Dag: 17 januari 2021

val av borgmästare i Visby
den 14 nästa mars tillkännagives härmed, att inom Visby stad må såsom vittnen vid anordnande av valsedelsförsändelser enligt 35 1 kommunala vallagen den 6 juni 1930 anlitas nedannämnda personer, nämligen:
av samtliga väljare det av magistraten förordnade vittnet, poliskommissarien i Visby;
av väljare, som utövar militärtjänst vid Kungl. Gotlands artillerikår, kaptenen W. af Wetterstedt;
av väljare, som utövar militärtjänst vid Kungl. Gotlands infanterikår, kaptenen G. H. E. Lindeborg;
av väljare, som utövar sjömansyrket, sjämanshusombudsmannen;
av väljare, som tillhör lotsväsendet, lotsförmannen.
Erforderliga kuvert finnas att tillgå hos ovannämnda vittnen.
Valsedelsförsändelser må ej anordnas tidigare än trettio dagar före den dag, då valet skall börja, och ej heller senare än å valdagen.
Visby rådhus den 10 februari 1937.
Magistraten

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

hade igår afton ordinarie sammankomst i sin lokal, varvid hr Björkander var med godkänt förfall frånvarande.
Sammanträdet bevistades av t. f. borgmästaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

Vid stadsfullmäktiges sammanträde igår afton anmäldes, att hamndirektionen till ordförande omvalt konsul Carl E. Ekman och till vice ordförande konsul C. G. Björkander, att hälsovårdsnämden till ordförande omvalt regementsveterinär Carl Ahlgren och till vice ordförande fältläkare Nils Carlson, att folkskolestyrelsen till ordförande omvalt domkyrkokomminister Nils Öberg och till vice ordförande fanjunkare B. Sporre samt att planteringsnämden till ordförande omvalt länsjägmästare Ragnar Molin och till vice ordförande konsul C. G. Björkander.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

I skrivelse till stadsfullmäktige igår hade rektor H. Jörlander vid Visby högre allmänna läroverk framlagt skolans trängande behov av en bättre och ändamålsenligare gymnastiklokal än den nuvarande. Han hemställde om att fullmäktige ville snarast taga frågan i övervägande och söka åstadkomma en tillfredsställande lösning av densamma. Fullmäktige remitterade ärendet till drätselkammaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

Drätselkammarens begäran om ett tilläggsanslag av 142,700 kr. för igångsättande av arbete med bebyggandet av kvarteret Nunnan, tidigare beslutat av fullmäktige, men senare befunnet dyrare än man räknat med vid ärendets beslutande, förelåg igår afton hos stadsfullmäktige. Därvid uppstod som väntat var en debatt, som inleddes av
hr Enekvist, vilken framhöll, att när frågan var uppe i fullmäktige i mars och april 1936 han och flera tvivlat på att de uppgjorda kalkylerna skulle stå sig. Man ansåg dem icke hållbara och oppositionen framhöll med skärpa tvivlet på att man kunde lita på drätselkammarens siffror. Den ifterrätt, som idag serveras här borde fastna i halsen på dem, som i fjol tvärsäkert påstodo kalkylernas absoluta hållbarhet. Tal. tvivlade på att ens de nu framlagda kalkylerna kommo att stå sig i längden.
När drätselkammaren framlägger begäran om ett nytt anslag om c:a 50 proc. av den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden, kunde man ha anledning vänta sig några siffror, som belyste situationen, men fullmäktigeledamöterna kunna se att det är ett ganska fattigt dokument kammaren kommer med. V a r-f ö r begär man 150,000 kr.? Jo, priserna ha stigit och kunna väntas ytterligare stiga. Men så är det nu meningen att bygga ett hus av hög standard, det skall bli brandfritt, därigenom blir det dyrare (var det gamla inte brandfritt då?), det skall bli elektriska kokspislar i det nya huset — det kan man kalla dålig reklam, ty här har staden gått in\’ för ökad användning av elström i hushållen och så kommer drätselkarnmaren och säger att det blir dyrare med elspisar. Vidare skall det bli nya yttre ledningar, och det skall bli korkmattor i lägenheterna — ämnar staden också ersätta dessa mattor, när de en gång bli utslitna och äro kostnaderna härför medtagna 1 årsomkostnaderna ? Vidare skall det gamla medeltidshuset konserveras — tal. ansåg att det gott kunde rivas, staden har många andra vackra gamla hus, värda bevara och kosta pengar på. Inverkar det på räntabiliteten i negativ riktning så riv det.
