Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
har nu återupptagit sina repetitioner, närmast med tanke på firandet av Gustaf Adolfsminnet söndagen den 6 nov. Sannolikt kommer manskören då även att medverka vid den traditionella festen i domkyrkan, som i år torde bli högtidligare än vanligt med anledning av 300-årsjubiléet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
avred i morse sin första höstjakt. Som master fungerar under året kapten Gustawii.
Ett 15-tal ryttare hade hörsammat masterns kallelse, och kl. 9 gick det löst i en härlig galopp kring Annelund, vars marker välvilligt upplåtits av godsägare Klint. Vid halali utdelades kvistarna av major Malmgren.
Nästa jakt rides på lördag i trakten av Stora Hästnäs.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
En tullmästartjänst vid tullstationen i Kylley, sökes hittills av tulluppsyningsmannen A. Bengtsson i Göteborg, tullkontrollören C. Rosén i Kristinehamn och tullöveruppsyningsmannen K. H. Andersson i Åhus. (P)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
Vid den allmänna skattläggningen över Gotland hävdades för Guldrupe annex södra delen av den s. k. Tjouklehagen, men vid senare verkställt ägoutbyte har denna del oriktigt behandlats som en tillhörighet till Vänge kyrkoherdeboställe. Överlantmätaren Vidar Holmbäck har anmält förhållandet till domkapitlet, som vidarebefordrat ärendet till kammarkollegium. Lantmäteristyrelsen, som nu yttrat sig, förklarar, att det icke torde finnas någon som helst utsikt att vinna resning i beslutet. Överlantmätaren har åsyftat att på frivillighetens väg söka få till stånd en uppgörelse. För sin del ifrågasätter styrelsen, om saken verkligen har den betydelse, att några åtgärder för åstadkommande av en sådan uppgörelse kunna anseg påkallade. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
Innehavaren av apoteket i Slite apotekaren Niklas Sandström anhåller hog medicinalstyrelsen om till stånd att inrätta det planerade läkemedelsförrådet i Roma (H. B.)
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
Den av oss i går i korthet omnämda estländska seglaren, som under ovädret i söndags lyckades taga sig in på Furillens redd, är skonaren Alide, kapten M. Karjam, från Pernau. Fartyget, som mäter 40,22 nettoregisterton och var lastat med kalksten, kom från Ösel och var på väg till Elbing på tyska Östersjökusten, då det blev vinddrivet och på höjden av Östergarn segelslitet. Under rådande hård pålandsvind lyckades så kaptenen på egen hand lotsa sin skuta in på Flurillens redd, något som man i betraktande av vädret, fartygets tillstånd och kustens beskaffenhet just här kan beteckna som en verklig bragd.
Den utanför Landsort havererade finska skonaren Sampo, som på måndagseftermiddagen bärgades intill Nynäshamns redd av motorseglaren Gustaf, är svårt läck, men länspumpas nu i Nynäshamn av Neptunbolargets bärgningsångare. Göteborgsångaren Falksten, som först kom i förbindelse med haveristen, råkade vid försöken att assistera densamma kommo i kollision, varvid Sampo ådrog sig ytterligare skador. Falksten gick då istället in till Landsort för att varsko lotsarna, och dessa i sin tur alarmerade Neptunbåten, men innan denna kommit i kontakt med Sampo, var Gustaf framme och tog Sampo på släp in till Nynäshamn.
Gustaf, som är hemmahörande i Sölvesborg och icke som TT. uppgivit Slite — det finns över huvud taget ingen skonare från Slite med namnet Gustaf — anlände i går hit till Visby.
Helsingforsångaren Verna H, som under söndagen sprang läck, tog sig på måndagskvällen för egen maskin in till Dalarö, där den kvarliggert. t. v.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
har av stadsfullmäktige beviljats C. Malmström å stadsjordstomten n:r 5 i kvarteret Bågen inom Strandroten, Ragnar Blomberg å stadsjorden av tomten n:r 3 i kvarteret Apoteket inom S:t Hansroten samt Hulda
Eriksson å stadsjordstomten n:r 5 i kvarteret Apoteket inom S:t Hansroten samt stadsjorden av tomten n:r 4 i samma kvarter.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
Drätselkammaren hade hemställt, att stadsfullmäktige måtte besluta att på tomten n:r 26 i kvarteret S:ta Maria inom Norderroten uppföra en byggnad, avsedd att innehålla lokaler för en köttbesiktningsbyrå.
