Från hamnen.

I går inkom ms. Solana, Thernström, från Stockholm med bensin samt avgingo ms. Anna, Jonsson, till Slite, tom, och ångf. Titania, Thorsell, till Norrköping med styckegods.
I dag inkom ms. Meteor, Olofsson, från Nyköping, tom.

Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81

Gotlands andelsslakteriförening

har i dag haft ord. stämma å Stadshotellet.
Mötet öppnades av hr Efraim Larsson, Simunde i Vamlingbo, som hälsade de närvarande välkomna. Han utsågs även till ordförande för dagen men överlämnade klubban till vice ordföranden, hr Aug. Jacobsson, Allmungs i Hafdhem, som därefter ledde mötesförhandlingarna.
Sedan röstlängden upprättats och direktör Wahlgren föredragit densamma, blev den av mötet fastställd. Det befanns därvid att 8,497 röster voro representerade genom ombud.
Av styrelseberättelsen för år 1936 (det 21:a verksamhetsåret), som förelåg i tryck, framgick bl. a., att tillförseln av slaktdjur under året har varit större än något år tidigare. Jämfört med de båda näst föregående åren ha tillförselsiffrorna varit följande:
1936 1936 1934
Gödsvin, incl. suggor 18,762 st. 15,236, 16,004
Nötkreatur 4,272 st. 3,798, 2,748
Kalvar 7,817 st. 7,472, 6,299
Får och lamm 7,670 st. 6,607, 5,239
Hästar 218 st. 186, 122
Dessutom har inköpts hemslaktade varor av medlemmar i följande kvantiteter: fläsk 3.334 kg., nötkött 11,183 kg., hästkött 12,091 kg., kalvkött 2.691 kg. samt fållkött 9,908 kg.
Varuomsättningen har under året uppgått till kronor 3,550,022 : 21.
Under året ha i föreningen ingått 272 st. nya medlemmar samt utträde erhållits av 37 st. Medlemmarnas antal den 31 dec. 1936 uppgick till 3.743 med tillsammans 8,308 tecknade andelar.
Kännetecknande för prisutvecklingen under året har varit, att priserna över lag hållit sig stabila och på en ganska tillfredsställande nivå. Att detta varit fallet trots avsevärt ökade utbud av kött och fläsk inom landet, vilka dessutom kommit ojämt, sammanhänger dels med den allmänna konjunkturförbättringen, men beror dels till stor del på de ingripanden, som skett från Sveriges slakteriförbunds sida genom infrysning av kött och fläsk samt export till sekundära marknader.
Avräkningspriserna till föreningens medlemmar ha i genomsnitt varit för följande djurslag: Kor kl. I 100 öre kg., Kor kl. II 85 (82), Gödkalv kl. I 139 (125), Svin kl. I 115 (102), Ungfår kl. I 136 (114).
Den relativt största prisförbättringen är glädjande nog att anteckna för fårköttet, heter det vidare. Beträffande fläskprisets utveckling kan nämnas, att detsamma alltjämt ligger c:a 20 proc. under 1925-29 års nivå.
Fabrikations- och minutaffärsrörelserna ha pågått såsom förut och uppvisa ävenledes ökade omsättningssiffror. Beslut föreligger dock att grönsaksinläggningen nedlägges.
Nya slakterimaskiner, nämligen skrapmaskin och elektriska spel för storboskap, ha inköpts, vilka visade sig välbehövliga för att avverka den starkt ökade tillförseln under hösten.
I fortsättningen erinras om den av styrelsen i slutet av juli månad anordnade slaktdjursdemonstrationen vid slakteriet, vilken vann mycket livlig anslutning från medlemmarnas sida. Dylika demonstrationer komma även i fortsättningen att anordnas.