Tal. önskade, att drätselkammarens ordförande ville draga fram litet siffror så att man kunde få se vari fördyringen ligger. En siffra bland andra som man glömt, är den procent, som man förra gången framhöll staden skulle få på kapitalet. Det skulle vara intressant att få eta avkastningen av fastigheten om tomtvärdet medräknas och om det icke medräknas. När en del av de fastigheter, som funnos på Nunnan, köptes på sin tid, så köptes de för framtida behov. Det hette att man fick 6 proc. ränta på kapitalet. Nu river man husen och säger sig vara tvungen att bygga för att få kvarteret räntabelt.
Men i fjol, när frågan var uppe, gällde det icke bara Nunnan utan även Laboratorn. Då kunde icke frågan bordläggas en dag, därför att man hade fast anbud från byggmästaren — kanske ha: de Nunnan varit i ett annat läge också om man haft ett fast anbud från byggmästare i stället för en kalkyl. Om nu utgiftskalkylerna komma att stå sig, varpå tal. tvivlade, så komma säkert icke inkomstberäkningarna att så göra. Man står i ett svårt läge och fullmäktiges majoritet ha väl den inställningen, att de bita i det sura äpplet, men tal. ansåg för sin del att frågan borde få vila, vila till dess en större arbetslöshet än nu kommer, och att den kommer kan man vara viss om. För övrigt lär militärbefälet söka med ljug och lykta efter lokaler, varför inte ge det dem i Nunnan.
Hr Enekvist slutade med att yrka frågans bordläggning och närmare undersökning av detaljerna i projektet.
Hr Kolmodin beklagade nu som vid tidigare sammanträden, att han icke i förväg varskotts om önskvärdheten av upplysningar så att han kunnat taga med sig behövliga siffror. Om hr Enkvist hade haft ett verkligt intresse för saken borde han ha kunnat på drätselkammaren inhämta närmare upplysningar och undersökt den basis, varpå kammaren fotat sitt förslag. Tal. hade emellertid några siffror och kunde meddela, att även om man medräknat tomtvärdet så kommer företaget icke att medföra någon utgift för staden. Ifrån som man först räknade med 11 proc. har man över 8 proc. nu kommit till en ränta av 6,1 procent. Hyrorna äro beräknade till för affärerna 3,500, 3,000 och 2,000 kr., för biblioteket till 6,700 och för bostadsvåningarna till från 3,000 och ned till 800 kr. Hyresgästerna anse hyrorna för höga och fastighetsägarna anse dem för låga.
Beträffande de gamla husen i kvarteret Nunnan, så är klart att räntabiliteten minskades eftersom husen förf öllo. Det ligger också i stadens hand att bevara bebyggelsen. När Laboratorn dök fram och avgjordes — polisen måste till varje pris ha andra lokaler — var det beklagligt att Nunnan sköts åt sidan. Vad militärbefälets hyresfråga angår, så är den ett år gammal och staden har icke utsikt att få denna institution som hyresgäst.
Huvudorsaken till att kalkylerna icke stämma är, att medan man ifjol kunde räkna med en byggnadskostnad av 30 kr. pr kbm., måste man idag räkna med en motsvarande kostnad av 40 å 45 kr. Detta är skillnaden i byggnadskostnaden.
Hr Ar thur Nilsson erinrade, att han i fjol gjorde gemensam sak med hr Enekvist i kritiken mot byggnadsförslaget och det finns icke mindre anledning därtill nu. Då hade emellertid hr Söderdahl betecknat det som endast insi1 nuationer, då tal. uttryckt sina tvivel på beräkningarna och betecknat hela projektet som \”luftigt konstruerat\”. När nu hr i Kolmodin medgivit, att kostnadsökningen berott på felkalkylering av kostnaden pr kbm., så undrade tal. i likhet med hr Enekvist, varför drätselkammaren behövt tillgripa dessa konstiga motiveringar i sin framställning. En ökning i I materielpriset med 15 proc. motiverar icke en höjning med 49 proc. Den gamla medeltidsbygnaden hade ju avsetts att restaurera redan från början, så på den punkten hade ingenting nytt tillkommit. Hade det icke varit bättre, att drätselkammaren i fjol gjort en kontrollräka ning av kostnaderna, i stället för att förskansa sig bakom begreppet \”byggnadskropp\” en åtgärd som icke kunde ha annat \’förnuftigt syfte än att breda en slöja över de otillförlitliga utredningarna. Detaljerna ansågos icke angå stadsfullmäktige, de voro drätselkammarens lilla privata ensak — det hade varit bra, om drätselkammaren varit konsekvent, nu när de anslagna medlen visa sig otillräckliga, men då är det icke längre drätselkammarens privatsak, då få skattebetalarna tillfälle att vara med. Det lönar sig knappast att nu opponera sig, ty drätselkammaren och stadsfullmäktiges majoritet anse väl, att ha de tagit Nunnan i båten, så få de också taga konsekvenserna. I kostnadskalkylerna finns det dock fortfarande anledningar till missräkning och förluster.
