Bort med trapporna!

Stadsfullmäktige beslöto i tisdags, på grund af skrifvelse från drätselkammaren, att 18 af de högsta och trafiken mest hindrande trapporna inom staden skala borttagas. Till kostnaden härför skall husegaren bidraga med hälften, och staden med den andra hälften, utom i tvenne fall, för hvilka billigt ansågs att staden bestred hela kostnaden. Stadens kostnad i och för verkställandet af denna tidsenliga förbättring anslogs till 544 kronor.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 16 Oktober 1875.
N:r 82.

Vid handtverksföreningens

sammanträde 14:de dennes blefvo 11 handtverkslärlingar till gesäller antagne, af hvilka 3:ne voro smeder, 2 skräddare, 2 skomakare, 1 gördelmakare, 1 förgyllare, 1 guldsmed och 1 bagare. För utmärkta arbetsprof samt berömligt uppförande erböllo förgyllarelärlingen Anders Lorentz Lilja, som lärt hos fabrikör Carl Hellman, och skräddarelärlirgen August Hugo Lindbom, som lärt hos skräddaremästaren P. J. Enroth, föreningens bronsmedalj. Bland öfrigt arbetsprof utmärktes gördelmakarelärlingen Carl Ludvig Emil Anderssons, som lärt hos fabrikör P. A. Hellgren, såsom särdeles framstående.
Från årets början hafva hos handtverksföreningen 31 lärlingar blifvit till gesäller utskrifna.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 16 Oktober 1875.
N:r 82.

Från landstinget.

Vid årets landsting valdes:
till deputerade för upprättande af årets markegångstaxa: hrr R. Cramér, A. Kyllander, L. N. Enequist, P. Larsson L:a Fole, S. Evgström, L. Norrby, O. Kahlström, och J. Johansson, samt till suppleanter: hrr O. Lagergren, P. Endrell, G. Kolmodin och L. P. Bodin, till Godemän, tvänne för hvarje Länsmansdistrikt, för att biträda vid undersökningar rörande skogsvården; för Endre och Dede ting: hrr G. Kolmodin och P. Endrell — för Bro o. Lummelunds ting: hrr P. Larsson L:a Fole och N. Widdin — för Rute och Forssa tivg: hrr J. G. Lindgren och A. Engelund — för Bäls ov. Lina ting: hrr J. Johansson och L. P. Christensson — för Halla. o. Kräklinge ting: brr L, Granberg och O. Olofsson Kopugs — för Stenkumla och Banda ting: hrr A. Kyllander och O. Kablström — för Hejde o. Fardhems ting: hrr O. Pettersson Odvalls och G. Pettersson Walla — för Hoburgs o. Gröttlinge ting: hrr G. M. Westberg Siffride och J. T. Jakobsson — för Hemse o. Habblioge ting: hrr L. Cramér och O. Lagergren — för Burs o. Garda ting: brr O. R. Pettersson Liffride och Jak. Pettersson Robbenarfve.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 16 Oktober 1875.
N:r 82.

