Carl Edvard Theodor Sterky.

\"\"

Kungl, arméförvaltningen. Artilleridepartementet.
Kanslibyrån.
Chef.

F. i Stockholm 1871 23/6. Stud. i Upps. 89; jur. kand. 95. E. o. notarie i Svea liofr. s. år o. i Sthlms rådst.-rätt s. år; reservauditör i Västm. reg. 95-1904; aman. vid Eckl.-dep. 98-07; tf. krigs-fiskal i Krigshofr. 02-07; krigsråd o. chef för Arméförvaltn. civila dep. kanslibyrå fr. 08.

Militärbefälet på Gotland
Gotlands Trupper 1908.

Carl Herman Weidenhielm.

\"\"

Kungl, arméförvaltningen. Artilleridepartementet.
Civila departementet.
Chef.

F. i Jönköping 1852 16/5. Stud. i Upps. 71; ex. till rätteg.-verk. 75. E. o. kanslist i Landtförsv.-dep. s. år; vice häradsh. 77; ombudsman vid Arrnéförvaltn. 85-95; auditör vid Göta lifg. 92-95; kansli-sekr. i K. M. kansli 94; kansliråd o. byråchef vid
Landtförsv.-dep. 95; exped.-chef därst. 99-1904; generalkrigskommissarie o. chef tör Arrnéförvaltn. civila dep. fr. 04. L. Kr. V. A. 01.

Militärbefälet på Gotland
Gotlands Trupper 1908.

Landsbygden. Garda.

GARDA, 2 dec.
Nytt såg och kvarnbygge har under hösten uppförts inom socknen. De gamla lokalerna nedrivits för flyttning från grunden till annan tomt. De nyuppförda lokalerna äro särdeles rymliga och ligga centralt inom socknen. Arbetet, som i dagarna avslutats, ha utförts av byggmästaren Walter Larsson härstädes. Industrien äges av Garda sågbolag. Den första malningen i det nya kvarnhuset ägde rum idag.
En förunderligt blid vinter ha vi i år. Ingen snö men regn. Idag har det fallit ganska mycket regn häröver. Trots riklig i höst ära vägarna i ett gott skick. Vägbanan slites avsevärt på grund av att den är ofrusen och hålles fuktig av de ständiga regnen. Blidvädret är i alla avseenden gynnsamt för lantbrukarnas höstsysslor. Det allra mesta av höstplöjningen torde också medhinnas i år på gårdarna. Höstsäden är i år vacker och jämn och lovar god skörd för kommande år.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 december 1932
N:r 284

Landsbygden. Ljugarn.

LJUGARN, 5 dec,
Lutherska missionsvännerna härstädes höll härförliden sin skördeförsäljning, vid vilken även försåldes diverse handarbeten, i missionshuset. Inkomsten därav blev cirka 300 kronor för missionsändamål.
I samma lokal höll i lördags afton därvarande missionsförsamling sin sedvanliga höstförsäljning under tillslutning av en talrik publik. För missionsverksamheten inbragtes genom auktioner omkring 350 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 december 1932
N:r 284

Landsbygden. Martebo.

MARTEBO, 5 dec.
Sjuttio år fyller torsdagen den 8 dennes hemmansägaren Oscar Höggren, Kvie i Martebo.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 december 1932
N:r 284

Lanthamnarna.

Ankomna fartyg: till Burgsvik: den 7 nov.: skon. Erna, J. R. Andersson, Ystad, fodermjöl:; den 9: d:o Marianne, J. Schulz, Bremen, kali; den 22: d:o Verner, V. Hansson, Nyköping, tom.
Avgångna fartyg: från Burgsvik: den 9 nov.: skon. Erna, J. R. Andersson, Klintehamn, fodermjöl; den 10: d:o Marianne, J. Schulz, Klintehamn, kali; den 24: d:o Verner, V. Hansson, Stockholm, korn.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 december 1932
N:r 284

Stor vägdebatt i Allekvia.

