HANSA

\"\"

Hennes apache.
Danielle Darrieux
En uppsluppen elegant och spännande film om Paris apache- och bohémeliv.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Auktion i Fleringe.

LÖRDAGEN DEN 10 APRIL kl. 11 i. m. låter HANDLANDEN TH. OLSSON, FLERINGE, till följe affärens upphörande genom offentlig auktion försälja: Soffor, bord, stolar, skänk, tavlor, kommoder, lampor, brickor, knivar, gafflar, skedar, div. silver, blecksaker, symaskin. Kappor, porslin,filtar, täcken, kuddar, linnevaror, damgångkläder, mattor. Floved. Hela bodvarulagret såsom: tyger, porslin, kaffe m. m., m. m.
Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 okt. 1937 eller vid anfordran.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Med »Gotland» till Västindien.

Brev till Gotlands Allehanda.

\"\"
I Ciudad Trujillo.

Mariningeniör Hedström på flygplanskryssaren Gotland fortsätter här sitt resebrev till Gotlands Allehanda, som handlar om senare delen av besöket på de västindiska öarna före hemresan.

På soliga Jamaica.
Jag slutade mitt förra brev om Gotlands långresa 1936-1937 med ankomsten till Kingston på Jamaica. Dagen därpå anlände till denna hamn Svenska Amerika Linjens \”Kungsholm\” på en av sina kryssningar i Väst-Indien. Det gjorde en svensk gott, att se Sverige representerat av två så stolta fartyg som Kungsholm och Gotland. En del av officerarna voro inbjudna till lunch på Kugsholm, varunder från Kungsholms turister hördes endast de mest entusiastiska uttalanden om fartyget. Efter 5 dagar i denna hamn, varunder, utöver de dagliga övningarna, även en del utflykter för manskapet ordnades gingo vi den 23 jan. från hamnen för att efter några timmars gång anka i en bukt på Jamaica innanför en liten ö Pigeon Island. Denna ankarplats var avsedd uteslutande för ö huvudsakligen sjömansutbildning, vilka bedrevos energiskt under det. kommande veckan. Den lilla Pigeon Isrand utgjorde den mest idealiska badplats man kunde tänka sig, och efter de dagliga övningarnas slut myllrade det på stranden av solbrända svenska sjömanspojkar, som syn och hörbarligen trivdes alldeles utmärkt.

Strandhugg i Mexiko.
Efter denna underbara vecka, vilka av somliga ansågs vara resans topppunkt, lättade vi måndagen den, febr. Stäven vändes åter mot väster och resans mål var Vera Cruz. Vi anlände dit och ankrade i hamnen den 5 febr. I denna hamn lågo ett par spanska ångare, däribland den sedermera utanför spanska kusten kapade ångaren Mar Cantabrico. Dessa fartyg lastade kanoner, flygmaskiner och ammunition.
Bland de första som kommo ombord voro representanter för den synnerligen livskraftiga svenska kolonien i Mexico. Där voro cheferna för tändsticksbolaget, L. M. Ericsson m. fl. svenska industrier. Under vår vistelse i Vera Cruz idkades med dem ett livligt umgänge, vilket kulminerade i deras inbjudan till Mexico City för en del officerare, underofficerare och manskap. Resan dit tog 12 timmar och företogs i eleganta pullmanvagnar.

\"\"
Exercis ombord.

Staden ligger på 2,460 meters höjd, varför klimatet var betydligt angenämare, än vad vi varit vana vid den sista tiden. Det liknade vårt klimat i månaden maj. I Mexico City ordnade svenskarna med tillställningar och utflykter för oss. Vi fingo även tillfälle att åse en tjurfäktning varvid 5 tjurar dödades. Jag är säker på att för oss alla var det ett otäckt skådespel, medan det för befolkningen var ett stort nöje, till vilket man även medtog minderåriga. bran.
Efter ett par angenäma dagar i de gästfria svenskarnas sällskap återvände vi ombord och den 12 febr. lämnade vi Vera Cruz med kurs mot Havana, dit vi anlände den 16 och ankrade i den väl skyddade hamnen kl. ½ 9. Under vår vistelse i denna hamn inträffade en mycket sorglig händelse, i det en av våra kadetter vid namn Sundstedt avled i tarminfektion. Alla officiella tillställningar inställdes.
denna hamn sammanträffade vi ånyo med tyska skolfartyget Schleswig-Holstein. I hamnen låg ävenledes det finska segelskolskeppet Suomi-Joutzen.