Stadsfullmäktiges sammanträde,

12 okt. 1875. Härvid förekommo, bland andra, följande ärenden:
1) Skrifvelse från koogl. m:ta befallningshafvande till fullmäktige angående aktieteckning för den tillämnade jernvägen lades till handlingarne, med anledning af den utgång trågan ilandstinget fått. (Deremot väcktes mot sammanträdets slut motion likvande syfte; ge å annat ställe i dagens nr!)
2) Hr A. Bokström hade väckt motion angående en genare utkörsväg från söderport åt Kopparsviksvägen. Drätselkammaren, till hvilket ärendet varit hänskjutet, afstyrkte motionen, hufvudsakligast med anledning af de dryga omkostnader, den föreslagna förändringen skulle kräfva. Kostnaden för stadsmurens genombrytande skulle nemligen komma att belöpa sig till 487,50 kr., samt för Magasinsgatans planering, hvilket ansågs för ändamålet nödvändigt, till 570 kr. Elter en kortare diskussion
beslöts att frågan skulle till nästa sammanträde uppskjutas.
3) Åt år rektor Aug. Forsberg beviljades hyresersättning med 200 kr. för tiden 1 Juli—1 Okt. samt med 600 kr. för ett år, räknadt från 1 Okt. 1875.
I sammanhang med ofvan stående, föreslog Drätselkammaren, att den s. k. rektorsvåningen i gamla skolhuset skulle till bostad åt rektor i ordning ställas. Frågan härom remitterades till kammaren med begäran om upprättande af kostnadsförslag.
4) Den vanprydliga och opraktiska stentrappan midt emot metodistkapellet beslöto fullmäktige, i enlighet med Drätselk. förslag nr 2 (trenne förslag voro ingifna), att flytta till midten af den mur, i närheten af hvars ena börn den förut varit belägen.
5) En motion hade inlemnats af hr Leijer, med begäran att, för ett i fråga satt cementbolag, få på arrende eller infäste upplåten jorden mellan sjön och Galgberget norr om staden, såvida bolaget komme till stånd före år 1878, samt att ej arrende eller infäste der måtte beviljas före denna tid Motionen bifölls.
6) Skrifvelse hade från generaldirektören för telegrafverket ankommit till svar på stadsfullmäktiges anhållan, att Wisby telegrafstation måtte blifva satt i tillfälle att kunna direkt till fast landet befordra inlemnade telegram, i stället för att dessa förut först måste passera Rone eller Klintehamns stationer. Generaldirektören upplyste nu, att åtgärder i detta syfte redan voro vidtagne.
7) Från styrelsen för Väg- och Vattenbyggnadskåren hade till kongl. maj:ts befallningshafvande ankommit en skrifvelse, med begäran om Wisby hamnstyrelses tillfrågande, huruvida den ville medgifva, att några i det af hamnstyrelsen insända kontraktet för vågbrytarens iståndsättande uteglömda ord finge af den förstnämnda styrelsen införas i annat fall skulle kontraktet sändas åter. De \”uteglömda” orden innehöllo, att Visby stad skulle, utan vidare statsanslag, ansvara \”såväl för arbetet som för dess framtida underhåll.\” Som emellertid dessa ord alldeles icke funnits i det från styrelsen hitsända tryckta kontraktsformuläret, voro fullmäktige ense om att vägra införa dem. För att emellertid blifva satta i tillfälle att af riksdagsprotokollen kunna inhemta, i hvad ordalag riksdagens beslut i ämnet vore affattadt, beslöts att till protokollsjusteringen om 14 dagar uppskjuta ärendet.
8) Slutligen törekommo åtskilliga ansökningar om infästen, hvilka samtlige biföllos.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 16 Oktober 1875.
N:r 82.

Jernvägsfrågan.

Det är icke utan glädje och till och med en viss känsla af stolthet, vi ännu en gång nedskrifva denna rubrik; med glädje, då vi finna att oaktadt landstingets afslag, ändock lifaktigheten och offervilligheten för förvärfvandet af nutidens bästa kommunikationsmedel är lika stor hos en betydande del af öns och särskildt vår stads innebyggare; med en känsla af stolthet, emedan fråga är om att Visby stad skulle våga, hvad icke Gotlands läns församlade landsting vågat: att taga initiativet i och för denna frågas lyckliga lösning. En motion inlemnades nämligen i tisdags till herrar follmäktige, undertecknad med de aktade namnen: R. Cramér, E. Leijer, C. A. Ljungholm, L. Arweson, S. Fngström at följande lydelse:
«Till herrar stadsfullmäktige i Visby!
Lifligt önskande vår stads framåtskridande och tillväxt i välmåga, och inseende att detta önskningsmål nästan helt och hållet sammanhänger med öns utveckling i kultur och industriel företagsamhet af hvarjehanda slag, samt öfvertygade, att det verksammast bidragande medlet dertill är tillgodogörandet af nutidens ypperligaste kommunikationsmedel — jernvägar —, den bästa häfstång för allindustriel utveckling, och då Gotlands Landsting, vare sig af ren konservatism eller af bristande insigt om dess sanna och verkliga nytta, nyligen afslagit ett förslag om ett hufvudsakligt jernvägsnät för hela ön, tillåta vi oss härmedelst föreslå, det Visby Stadsfullmäktige nu ville taga initiativet och ingå såsom aktieegare i ett bolag för byggande af en jernväg af omkring 5 mils längd. En sådan jernväg, en gång anlagd och trafikerad, skall säkerligen ej förfela att mana till efterföljd, och tviflarne på jernvägars nytta äfven i denna öprovins skola utan tvifvel snart inse sitt misstag, och ifrån motståndet öfvergå till sakens främjande. Exempel och sannolikhetsberäkningar ifrån andra orter hafva här visat sig ändamålslösa; för att öfvervinna fördomar måste exemplet tydligt framställas för ögonen, och vi böra kunna vara berättigade till den tron, att anläggan det af en mindre väglängd jernväg för närvarande är enda sättet att kunna åstadkomma ett jernvägsnäts anläggande. Denna första jernväg skulle just blifva det till efterföljd manande exemplet.
Ofvertygade som vi äro om denna jernvägs ej allenast stora, oberäkneliga nytta för provinsen, utan jemväl om den speciella fördel, vår kommun deraf komme att draga, såväl genom ökad rörelse, som genom direkt vinstutdelning, hysa vi den ljufva förhoppning, att just derigenom våra stora kommunalutskylder i en framtid skola komma att minskas, ja kanske helt och hållet upphöra, hvarjemte stadens fastigheter erhålla ett förhöjdt värde. Vår dyrbara hamnanläggning skall då äfven blifva oss till större nytta och fördel, än förhållandet kan blifva, om öns inre utveckling, genom bristande påverkan af kraftiga hjelpmedel, åsidosättes.
Med stöd af det anförda, och utan att anse någon approximativ kalkyl öfver en blifvande jernvägs ställning i afseende på inkomster och utgifter nu behöflig, helst så många beräkningar i denna syftning redan förefinnas, och, såsom allmänt erkändt är, sådana i alla fall aldrig blifva tillförlitliga, tillåta vi oss alltså föreslå, det stadsfullmäktige ville besluta:
a) att Visby stad ingår såsom aktieegare i ett bolag, som bildar sig för
anläggandet af en jernväg trån Visby till Hemse för ett belopp af fem hundra tusen (500,000) kronor;
b) att, till betalande af detta belopp, staden uppnegotierar ett amorteringslån å 500,000 kronor på billigaste vilkor, som kunna betingas;
e) att fullmäktige, derest detta förslag vinner bifall, ville uppdraga åt en komité, bestående af 3 stadsfullmäktige, att såväl utfärda inbjudning till aktieteckning samt bevaka stadens rätt och föra dess talan i förhållande till bolaget, som äfven meddela fnllmäktige resultaterna derat för närmare besluts fattande om låvevilkoren;
d) att afsätta tillsvidare 20,000 kr. af den från Spritbolaget härflytande vinst till bildande af en ränte- och låne-amorteringsfond, hvaraf i första rummet jernvägslånets ränta och amortering verkställes; och
e) att upplåta nödig mark till jernvägsbyggnaden, der den kommer att
framdragas öfver stadens jordar.\”