Arbetets igångsättande nu är oklokt också med hänsyn till den rådande livliga byggnadsverksamheten, som kan väntas fortsätta även detta år. Nyligen vittnade en av byggnadskommitténs ledamöter vid möte i Lärbro, att det icke var någon fördel för Visby stad att få kustartillerikasärnbygget hit, då här redan samlats alltför många byggnadsarbetare, som i stället vid byggets förläggande till Fårösund komme att dragas dit ut. Varför skall då staden nu komma med dylika konjunkturstimulerande företag, i synnerhet då man har en rad ofrånkomliga byggnadsarbeten i sikte, Förutom en del byggen för kronans räkning kommer läroverkets krav på ny gymnastiklokal, och i dagarna föreligger förslag utarbetat om ny stor tillbyggnad av folkskolan, öster om staden, för en beräknad kostnad av 730,000 kr, Så nog har drätselkammaren nu anledning gntliiiie hän, derna över tillfällen att fa bygga.
Om bygget emellertid beslutas, vore det ett önskemål, att import av arbetskraft från andra håll icke finge ske, åtminstone till kommunens egna byggnadsföretag. Ansåg emellertid att frågan gott kunde vila, och instämde i hr Enkvists yrkande.
Hr Söderdahl beklagade att frågan kommit i detta läge, men meningen kan väl icke nu vara att lägga hela skulden på drätselkammaren och lägga ansvaret där? Kammaren anlitads en förstklassig arkitekt och ansåg sig kunna lita på hans beräkningar. Där ligger orsaken — var han skaffat sig sin information visste tal. ej: kammaren hade emellertid baserat sina beräkningar på arkitektens kalkyler. Man kan väl dock ej begära att kommitterade skulle omedelbart sätta igång med en kontrollräkning av arkitektens förslag, när man i alla fall senare måste ha anbud. Emellertid hade man på detta sätt nu kommit fram till denna obehagliga överraskning.
Kvarteret Nunnan är ett område, som länge legat i stöpsleven och knappast något kvarter i staden har blivit så kritiserat och diskuterat som detta. Men fastighetsägareintresset lyser fram i kritiken. Drätselkammarens ordförande har varit för snäll förut och låtit frågan vila, men denna gång har han inte lyssnat på locktonerna från fastighetaägarne.
Torget som ett handelscentrum kräver affärslokaler, och detta bör också vara ett område reserverat för affärer. Att lägga polisen hit hade varit ett vansinnigt projekt, men hade enskild ägare fått hand om området, hade detta utnyttjats efter krassa egoistiska linjer för ekonomisk exploatering. Saluhallsfrågan har nu kommit i annat läge. Finge staden bygga på höjden hade fastigheten i Nunnan kunnat göras betydligt räntablare än enligt nu föreliggande förslag. Men staden måste taga hänsyn till estetiska synpunkter och hur mycket vill staden offra härpå? Rörande det gamla husets öde, ber våra konstskatters högste vårdare på sina bara knän att staden skall akta detsamma.
Vid räntabilitetsberäkningarna är att märka, att ifråga om Laboratorn gällde det ombyggnad av gammalt hus, i Nunnan nybyggnad. Arbetet med ombyggnad kan man knappast basera på andra kalkyler än anbud, medan man däremot vid ett nybygge kan bedöma saken efter kalkyler.
Ifråga om kustartillerikasärnens förläggande till Fårösund eller Visby var tal. fortfarande av den åsikten, att ur byggnadskonjunktursynpunkt det förstnämda alternativet för staden vore fördelaktigare, och dit där det finnes arbetstillfällen söker sig den lediga arbetskraften. Men kustartilleriet bygges antingen här eller i Fårösund, Nunnan blir i Visby eller ingenstädes.