Försäljningar av slaktdjur från medlemmar under sken av livdjurs-handel tyckas fortfarande pågå i viss utsträckning och styrelsen ämnade sedan distriktsmötenas uttalanden erhållits, för föreningstämman framlägga ett förslag till förhindrande av sådant kringgående av stadgarna.
Balansräknngen slutade på en summa av kr. 473,513 : 20, och inkomster och utgifter balanserade på en summa av kr. 3,198,557: 27.
Sedan till slutlikvid (efterbetalning) använts ett belopp av kronor 32,246 :20 — utgörande 70 öre per svinenhet, varvid svin räknas som grundenhet, storboskap och häst som 4 enheter, större kalv som 1 enhet samt mindre kalv och får som vardera ½ enhet, tillsammans 46,066 svinenheter levererade under året — har uppstått en vinst & rörelsen av kr. 9,838:75, vartill kommer från föregående år kvarstående 6,720 : 22, vadan till föreningsstämmans förfogande stod kr. 16,558 : 97, som styrelsen föreslog måtte disponeras på så sätt, att medlemmarna gottskrevos ränta efter 4 proc. å t. o. m. 1935 verkställd kapitalisering samt erlagda inträdesavgifter, tillsammans kr. 83,678 med kr. 3,347, att till reservfonden överfördes kr. 5,000, till skattefonden kr. 3,000, till avskrivningsfond kr. 5,000 samt att återstoden kr. 211 : 97 måtte få kvarstå å vinst- och förlustkontot.
Balansräkningen fastställdes härefter, och ansvarsfrihet beviljades. Vinsten beslöt stämman disponera i enlighet med styrelsens av revisorerna tillstyrkta förslag.
Besluten i dessa frågor föregingos av en kortare diskussion med anledning av att en talare undrade huruvida icke en driftsanalys kunde införas vid slakteriet. Något förslag väcktes dock ej. I samband härmed gav en annan talare uttryck för sitt erkännande av det arbete styrelsen utfört. Han ansåg knappast, att någon driftsanalys var av behovet påkallad, då en sådan väl ej hade någon direkt praktisk nytta för medlemmarna.
Arvodena till styrelsen, revisorerna och kontrollanten bestämdes att utgå efter samma grunder som förut, dock med en mindre förhöjning för kontrollanten.
Till styrelseledamöter för 2 år omvaldes hrr Efr. Larsson, Nils Pettersson, Bomunds i När, J. W. Gahne, Roma, Henric Levander, Bola i Havdhem, och John Malmros, Kvie i Martebo, med hrr A. Andersson, Austers i Hangvar, Kr. Kristiansson, Maldes i Stånga, omvalda, samt B. Hellgren, Hallgårds i Bara, nyvald, som suppleanter. Till revisorer omvaldes hrr Birger Ljunggren, Stockholm, (auktoriserad), Bernh. Jespersson, Roma kungsgård, Ivar Hoppe, Valla i Klinte, samt Th. Hansen, Bonsarve i Vamlingbo, med hrr E. Svensson, Diskarve i Roma, och E. V. Norman, Möllbos i Halla, som suppleanter, omvalda. Kontrollant blev som förut hr Birger Nilsson, Visby, med hr Alb. Johansson, Larsarve i Roma, som ersättare.
Sedan valen undanstökats behandlades styrelsens och distriktsmötenas förslag angående åtgärder mot skenförsäljning av slaktdjur under benämningen livdjur.