Efter en kort stunds diskussion beslöts remiss till drätselkammaren. Hr Bergmans förslag, att, innan remiss beviljades, fullmäktige måtte infordra kostvadsförslag, uppgift på beräknade trafikinkomsten, göra sig underrättade om den skedda aktieteckningens storlek m. m., möttes med ett kompakt nej. Sedan drätselkammaren inkommit med sitt utlåtande, angående hvilket fullmäktige beslöto att i remissen uttrycka den önskan att det snart måtte insändas, skulle ett extra sammanträde för frågans behandlande utlysas. För att vinna tid, förklarades denna paragraf genast justerad.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 16 Oktober 1875.
N:r 82.

Dödsfall Johan Petter Schvartz

Att min ömt älskade Man, Johan Petter Schvartz, efter ett långt lidande, stilla och lugnt afsomnade på Klintehamn Fredagen den 8 Oktober 1875 kl. 5 f. m., i en ålder af 64 år, 4 månader, 12 dagar. Sörjd och saknad af Maka, Barn, Barnabarn och Syster, varder på detta sätt Slägt och Bekanta tillkännagifvet.
Gustafva Schvartz.
Sv. Ps. 477 v. 8, 9.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 16 Oktober 1875.
N:r 82.

Fångantalet vid Visby cellfängelse

1 Okt: Vid sept. månads början qvarsutto 10 män och 2 qvinnor; under Sept. månad tillkommit 3 m, 1 qv. Summa: 13 m. och 3 qv. Under Sept. månad afgått 2 m.; vid Sept. månads slut qvarsitta 11 m. 3 qv.

Gotlands Allehanda.
Tisdagen den 12 Oktober 1875.
N:r 81.

På föredragningslistan

till stadsfullmäktiges sammanträde i afton förekomma följande ärenden: 1) Angående jernvägsfrågan; 2) Motion om en utkörsväg å Kopparsviksvägen; 3) Hyresersättning åt läroverkets rektor; 4) Förändrivg af trappan midt emot metodistkapellet; 5) Jords upplåtande åt ett Cementbolag. 6) Infästefrågor.

Gotlands Allehanda.
Tisdagen den 12 Oktober 1875.
N:r 81.

Prinsessan Eugenie

afreste i lördags med ångaren Gotland till hufvudstaden. Himlen var klar och hatvet lugnt, hvarför vi förmoda att öfverresan för den sjukliga men älskliga furstinnan blef angenäm.

Gotlands Allehanda.
Tisdagen den 12 Oktober 1875.
N:r 81.