Då denna fråga föredrogs, begärdes ordet av
hr Thomsson, som visserligen vits ordade, att det här gällde en gammal fråga men ändå hade blivit en smula överraskad över det sätt, på vilket densamma
nu framlagts. Han påpekade, att den utredning, vilken drätselkammarens förslag grundar sig, är icke mindre än åtta gammal. Den utredning, som man ställde i utsikt i denna fråga år 1925, hade icke heller sedan dess synts till.
Talaren hyste också en tvekan om, huruvida den här avarande platsen vore lämplig för en köttbesiktningsbyrå. Då talaren icke var beredd på att nu fatta ställning till frågan, yrkade han, att densamma måtte bordläggas.
I detta yrkande instämde ett tiotal medlemmar av högergruppen, varför frågan måste bordläggas.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
Stadsfullmäktige ha i enlighet med gällande föreskrifter fastställt skattesatsen för skogsaccis till den borgerliga kommunen härstädes innevarande år till l kr. 43 öre pr 100 kr:s taxerat rotvärde. För förra året var skattesatsen 1 kr. 45 öre.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
Inför stadsfullmäktige förelåg en ansökan av Karl Flodman om erhållande av infäste å stadsjordstomten n:r 12:i kvarteret Södertull inom Strandroten (verkstadstomten vid Söderport), vilken ansökan emellertid avstyrkts av drätselkammaren. Reservation hade anförts av hr Kolmodin.
Då frågan föredrogs, begärdes ordet av hr Kolmodin, som framhöll, att ett nekande av infäste skulle medföra förpliktelse för staden att inlösa tomten i fråga. Detta vore emellertid en onödig utgift i dessa tider. Stadsfullmäktige hade hållit k. m:ts tillstånd att slippa riva byggnaden på den andra sidan av porten. Han yrkade, att stadsfullmäktige måtte bevilja det begärda infästet.
Hr Söderdahl påpekade, att denna tomt enligt stadsplanen skall utläggas till öppen plats. Vad tjänar det till att placera öppna platser i stadsplanen, om
stadsfullmäktige sedan icke tänka följa den uppgjorda planen? Det kan dröja länge, innan stadsfullmäktige ånyo få tillfälle att taga ställning till denna fråga Bifall till drätselkammarens förslag.
Borgmästaren, som tidigare varit i tillfälle att i drätselkammaren uttala sig i frågan, framhöll, att man ansett den sista köpeskillingen nomerande för inlösen, därest infäste vägras, och därtill kommer sedan ersättning för värdet av nyttjanderätten. Det är dock omöjligt att säga, vilken summa en inlösen kan komma att betinga. Den föreliggande frågan är intressant icke blott ur stadens synpunkt utan även i rent juridiskt avseende. Tal. kunde ej minnas flera än två fall av detta slag under den tid han tjänstgjort i rådshusrätten — den ena gången gällde det en obebyggd tomt, den andra gången major Stålhandskes fastighet vid John Hill. I sistnämda fall hade lösesumman fastställts av skiljemän, Tal, ville icke inverka på stadsfullmäktiges beslut i frågan, men kunde icke heller underlåta att påpeka att avsevärda kostnader kunde bli förknippade med en inlösen, icke minst för rättegångar.
Hr Ekman begärde upplysningar, huruvida någon tid fanns bestämd, då stadsplanebestämmelserna i här berörda avseende skulle träda i tillämpning. Vore denna tidpunkt nära förestående, borde tomten inlösas. Om på tomten uppförts byggnader, gåsom kiosk o. d., sedan det bestämts, att tomten skall utläggas till öppen plats har detta givetvis icke kunnat ske med byggnadslov och någon ersättning för desamma kan då icke heller råga komma. Tal. ifrågasatte, om det ej vore lämpligast att frågan återremitterades till drätselkammaren för ytterligare utredning.
Hr Norström meddelade, att han icke deltagit i ärendets behandling i drätselkammaren, men skulle, därest så varit fallet, antagligen ställt sig på ordförandens sida. Talaren ansåg ingen risk föreligga av någon större värdeökning av byggnaderna, därest infäste nu skulle beviljas, då större ändringsarbeten jämställas med byggnader, Han fann det mindre lämpligt, att staden i en sådan tid skrider till inlösen, då detta här icke betingas av nödvändig gatubreddning o. d. utan endast är en rent estetisk sak. Bifall till reservationen.
Efter yttrande av hrr Broander och Kolmodin, bifölls hr Ekmans yrkande om återremiss till drätselkammaren.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237