Gotlands Allehanda har tidigare i samband med referaten av distriktsmötena omnämt det föreliggande förslaget i dess väsentliga del. Som bekant innebär detsamma, att medlem som försålt livdjur till annan än föreningsmedlem, skall till föreningen insända skriftlig anmälan därom med uppgift om köparens namn, anledningen till försäljningen, djurslag och antal djur samt djurens ålder. Detta skall dock icke gälla för till liv avsedda hästar. Denna anmälan skall insändas snarast och senast så, att den är föreningens styrelse eller dess ombud tillhanda åtta dagar efter försäljningen. Har anmälan icke inkommit till föreningen inom föreskriven tid, och kan producenten icke styrka, att dylik anmälan blivit i vederbörlig ordning dit insänd, eller att andra förmildrade omstädigheter, som av styrelsen kunna godkännas, föreligga, anses försäljningen såsom försäljning av slaktdjur och med den straffpåföljd, som stadgas i par. 10.
Direktör Wahlgren lämnade nu till förslaget en del kompletterande upplysningar, bl. a. den, att sista meningen från ordet \”anses …\” i stället skulle lyda \”vare denna underkastad
pilföljd jämlikt par. 7, mom. 2 och par. 10 i stadgarna jämte skadeståndsskyldighet enligt lag.\”
En ganska livlig diskussion följde, inledd av hr J. Malmros, Kvie, som framhöll att det var ett sorgligt kapitel med de osolidariska medlemmarna. Man har gjort försök att \”klämma åt\” dem, men det har visat sig att de klarat sig genom att sälja i form av livdjur. Tal. ville på det livligaste rekommendera att stämman beslutade i enlighet med styrelseförslaget.
I fortsättningen yttrade sig flera talare, av vilka ett par röster höjdes för avslag. En talare, som sade sig vara en av andelsslakteriets trognaste medlemmar, ansåg att man på övertygelsens väg skulle försöka nå målet. En talare påpekade att ärendet stod som n :r 13 på föredragningslistan, vilket han betraktade såsom symboliskt för frågans natur. Han yrkade bifall till styrelsens förslag, och ansåg, att det ej skadade med att strama åt lite (instämmanden). Vidare framhölls från annat håll att styrelsens förslag endast innebar en anmälningsplikt. Ett förslag höjdes om, att ändring skulle vidtagas i den riktningen, att anmälan skulle eke på därtill avsedd blankett till ombuden. Bland de som yttrade sig märktes hrr Norman, Th. Hansén, Bendelin, i Lokrume, Bendelin i Östergarn och Bendelin i Västkinde, Kahlström, Atlingbo, Ivar Pettersson, När, Widén, Follingbo, Nylander, Burge i Lummelunda, Svensson, Västkinde, Collberg, Follingbo, m. fl. Stämman beslöt därefter med övervägande majoritet bifalla förslaget med den föreslagna mindre ändringen.
Nästa punkt upptog förslag om försäljning av gamla fabriksbyggnaden samt nybyggnad av sådan sammanhängande med slakteribyggnaden.
Efter en kort debatt beslöt stämman på godsägare A. Corswants förslag att uppdraga åt styrelsen att vidtaga nödiga nybyggnader och vidmakthålla de gamla. Slutligen omvaldes ledamöterna i kentrollkommittén. nämligen Anton Jacobsson, Bölske i Eke, G. Gradelius, Lärbro, Nils Franzén, Anglarve i Träkumla, samt Sven Johansson, Hemse. Innan förhandlingarnas slut föreslog ett ombud, att styrelsen skulle låta trycka och utsända medlemsförteckning sockenvis, vilket skulle underlätta ombudens arbete. Förslaget bifölls.