En minneshögtid på havet.
Den 21 febr. på kvällen lämnade vi Havana. Kl. 21 denna dag hade vi kommit fram till platsen för den svenska korvetten Karlskronas förlisning år 1846. Farten saktades, en enkel gudstjänst hölls på backen och fartygschefen sänkte en krans i havet. Den 24 febr. ankrade vi på redden av Port au Prince, den Haitiska republikens huvudstad. Efter ett par dagar i denna hamn återvände vi till Kingston för oljning, varefter vi fortsatte till Ciu- dad huvudstad i den Dominikanska republiken. Staden hette förut San Domingo och erhöll sitt nya namn efter den nuvarande presidenten, vilken nedlagt stor förtjänst vid återuppbyggandet av staden efter den \”Hurricane\”, som år 1930 på några timmer ödelade staden och dödade cirka femtusen personer. Den verkade därför i allo modern och utgjorde en slående kontrast mot Port au Prince. Staden hade erhållit ny hamnanläggning och Gotland var det första större krigsfartyg som gått in där. Efter några dagars vistelse här lättade vi och satte kurs mot sista hamnen i Väst-Indien nämligen Port of Spain på Trinidad där vi ankrade den 6 mars. Under vår vistelse här gästades staden av Svenska Amerika Linjens \”Gripsholra\”. Den 10 mars stucko vi ut till havs för övningar, varvid artilleriskjutning, torpedsköutning och katapultskjutning företogos. Ortspressen hade representant ombord, vilket resulterade i flera artiklar med bilder i tidningarna. Utöver de dagliga övningarna företogos under uppehållet i Port of Spain flera utflykter med besättningen. Vid en av dessa besågos ett oljeraffinaderi, en sockerfabrik och den , egendomliga asfaltsjön \”Pitch Lake\”. Vi lättade från denna hamn den 12 mars för återfärden till Sverige över St. Vincent och Falmouth.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Biskop Ysander talar vid Nordiska studentmötet.

Lund, 3 april. (TT.) Det nordiska studentmötet i Lund den 6-11 juli i år, som beräknas komma att samla 500 deltagare, öppnas med gudstjänst den 6 juli samt anföranden av biskop Edv. Rodhe, Lund, och mötets ledare docent J. Cullberg, Uppsala. Bland föredragshållarna märkes biskop T. Ysander, Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Ut- och inryckning vid artillerikåren.

De värnpliktiga från fastlandet, som den 7 mars ryckte in vid A 7 till fullgörande av repetitionsövning — 90 man — rycka ut den 7 Unknas efter fullgjord tjänstgöring, och den 13 april rycker tredje ,omgånr, gen fastlandsvärnpliktiga — omkring 90 man — in vid kåren för fullgörande av 30 dagars repetitionsövning.
Den 9 april inrycka vid A 7 dels 35 man från Gotland och dels omkring 85 man från södra armsfördelningen till fullgörande av första tjänstgöring om sammanlagt 170 dagar. Fastlandskontingenten hitkommer över Kalmar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Marinen.

Marinläkare Kjellner tillträder den 12 april som fartygsläkare och tillika avdelningsläkare på flygplanskryssaren Gotland.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

David Ahlqvist representerar svensk

konst vid Parisutställningen.
Konstnären David Ahlqvist, Ardre, har erhållit en synnerligen hedrande inbjudan, nämligen att vid världsutställningen i Paris i sommar vara med och representera svensk grafik.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Gotlands fångvårdsförening

har i dag haft ord. årsmöte å länsstyrelsen under landshövding Rodhes ledning. Styrelse- och revisionsberättelserna godkändes och ansvarsfrihet beviljades. Till styrelseledamot efter dr Ruth Svensson valdes dr Vikgren. övriga funktionärer omvaldes.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76

Hög skatt minskar spritinköpen.

Dr H. Gahn i kontrollstyrelsen har verkställt undersökning rörande spritdrycksutminuteringens lokala fördelning, därvid han bl. a. konstaterar starka restriktiva verkningar av skatteförhöjningarna åren 1932 och 1933 inom flertalet landsbygdsområden. Sedan år 1928 har medelutminuteringen pr invånare ökat blott inom ett 20-tal spritbolags kontiollområden samt minskats eller varit oförändrad i ett 90-tal områden.
Vid Visby systembolag har utminuteringen pr motboksinnehavare ökat från 21,8 till 25,1 liter under perioden 1923-1928, men därefter har det blivit tillbakagång, så att 1936 års utminuteringssiffra stannar vid 20,9. Ifråga om utminuteringen pr invånare har det sedan 1928 blivit minskning från 3,8 till 3,7 liter. (P.)

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 April 1937
Nr 76