Staden måste försöka, medan den ännu kan få låna billiga pengar, att få annat utseende på kvartersbebyggelsen i Nunnan, och de bättre affärslokaler, som därvid komma till behövas också, ty konsumenterna skulle icke bli alltför glada om de finge se hur det ser ut bakom kulisserna i många affärer nu, ja, man skulle nog draga sig för att handla där om man visste hur det var. Kvarteret Nunnan kan emellertid inte få stå som det gör, allting skall mogna visserligen, men nu är denna fråga mogen för ett avgörande och tal. yrkade därför bifall till drätselkammarens förslag.
Hr Sandgren hakade upp sig på ett uttryck av hr Nilsson om att det skulle vara \”en förnuftig mening\” med ett stadens byggnadsprojekt om det skulle komma till utförande, alltså kunde man av kritiken mot det föreliggande förslaget förstå, att man icke ansåg det vara sunt förnuft i drätselkammarens förslag. Men allmänheten har nog möjlighet att bedöma de verkligt förnuftiga ståndpunkterna. Om orkiå räntefoten nu ej är så förmånlig som man skulle önskat, så ligger det dock tillräcklig ränta i företaget. Beträffande arbetslösheten ansåg tal. de nuvarande 225 arbetslösa räcka till utan att man skulle vänta på sämre tider. Men förslaget om, att icke arbetskraft skulle importeras från andra orter, ville han gärna vara med om. Den frågan borde adresseras till byggmästarne.
Hr Enekvist konstaterade, att hr Söderdahl hade en annan motivering än hr. Kolmodin till den felslagna kalkylen. Drätselkammaren har blivit lurad av arkitekten, men det säger icke kammaren. Siffrorna, som efterlystes äro ännu obefintliga. Varför kan icke stadsfullmäktiges ledamöter få siffrorna utan att behöva hämta dem i drätselkammaren och varför sätta ut dem, som nu stå där? Man kunde ju lika gärna nöja sig med bara förslaget och utesluta motiveringen: Begäres för Nunnans extravaganser 143,000 kr. När man säger, att det finnes 225 arbetslösa, ville tal. fråga, om dessa också komme att få arbete vid byggnaden i Nunnan, han hade sig annars bekant att särskilt byggnadsarbetarna höllo styvt på sitt fack och icke släppte dit vem som helst, och för övrigt undrade han om det verkligen fanns så många icke säsongmässigt arbetslösa byggnadsarbetare för närvarande.
Drätselkammarens ordförande lovade vid ett diskussionsmöte för en tid sedan, att siffrorna nu skulle stå sig och att på 25 år skulle stadens invånare icke få några utgifter för Nunnan på sina skattsedlar. Tal. undrade nu om drätselkammarens övriga ledamöter ville gå i borgen för den garantin. Frågan är så illa skött av drätselkammaren att man åtminstone borde tänka sig för en gång till. Rätt vad det är så är S:t Olofs gamla sjukhus ledigt, så befinnes det räntabelt och köpes, så rives det och blir inte längre räntabelt och så skall det byggas där och vi ha en ny — Nunna.
Hr Arthur Nilsson undrade gentemot hr Söderdahl, om icke varje klok byggherre låter kor.trollräkna en arkitekts beräkningar, om det gäller något större arbete, och vad staden beträffar, har den ju eget byggnadskontor, som kunnat anlitas. Tal. ville för frågans bedömande veta, huru många affärslägenheter 1 kvarteret, som fortfarande äro utan hyresgäster. Nyligen hade tal. haft en kontrovers med hr Söderdahl om bekvämlighetsinrättningen på torget, som enligt hr Söderdahls mening icke kunde röras, innan bygget i Nunnan var färdigt. Nu visar det sig, sedan man väntat i många år, att dessa frågor ej alls ha något samband med varandra. Man talar om skönhetssynpunkter — skulle dessa ha blivit sämre, om fastigheten inrymt kommunala lokaler? Men man hade i fjol så bråttom, att binda dessa vid Laboratorn, medan man icke alls visste, hur man skulle få hyresspekulanter till Nunnan, Hr Söderdahl förklarade, att en förläggning av polisstationen till torget vore ett vansinnigt förslag – varför det? Menar hr Söderdahl, att krogen eller polisen skulle ta skada av grannskapet? Det oförnuftiga ligger i planlösheten i stadens byggnadsföretag. Tal. frågade också med anledning av ett yttrande av hr Söderdahl, om denne ansåge det viktigare, att staden byggde spekulationsfastigheter än tillgodosåge behovet av kommunala lokaler.