Stämmans avslutning.
Föredragningslistan var nu genomgången. Ordet begärdes av direktör Wahlgren, som i ett anförande frambar sitt hjärtliga tack för de hyllningar, som han blivit föremål för från medlemmarnas sida på sin 60-årsdag.
Hr Efr. Larsson riktade därpå ett tack till stämman för det förtroende, som den visat styrelsen i sin helhet, och till sist framförde hr Aug. Jacobsson ett tack till styrelsen och dess direktör för deras arbete. Tal. framhöll bl. a., att siffrorna varit utmärkta och att det blivit överskott.
Därefter förklarades stämman avslutad, och de närvarande samlades till gemensam middag 1 Stadshotellet.

Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81

Gotlands järnväg under år 1936.

Styrelse- och revisionsverättelserna
för Gotlands Järnvägs A. B. föreligga nu i tryck. Av styrelsens förvaltningsberättelse framgår bl. a., att balansräkningen den 1 jan. 1936 slutar på en summa av 4,550,782: 34 kr. och balansräkningen den 31 december 1936 på 4,611,365: 27 kr. På vinst-och förlusträkningen balansera inkomster och utgifter på en summa av 512,448: 26 kr. Den från föregående år balanserade vinsten utgör en gumma av 351,687: 63 kr. och årets vinst 48,262: 68 kr. Till bolagsstämmans förfogande finnes alltså 899,950: 31 kr., vilket belopp styrelsen föreslår disponeras så, att till aktieägarna utbetalas 3 kr. pr aktie eller sammanlagt 45,297 kr., att till understödsfonden avsättas 1,000 kr. samt att till 1937 års- vinst- och förlusträkning överföras återstående 353,653:31 kr. Detta förslag tillstyrkas av revisorerna, vilka jämväl tillstyrka full ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning.
I sin berättelse ha revisorerna meddelat en översikt av de fem närmast föregående årens resultat av banans trafik. Därav framgår, att behållningen för 1931 utgjorde 133,103: 03 kr., 1932 160,919, 1933 184,753: 12, 1934 254,780: 43, 1935 225,476: 13 samt 1936 133,498: 04 kr.
I trafikberättelsen påpekas, att inkomsterna av vagnslastgodstrafiken nedgått med 75,469 kr. Denna avsevärda inkomstminskning är i huvudsak beroende dels av att transporterna för Sockerfabriken på grund av sämre skördeutbyte haft mindre omfattning än under år 1935, dels av den betydande nedsättning, som vidtagits i transportavgifterna för råsocker. Vid förhandlingar med Svenska Sockerfabriksaktiebolagets styrelse angående förläggandet av sockersilon till Visby hamn sänktes nämligen dessa transportavgifter från 51 till 26 öre per 100 kg. Minskning i transportkvantiteterna har även ägt rum för spannmål, kol och koks samt cement.
Under årets betkampanj har transporterats 54,673 ton sockerbetor, och inkomsterna därav ha varit 171,735 kr. (62,125 ton och 194,608 kr. föregående år). Fraktinkomsten för rå-sockertransporterna har nedgått från 61,210 kr. till 30,358 kr.
Resultatet av den övriga trafiken har varit tillfredsställande. Särskilt persontrafiken har visat en stadigt uppåtgående frekvens i år liksom de närmast föregående åren. Man får gå tillbaka ända till år 1921 för att finna ett lika stort antal resande som för år 1936.
Samtidigt som bruttoinkomsterna av trafiken minskats med 67,746 kr. ha utgifterna för drift och underhåll ökats med 24,232 kr., vilket förhållande medför en avsevärd reducering av årets driftöverskott i jämförelse med år 1935. Driftutgifternas stegring är helt att tillskriva de ökade personalkostnader för löner, dyrtidstillägg och pensionsavgifter. som blivit en följd ev att nya löneavtal börjat tillämpas under året.
Det ekonomiska resultatet av biltrafiken kan anses vara tillfredsställande med en vinst av kr. 1,333: 27 (kr. 1,076: 88 året förut). Vid 1936 års slut trafikerades omnibusslinjer med en sammanlagd längd av 442 km.
Ordinarie bolagsstämma hålles ä Handelskammarens lokal måndagen den 19 april kl, 14.

Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81

Landsbygden. Vamlingbo.

VAMLINGBO, 9 april.
Kommunalstämma hölls här i går under ordförandeskap av hr Axel Pettersson, Sigreifs. Därvid godkändes samtliga under kommunen stående kassor, och vederbörande styrelser beviljades ansvarsfrihet. Nykterhetsnämdens årsberättelse lades med godkännande till handlingarna. Till ledamöter i valnämden utsågos hrr Hans Hansson, Nora, Efr. Larsson, Simunde, Konrad Olsson, Gervalds, och Nils Larsson, Stenstu, med hrr Th. Hansen, Bonsarve, och Bud. Olsson, Nora, som suppleanter, Stämman beslöt vidare att höja fjärdingsmanner3 lön med 50 kr.

Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81

Landsbygden. Burgsvik.