Vägstämman diskuterar det stora vägförslaget.
På tingsstället Allekvia i Endre sammanträdde i förmiddags de vägskyldiga i norra häradet för att debattera och besluta i frågan om anläggandet av en väg från Vallstena över Källunge till Fjälls i Endre, och om utförandet. av detta vägararbete som statligt reservarbete. Frågan har gin stora betydelse därigenom, att om arbetet kan sättas igång rätt snart, detsamma kommer att bereda i det närmaste de allra flesta arbetslösa på ön arbete för lång tid framåt.
Vägen ifråga skulle medföra den stora fördelen, att Gothem finge en bättre förbindelse med Visby, ty visserligen går icke den föreslagna vägen ända fram till Gothem, men den felande vägbiten mellan Västerbjers i Gothem och Allekvia i Vallstena är redan upptagen till omläggning i länets treårsplan. Förutsättningen för att det nu föreslagna vägarbetet skall komma till stånd såsom statligt reservarbete är att väghållningsdistriktet betalar 25 % av kostnaderna för arbetet — varav möjligen en del kan erhållas ur länets automobilskattefond — och i sådant fall bestrider arbetslöshetskommissionen för sin del 75 % av kostnaderna. Den omkring en mil långa vägen har redan preliminärt utstakats genom kapten Wiborghs försorg, och de tekniska detaljerna föreligga så klara att arbetet kan igångsättas så snart formaliteterna undanstökats.
Stämman öppnades av vägstyrelsens ordförande, kapten Fredr. Nyström, varefter röstlängd upprättardes. Därvid befanns, att 29 socknar voro representerade med sammanlagt 502,862 vägfyrkar. Under arbetet härmed hade även landshövding Rodhe anlänt.
Kapten Nyström lämnade därefter i egenskap av vägstyrelsens ordförande en redogörelse för, hur denna fråga låg till, varvid han till en början erinrade om den stora. arbetslösheten nå norra Gotland. Många kommuner på andra håll på ön ha även givit sig tillkänna, sedan det blev bekant, att det eventuellt kunde ordnas ett statligt reservarbete på Gotland. Kapten Nyström ville med anledning därav påpeka, att villkoret för, att de arbetslösa i en kommun skola kunna få någon del av statens hjälp, är att en arbetslöshetskommitté tillsättes inom kommunen.
Inför den hotande situationen på Gotland har arbetslöshetskommissionen beslutat att söka bringa en lindring i förhållandena och undersöka möjligheterna att sätta igång reservarbeten här på Gotland. A. K. vände sig då till vägstyrelsens ordförande, och det nu. föreliggande förslaget till reservarbeten har utarbetats av vägstyrelsen och länsstyrelsen i samarbete, men efter de riktlinjer som A. K. angivit. De arbeten, som skola utföras, få icke göra intrång på den öppna marknaden, och det belopp, som A. K. ansåg sig kunna ställa till förfogande för vägarbeten på Gotland, anslogs till 250,000 á 800,000 kr. Vidare gjordes det villkoret, att en gemensam arbetsledning skulle anordnas. Det föreslagna arbetet blir visserligen i första rummet en hjälp för kommunerna på norra Gotland, som lida arbetslösheten, men å andra sidan få de kommuner, som beröras av den nya vägen, också nytta av arbetena.
Det föreliggande förslaget innebär ombyggnad av vägen Fjälls i Endre till Allekvia i Vallstena, men därjämte även av vägen Fjälls Röstäde, en nu smal och krokig väg. Båda dessa vägar föreslås komma till utförande. Man är vid förslagets upprättande bunden av vissa direktiv från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som icke få frångås, även om man kanske kommer i konflikt med vissa personliga intressen. Alternativt har föreslagits en sträckning från Allekvia genom skogen längs en skiftesväg några kilometer från Vallstena kyrka, men man har nu överallt vid uppläggandet av nya vägar frångått att bygga sådana genom skogsmark för att i stället lägga dem över öppen mark och förbi bebyggda trakter. Man har också ansett, att i detta fall bebyggelsen bör gynnas. Det föreliggande kontraktet har uppgjorts med stor brådska och överenskommelserna ha delvis träffats pr telefon. Det ligger nämligen en fara i varje dröjsmål, medan å andra sidan arbetet, om det nu besluts, skulle kunna sättas i gång på nyåret.
Kostnaderna för arbetet beräknas för sträckan Fjälls—Ekeby kyrka till 18,000. kr., Ekeby kyrka—vägskälet vid Säggeby 83,500 kr., Säggeby—Källunge kyrka 71.400 kronor och Källunge—Alekvia 60,000 kr. samt kostnaderna i övrigt till 1,300 kr. eller sammanlagt 284,200 kr. Dessutom har beräknats för vägen Fjälls—Röstäde 27,800 kr., vilket allt gör 260,000 kr. För täckande av dessa kostnader har A. K. utlovat 75 proc. och resten skulle sedan vägstämman anslå. Emellertid har länsstyrelsen lovat, att av bilskattemedel skulle kunna ställas till förfogande 15 proc. av kostnaderna, varefter skulle återstå omkr. 25,000 kr. Vidare kommer A. K. att behöva vägmäskiner och vägkassan skulle genom att uthyra sådana kanske i själva verket komma undan utan någon direkt utgift. Även om man räknar med sämsta möjligheter, har vägstyrelsen ansett, att man skulle behöva en höjning av vägskatten för år 1934 med högst två öre, från 19 till 21 öre. Med någon optimism skulle man kunna hoppas på att undgå även denna skattehöjning.