Vad angår jämförelsen mellan kustartilleriet och Nunnan, så kunde tal. icke förstå logiken i hr Söderdahls resonnemang. Om det är ett kommunalt intresse att byggnadsarbetarna utvandrade till ett byggnadsföretag i Fårösund, så kunde det väl icke samtidigt vara ett stadens intresse, att genom ett halvmiljons-bygge i Nunnan motverka denna utvandring. Vad som är sanning i Rävhagen, tycks bara vara dåligt skämt i Nunnan. Det är inte byggmästarna utan byggnadsverksamhetens omfattning, som reglerar tillströmningen av byggnadsarbetare till staden.
Hr Kolmodin ansåg sig nu icke kunna lämna några garantier för att icke kostnaderna för Laboratorn och Nunnan komma på skattsedlarna, men så som beräkningarna nu förelågo fanns det utsikt till att det kunde undgås, Hr Nilsson företräder bara fastighetsägareintressen, det lyser igenom, förklarade tal. Vad S:t Olof angick så kunde tal. garantera att den frågan icke skulle behöva komma på fullmäktiges bord.
Hr Norström drog en lans till försvar av arkitekt Ahlberg, som han ansåg vara oskyldig till kostnadsökningen. Orsakerna till den stegrade kostnaden vore sannolikt att söka på andra håll. Sålunda vore byggnadsvolymen nu en större än förut, vidare måste man taga hänsyn till de ökade materialpriserna och ev. ökade arbetskostnader, varjämte byggnadens hela standard nu är en annan än när arkitekten räknade på bygget. Detta torde förklara kalkylernas differens.
Hr Enekvist konstaterade, att hr Kolmodin nu inte lovade någonting alls och att drätselkammaren icke står för de siffror den framlägger. Förlusterna läggas väl på fastighetsförvaltningen och så få vi aldrig se dem, men det kunde vara roligt att få bli revisor i framtiden och få titta litet närmare på stadens affärer. I varje fall hoppades tal. att kommande revisorer icke skola glömma att göra det.
Efter en stunds replikskifte mellan hrr Sandgren och hr Arth. Nilsson, yrkade hr C. O. Nilsson bifall till drätselkammarens förslag och hr E n ekvis t påpekade, att positiva förslag visst inte saknats, men att fullmäktige genom brådskan med Laboratorn tog bort ett positivt förslag, som kunde kommit till användning nu.
Hr Svedman deklarerade sin åsikt. Han hade i fjol röstat för de 293,000 kronorna därför, att kvarteret måste göras något åt, att förslaget var estetiskt tilltalande och att låneläget var fördelaktigt, vilket det är ännu. Inga andra acceptabla förslag ha framkommit, kostnaderna motsvaras ungefär av den blivande byggnadens materiella värde och i händelse bebyggelse icke sker, måste området inhägnas. Trots den tråkiga felkalkyleringen ansåg sig hr Svedman böra fasthålla vid sin åsikt, att det vore bäst med bifall. Han vore därtill rädd för att kvarteret i framtiden skulle kunna falla i händerna på något Epaföretag och ev. bebyggas med något funkispalats — ett skrämmade spöke. Han ämnade därför rösta för drätselkammarens förslag.
Därmed var debatten slut och stadsfullmäktige biföllo utan votering drätselkammarens förslag om ett anslag av 142,700 kr. för tackande av markest-vaden för Nunnans bebyggelse, att bestrida tilläggsanslaget medelst ett 25-årigt arnortcringslän å samma belopp, samt att söka nådigt tillstånd till lånets upptagande.
I drätselkammarens förslag ingick även frågan om anordnande av ett gasskyddsrum i den nya byggnaden. Vid frågans föredragning begärde emellertid hr Kolmodin att frågan i denna del skulle återremitteras till kam, maran, då en skrivelse ingått från Gotlands luftskyddsförening i ärendet och denna skrivelse kunde tänkas komma att få inflytande på kammarens ställning till frågan. Detta blev också fullmäktiges beslut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33

äro som förut nämts en hel del. Sekreterarens förteckning å ärendena förelåg igår å stadsfullmäktiges bord. Densamma lades till handlingarna, förstsedan hr Georg Pettersson efterlyst behandlingen av hans och hr Bergqvists motioner i höstas om utredning angående lek- och badplatser. Drätselkammarens ordförande kunde icke säga säkert om frågan remitterats till planteringsnämden, den hade i varje fall icke ännu varit föremål för behandling i drätselkammaren, men skulle så bli snarast möjligt.
Hr Ekdahl efterlyste också åtgärder i enlighet med den OttermanEkdahlska motionen av 11 nov. 1935 angående utdragning av elektriska ledningsnätet norr om staden. Han hoppades att frågan icke fallit i i glömska.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1937
N:r 33