BURGSVIK, 10 april.
Gotländska lantmännens 1 okalt ärening i Hoburgs gille höll i går ordinarie föreningsstämma å pensionat Botvide.
Sammanträdet öppnades av f. riksdagsman Th. HanAn, Bonsarve, som hälsade de närvarande välkomna. Styrelse- och revisionsberättelserna föredrogos därefter, och ansvarsfrihet beviljades. Omsättningen under året har uppgått till 71,900 kr., varav gödselmedel 26,000 kr., fodermedel 27,700 och resten spannmål och diverse. Arsvinsten utgjorde kronor 322: 76. Den i tur avgående styrelseledamoten hr Alfred Wessman, Gissle, omvaldes, vilket även var fallet med revisorerna, hrr Karl Söderström, Ronnarve, och Rud. Olsson, Nora. Till suppleanter omvaldes hrr Konrad Olsson, Gervalds, och Oskar Andersson, Ronnarve. Till ombud vid centralföreningens stämmor omvaldes hrr Efraim Larsson, Simunde, och Karl Söderström, Ronnarve.
Efter föreningsangelägenheternas behandling höll dir. Fritz Tryggveson ett intressant orienterande föredrag om central- och lokalföreningarnas utveckling under den senaste femårsperioden. Slutligen följde ett gemytligt samkväm.

Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81

Ett dystert 25-årsminne.

\"\"

Den 15 april är det 25 år sedan jätteångaren Titanic stötte på ett isberg och sjönk varvid 1,635 personer omkommo. Härovan en bild av Titanics undergång enligt en målning av prof. Stövar.

Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81

Sjukhus och sjukhusvård på Gotland.

Den militära sjukvården.

\"\"
Ingen övning i fascisthälsning, utan värnpliktiga, som skola vaccineras samt (t. h.) — en \”stackare malaj\”.

För att erfara något närmare om sjukvården vid härvarande garnison, vända vi oss till fältläkaren, doktor Nils Carlson, som tillmötesgående hos militärbefälhavaren, överste G. M. Törngren, utverkar benäget tillstånd för oss att bese sjukhusanläggningarna å Visborgs slätt och sjukvårdsavdelningen vid A. 7. En morgon vid 8-tiden bär det först iväg till Garnisonssjukhuset, vilket efter vad fältläkaren upplyser oss om, är av ungefär samma omfattning som ett regementssjukhus vid något av de större regementena på fastlandet.
Vid framkomsten till sjukhuset få vi först följa med på en rond i sjuksalarna, vilka tillsamman rymma cirka sextio bäddar. Assisterad av sjuksyster och sjukvårdare avlägger fältläkaren besök hos var och en av de omkring femtio patienterna, och vidtager, där så kan vara påkallat, en grundligare undersökning. Sjuklingarna tycktes dessbättre ej vara alltför illa däran, ty på fältläkarens stående fråga till varje patient angående hälsotillståndet, svaras det nästan allmänt: \”Jo tack de är så bra så.\” Läkaren fäster emellertid inte så värst stort avseende vid dylika yttringar, ty han har i en del fall en annan uppfattning om hälsotillståndet än patienten, och vet också bättre vad som kan vara bra för denne. Och så får sjukhuspersonalen besked om \”fallets\” vidare behandling. En och annan friskförklaras, och blir naturligtvis glad över att åter få komma ut till sitt kompani. Visserligen har man det i alla avseenden bra på sjukhuset, men i allmänhet synes pojkarna förstå, att sjukhuset är till för de sjuka. Förresten, det vore icke heller lönt att simulera sjuk, ty sådana knep lyckas inte. Fältläkaren framhåller också att simulation numera förekommer mycket sällan vid truppförbanden. Snarare då bland den civila befolkningen. (Det händer nämligen att en del personer vilja utnyttja sitt medlemskap i någon sjukkassa, mer än som kanske är av behovet påkallat.)
Efter ronden i sjuksalarna börjar mottagningen i sjukhusets bottenvåning. I vestibulen till mottagningsrummet är det fullt med mannar, som äro behäftade med en eller annan krämpa — eller åtminstone tro sig vara det. De sjukanmälda inropas i tur och ordning, underkastas en noggrann undersökning och få. sedan besked om vad det är för krämpa de besväras av. Än är det \”röda hund\”, än halsfluss, symptomer till influensa, sensträckningar o. dyl. En man har gått på vakt och \”fått en förskräcklig värk i ena benet\”. Läkaren konstaterar emellertid att det är åderbrock av mycket lindrigt art och inget att oroa sig över. Men patienten såväl som sjukvårdspersonalen får noggranna instruktioner om hur fallet skall behandlas, ty varje åkomma hur lindrig den än kan synas vara, måste behandlas på lämpligt sätt.
Genom dylika dagliga mottagningar, beredes militären tillfälle att vid minsta anledning konsultera läkare, som sedan i sin tur kan kontrollera förläggningens hälsotillstånd och vidtaga lämpliga åtgärder för att stävja och många gånger hindra utbrott av epidemiska sjukdomar. I detta sammanhang bör nämnas, att den värnpliktiges hälsotillstånd är kortregistrerat allt ifrån inskrivningsdagen, då de nyinskrivna själva få uppge eventuella sjukdomar av svårare art, som de eller till äventyrs anförvanter varit eller äro behäftade med.