Vid arbetena i fråga räknar man med att kunna ge sysselsättning åt omkring 300 arbetare.
Därefter uppstod debatt i frågan och som förste talare uppträdde kyrkoherde A. Klint i Källunge, vilken uttalade sin stora tacksamhet till vägkassan för initiativet. Källungeborna kände sig tacksamma för att valet gu deras trakt. Talaren uttalade emellertid vissa betänkligheter ur naturskyddssynpunkt mot slopandet av kurvorna och därmed av partier av träd längs vägen, varvid han särskilt nämde allén vi Källunge kyrka. För sin del tyckte talaren, att en rak väg vore tråkigare än en krokig, och han undrade ör, om man icke skulle kunna utlöra här ifrågavarande arbete genom att räta kurvorna och bredda vägarna, men utan att göra allt för stora ingrepp på områdena invid de nuvarande vägarna.
Kapten Nyström lämnade en del upplysningar och meddelade därvid bl.a. att före arbetets. utförande skulle vägstyrelsen besöka markägarne och under handgöra upp rörande marklösen och vägens sträckning. Det har aldrig tidigare under hans ordförandetid inträffat, att det förekommit några svårigheter vid dylika uppgörelser eller att lagens strängaste makt behövt tillgripas. Skulle kyrkoherde Klints ideer tillämpas bleve det ingenting, av det hela, alldeles frånsett att museisynpunkter icke läte SÅ följa vid praktiskt vägbygge i vår modärna tid Landshövding Rodhe tog därefter till orda och framhöll i anslutning till kaps ten Nyströms inledningsanförande, att förslaget tillkommit i fullt samförstånd med länsstyrelsen. Man kan icke bemästra situationen här, om man icke får extraordinära åtgärder. Arbetslösheten tycks ökas ytterligare och nya arbetsinskränkningar kunna väntas nu under december månad. A. K:s hjälp blir en direkt gåva till Gotland och blir en hjälp icke blott för de norra kommunerna utan även för andra delar av länet. Landshövdingen hade fått ett starkt intryck av, att vägarbetet på denna sträcka vore synnerligt önskvärt, enär vägarna här äro små och dåliga. Gentemot kyrkoherde Klint ville talaren ha sagt, att det icke vore fråga om att förstöra kulturvärden, ty träden kunna växa upp igen och man bör gå varligt fram. Man bör också visa tillmötesgående mot de enskilda och allmänna önskemål, som kunna framställas. Han hemställde om bifall till förslaget.
Hr E. Svensson, Diskarve i Roma, instämde till fullo i tacksamhetsbetygelserna för vägstyrelsen och länsstyrelsen, men däremot ville han icke gå med kyrkoherde Klint på de krokiga vägarna. Han yrkade bifall till förslaget och ville ha så raka vägar som möjligt, men uttalade därjämte den önskan, att det skulle bli gotlänningar, som skulle få arbeta vid vägbygget. Härpå upplyste kapten Nyström och landshövdingen, att det var meningen att det skulle bli gotlänningar i arbetet, men möjligt är ju att det inte blir enbart folk från norra Gotland, utan att även arbetslösa från Visby och södra delarna av ön kunna få plats där ute.
Hr E. Glitberg trodde inte riktigt på kostnadsberäkningarna undrade om A. K:s löfte om 75 90 gällde verkliga kostnaden eller blott den beräknade, samt hade även i övrigt en del önskemål och anmärkningar. Ordföranden upplyste om att meningen är att arbetet skall utföras med A. K. som entreprenör, och kommissionen får sålunda svara för kostnaderna. Inga utfästelser kunde påräknas från vägstyrelsens sida rörande lantbrukarnes arbeten vid vägbygget, såsom med körslor etc.
Efter några repliker och inlägg av hrr Carl Franzén, Hellvi, Björkander, Björksarve, Gunnar Nilsson, Halner och Gustaf Svensson, Othem, hade kyrkoherde Klint åter ett inlägg, varvid han bl a. ville ha en hälsning till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att det var så vackert i Källunge, att man gärna kunde kosta på sig alt fara långsamt därigenom. (Ordföranden undrade om det inte var bättra rikta den hälsningen till motorföreningen).
Hr Svensson, Diskarve, befarade att A. K:s löner skulle bli högre än de på Gotland vanliga, vartill ordföranden upplyste att A. K., strävade att hålla lägre löner än de i allmänna marknaden gällande. Hr Ström, Rute, upplyste, att medan arbetslöshetskommittérade där ute bestämt nödhijälpsarbetslönen till; 8:50—3:70, hade: A. K. fixerat den till 4:50. Så kom väl antagligen att. ske även här Hr Svensson påpekade, att denna lön visserligen är lägre än industriarbetarelönen, men högre än den lantarbetarelön, som i Allmänhet gäller på Gotland. Detta kan komma att verka mindre bra, Ordföranden lovade att framföra de sålunda framställda synpunkterna, men framhöll samtidigt att de arbetslösa ju få hålla sig med inkvartering etc. själva.

