuset. Han har nämligen tillställt oss ett opus, där han säker skyla över sina förut levererade otillständigheter, då han som bekant bl. a. gjort gällande, att det icke i någon landsända skulle finnas så mycken snusk som i de gotländsk bondgårdarna att den gotländske bonden har en till dumhet gränsande envishet, att han illa sköter det gotländska jordbruket o. s. v. Vidare påstod han som bekant. att daglönen för en arbetare på Gotland i våra dagar skulle vara från 75 öre till 1 kr. Allt detta som genomsnittsförhållanden. Det skulle dock givas undantag, lysande undantag… Våra läsare ha förut själva haft tillfälle att döma i saken.
Nu har han i den inlaga, som han tillskickat oss, kommit underfund med, att överallt var han färdats fram på ön har jag malt präktiga människor, gästfrihet och förståelse, arbetare, bönder såväl som andra, människor med kultur över sig själva som ock sina hem, kultur i detta ords bästa nemärkelse…
Då var det sannerligen icke heller for tidigt, att han återkallade det skymfliga generella omdöme, han förut givit åt Gotlands folk, Tänk, vilken tack hans amädeskildring utgjorde för denna gästfrihet som han begagnat sig av på Gotland…
Men samtidigt vill han »på det bestämdaste protestera mot det sätt, varpå ni utnyttjat såväl text som bildmaterial». Varför det då? Vi ha ordentligt tryckt av med rubb och stubb den avdelning i artikeln, som handlar om det gotländska jordbruket, medan vi däremot inte tagit med skildringen av Visby stad och av sandstensindustrien på södra. Gotland, vilka avdelningar icke hade något sakligt sammanhang med den av oss återgivna avdelningen om bönderna. Och vad var det för fel på klichén? Den var mycket tydligare i Gotlands Allehanda än i Social-Demokraten och underskriften var riktigt återgiven…
Eller gäller protesten endast den omständigheten, att vi åberopat artikeln nu inför valet? Men det var ju Soc.-Dem. och skribenten själv, som kastade fraM den under valkampanjen. Inte är det vi, som bestämt tidpunkten, då den skulle diskuteras! Den ansågs t. o. m. böra återgivas i Soc.-Dem. samma dag som hr Engberg åtnjöt gästfrihet och förståelse på Gotland, även han. Att den kastades ut under valrörelsen får skribenten hålla Soc.-Dem s redaktion räkning för. Den borde naturligtvis helst ha kommit efter valet. Skri benten själv har enligt rekrat i Gotlands Folkblad uppträtt i den socialdemdkratiska valrörelsen på Gotland, eller hur?
Inte heller kunna vi fritaga hr Engbergs tidning från ansvaret för att ifrågavarande »gotlandsskildring» kommit till offentligheten. Därför bär tidningen och dess ledning ensam ansvaret. Skulle en tidning publicera all den goja, som ovederhäftiga personer vilja pracka på densamma, skulle den göra sig olycklig. Detta tillämpar säkerligen också Soc.-Dem., varav man kan draga den slutsatsen, att den Malmbackska skildringen måtte i hög grad ha tilltalat tidningen i fråga.
Skribenten påstår, att en bonde på Gotland skulle ha yttrat om bilden av ladugården: »Tack vare högerns politik se många ladugårdar ut som denna här på ön». Därest icke även detta citat hör till författarens fantasier, skulle detsamma förutsätta, att det verkligen finnes en gotländsk bonde, som vore lika ovederhäftigom författaren själv, vilket vi för vår del annars skulle anse fullständigt uteslutet.
Förövrigt hänvisa vi hr Malmback till Gotlands Folkblad som det lämpliga ortsorganet för en person av hans läggning. Vi ha förut anhållit, att tidningen skulle publicera hans artikel nu inför valet. Därest detta sker kan ju skribenten också i samband därmed lämpligen. göra de ålertaganden, som han finner erforderliga.