Vaccinering mot sviter av influensa.
För att i möjligaste mån förebygga de allvarliga sviter, vilka influensa ibland kan medföra, har utexperimenterats ett slags vaccin, som under senare år använts i kampen mot antydda följdsjukdomar. Det kanske ännu ej är tillfyllest utrönt hur pass säkert vaccinet ifråga verkar, men i en del fall har det visat sig ha god verkan. och skulle det dock slå slint d. v. s. ej göra åsyftad verkan, så är det i varje fall ofarligt.
— Man ju inte lämna något oförsökt, som kan tänkas eliminera risken av sviter från influensa, säger fältläkaren. Och därför har jag föreslagit vaccinering, om någon skulle vilja taga del av denna behandling. Det är således icke fråga om tvångsvaccinering utan fullkomligt frivillig, så att de som önska deltaga endast ha att anmäla sig.
Under ovan omtalade mottagning förekom s. k. vanlig vaccinering. (Vaccineringen mot influensasviter förekom på andra tider). Det var ett antal värnpliktiga, som redan vaccinerats en gång; — och nu skulle det visa sig med vilket resultat. Ungefär hälften av de vaccinerade mannarna kunde förete positivt resultat, och fingo avlägsna sig. De andra åter måste vaccineras om, vilket också skedde raskt och störningsfritt. T. o. m. så ledigt att vi funno oss ha anledning fråga, om vaccination i allmänhet var en så enkel procedur, som den vi just bevittnat.
— Nej, kanske inte alltid, svarar fältläkaren. Det kan nämligen hända, när ett större antal skall vaccineras första gången, att någon svimmar, och då smittar svimning ungefär som gäspning . . .

Garnisonsjukhuset skall restaureras.
Vi erinra oss att ett anslag om 65 å 70,000 kr. beviljats för Garnisonssjukhusets omdaning, varför vi även ville höra något därom, då vi voro i tillfälle att vända oss till rätt forum med våra spörsmål. Fältläkaren ger oss också klart besked, och nämner bl. a. att det ej är fråga om någon utvidgning av själva sjukhuset, utan en genomgripande restaurering inom detsammas murar. Garnisonssjukhuset uppfördes för 37 år sedan, och kan naturligtvis ej tillfredställa de krav, som är oavvisliga i våra dagars militära sjukvård.