Vägarbetet tillstyrkt.
Sedan hr Gunnar Nilsson, Halner, framhållit det orätta i att ungkarlar och gifta arbetare skola ha samma betalning, var debatten slut, Vägstämman beslöt därefter enhälligt att tillstyrka utförandet av det framlagda förslaget om vägarbete, Fjälls i Endre—Allekvia i Vallstena och Fjälls i Endre—Röstäde genom Arbetslöshetskommissionens försorg och mot en kostnad för vägkassans del av c:a 10 % på den angivna kostnadssumman.
Beslutet justerades omedelbart efter stämman, sedan protokollet utskrivits.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 december 1932
N:r 284

Peter Leonard Schmidt.

\"\"

Kungl, arméförvaltningen. Artilleridepartementet.
Fältveterinärbyrån.
Fältveterinär o. byråchef.

F. i Levene, Skarab. län, 1859 4/5. Mog.-ex. 85; ex. fr. Veterinärinst. 86. Tf. adj. vid Veterinäriurättn. i Skara 80-83; skvadronshästläkare vid Husarreg. Konung Carl XV (Kronprinsens husarreg.) 82; bat.-veterinär vid Skånska dragonreg. 87; reg.-veterinär vid Andra Göta art.-reg. 95 o. vid Lifreg. dragoner fr. 99; veterinär vid Krigsskolan fr. 1905; assistent vid Arrnéförvaltn. intendentsdep. sjukvårdsbyrå 06-07; fältveterinär o. byråchef för Arrnéförvaltn. sjukvårdsstyr. fältveterinärbyrå fr. 08.

Militärbefälet på Gotland
Gotlands Trupper 1908.

Ehrufrid Mauritz Hjalmar Hedenberg.

\"\"

Kungl, arméförvaltningen. Artilleridepartementet.
Fältläkarebyrån.
Sjukvårdsintendent.

F. i Hvena, Kalm. län, 1861 25/12. Intendent af 2:a kl. vid Int.-kåren 93 o. af i:a kl. 98; tf. reg.-iuteu-deut vid Kalm. reg. 93-96; reg.-intendent vid Smål. gren.-kår 96-1902 o. vid Andra Göta (Smålands) art.-reg. 1902-07; sjukvårdsintendent vid Arrnéförvaltn. sjukvårdsstyr. fr. 08.

Militärbefälet på Gotland
Gotlands Trupper 1908.

Axel Iwar Dahlheitn.

\"\"

Kungl, arméförvaltningen. Artilleridepartementet.
Fältläkarebyrån.
Assistent.

F. i Asby, Österg. län, 1864 15/9. Stud. i Upps. 86; med. kand. vid Karol. inst. i Sthlm 90; med. lic. i Upps. 95. Tf. bat.-läkare vid Värml. fältjäg.-kår 95-97; extra assistent i Arrnéförvaltn. intendents-dep. sjukvårdsbyrå 96—1902; bat.-läkare vid Västerb. reg. 97-1900 o. vid Hels. reg. 1900—05; assistent vid Arrnéförvaltn. intendentsdep. sjukvårdsbyrå 02-07 o. vid Arrnéförvaltn. sjukvårdsstyr. fr. 08.

Militärbefälet på Gotland
Gotlands Trupper 1908.