Militär sjukvård lika noggrann som civil.
Som bekant ha vid flera större förläggningsorter uppförts garnisonssjukhus, vilka i stor utsträckning tagas i anspråk för civila patienter, men som tillkommit för att i första hand bereda militära patienter nödvändig vård.
— Den militära sjukvården måste naturligtvis vara lika noggrann som den civila, menar fältläkaren. D. v. s. varje militär patient bör ha samma möjligheter till samma vård som civila patienter komma i åtnjutande av på våra moderna lasarett. För att så skall kunna ske, måste naturligtvis även förutsättas, att det militära sjukhuset förfogar över samma möjligheter Bom ett civilt sjukhus. Givetvis kunna vi icke för härvarande garnisonsjukhus räkna med en så omfattande utrustning, — eller ha tillräcklig användning för sådan — som tillkommer större lasarett. Här ha vi det så ordnat, att vi kunna sända svårare sjukdomsfall och olycksfall till Visby lasarett, där de bättre kunna tagas om hand för operationer etc. Skulle det emellertid vara fråga om en åkomma av sådan art, som icke ens lasarettet äger resurser att behandla, sändes patienten till det stora Garnisonsjukhuset i Stockholm, där specialutbildade läkare för olika sjukdomar kunna taga hand om fallet.
Efter att ha tagit del av dessa intressanta upplysningar, avsluta vi vårt besök å garnisonsjukhuset, och svänga förbi den paviljong, som står i beredskap för att mottaga patienter, om någon epidemisk sjukdom skulle utbryta. Därefter besöka vi även sjukvårdsavdelningen till A. 7.
I nämnda sjukvårdsavdelning inläggas patienter, som ej äro alltför illa däran. Skulle det visa sig att patienten behöver längre tids sjukhusvård, transporteras denne till Garnisonsjukhuset å Visborgs slätt.
Sjukvårdsavdelningen förfogar för övrigt över vanliga möjligheter för att anlägga förband o. s. v.

Gotlands Allehanda
Lördagen 10 April 1937
Nr 81

Ångfartygs A.-B. Gotland.

\"\"

Utan förbindelse.
Visby —Norrköping: Ångaren Thjelvar den 11 april kl. 20.00.
Norrköping—Visby: Ångaren Thjelvar 13 april kl. 21.00.
Visby—Lanthamnarna: Ångaren *Gute den 14 april k1.3.0 f.1:11. (norra vägen).
Avgångstider Visby t. Nynäshamn kl. 21.00 — från Nynäshamns kaj vardagar 6.25 o. 7.45, ank. Stockholms C. 8.05 o. 9.07; sön- o. helgd. 6.50 o. 8.10 ank. Sthlm C. 8.29 o. 9.56. Från Nynäshamn t. Visby 23.15, (tåg fr. Sthlm C. 21.40), Från Visby t. Stockholm kl, 21.00. Från Stockholm t. Visby 11 och 18 april kl. 10 f. m., 13 och 14 april kl. 13.00. Från \”Visby till Kalmar kl. 20.00. Från Kalmar till Visby kl. 23.10. Tilläggsplats i Stockholm: Skeppsbron. *Gute medtager icke passagerare.
Ångbåtsbolagets kontor i Visby hålles öppet vardagar kl. 8.00-19.00, sön- o. helgd. kl. 10.00-11.00. Rt. för passageraretrafiken 145, för godstrafiken 18.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 April 1937
Nr 80

Dödsfall Alfred Carlsson.

Vår käre broder Handlanden Alfred Carlsson har i dag avlidit på Visby Lasarett i en ålder av 64 år; sörjd av bröder samt släkt och vänner.
Etelhem den 9 april 1937.
Gusten. Karl o. Anna.
Brorsbarnen.
Signe.

Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.

\"\"

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 April 1937
Nr 80

Dödsfall Sigurd Jacobsson.

Köpmannen Sigurd Jacobsson, f. d. 6/7 1883, död d. 8/4 1937. Visby den 8 april 1937.
Rut Jacobsson f. Hejdenberg.
Greta.
Stig.

\"\"

Jag år liten för tanke och frågor men jag tackar Dig Gud för det Du gav.
Dem, som önska följa den avlidne till graven meddelas, att jordfästningen äger rum i Martebo kyrka onsdagen den 14 april kl. 3 e. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 April 1937
Nr 80