Dag: 29 januari 2021

hålles härstädes i morgon i vanlig ordning med avmarsch från Stora torget kl. 2,30 e. m. Vid demonstrationsmötet i Södra tallunden talar riksdagsman Emil Olovsson, Västerås.
Nationalsocialisterna (lindholmarna) anordna ett möte på Stora torget kl. 4 e. m. med föredag av redaktör Molund tran Göteborg.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 April 1937
Nr 98

arrangeras på hotellterrassen den 3 maj kl. 6 e. m. av firmorna Maria Bergström och Signe Kullander. Det blir servering av kaffe eller thé och Beckman spelar till evenemanget, som är ovanligt för Visby. För resten blir det första gången man kan gå på terrassen i år.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 April 1937
Nr 98

Till borgmästare i Visby har K. m:t i dagens konselj utnämt och förordnat t. f. borgmästaren härstädes Harald Löwenberg, vilken som bekant vid borgmästarevalet härstädes den 14 mars erhöll stor röstövervikt och placerades i första förslagsrummet.
Den nye borgmästaren är född i Visby den 25 nov. 1895 samt blev student i Stockholm år 1913 och jur. kand. vid Stockholms högskola år 1918. Han tjänstgjorde därefter i civil- och kommunikationsdepartementet, i Södertörns domsaga, dar han var biträdande domare, samt vid Svea hovrätt, där han bl. a. var biträdande fiskal, Till Visby kom han som förete rådman år 1925, år 1925 blev han vice auditör vid krigsrätterna vid Gotlands trupper samt år 1920 krigsdomare därstädes. Han har, sedan borgmästare Torpadie med utgången av år 1935 lämnade bongrallstaretjänsten, varit förordnad som t. f. borgmästare hämtades.
Borgmästare Löwenberge medtävlare till tjänsten, t. f. revisionssekreterare H. Kollberg, har samtidigt sökt och i dagens konselj blivit utnitmd till hovrättsråd i hovrätten för övre Norrland, till vilken tjänst han var ende sökande.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 April 1937
Nr 98

Länets organiserade sjukvård.

I allmänhet har man ju föga aning om hur sjukvård och kampen mot epidemiska och andra sjukdomar är organiserad. Men för att få hum om hur sjukvårdsväsendet fungerar på Gotland, vända vi oss med några frågor till förste provinsialläkaren, med. doktor Kurt Bergström, som sedan 1930 har sin verksamhet förlagd till vår ö. Doktor Bergström tillmötesgår vår anhållan om att få framställa några frågor, men då det för en lekman är ganska kinkigt att fråga om saker och ting, som man inte har det minsta grepp om, så blir vår första fumliga fråga :
— Hur fungerar sjukvårdens organisation här på Gotland?
Det blir säkerligen alltför vidlyftigt att i detalj skildra allt som rör sig om organisationsarbetet säger dr Bergström, men om vi bortse från förhandlingar och skriverier av olika slag, som varje sjukvårdsärende för med sig och i stället berör angelägenheter av mera allmänt intresse, så kan jag nämna att åtskilligt gjorts och göres för att inringa och b???ps smittosamma sjukdomar.
— Om sålunda sjukdomar av epidemisk karaktär uppkomma, vidtagas givetvis omedelbart alla försiktighetsåtgärder för att begränsa sjukdomens spridning. Ibland kan det också förekomma fall, då sjukdom av epidemisk art ej genast kan konstateras, men som anses misstänkta. Dessa s. k. misstänkta fall tagas även om hand och inläggas på sjukhuset för observation. På så sätt elimineras ju även smittorisk för omgivningen.
Efter dessa lugnande upplysningar komma vi in på spörsmål, vilka kunna hänföras till det stora och svåra problemet: tuberkulosens bekämpande. Det är ju allom bekant att Gotland är ganska missgynnat vad sjukhus för tuberkulospatienter beträffar. Och detta föranleder oss spörja:
— Kan sjukhusförhållandena för vård av tuberkulösa anses vara tillfredsställande här i länet ?
— Nej. Men \”tillfredsställande sjukhusförhållanden\” inbegriper så mycket, som icke kan ordnas utan stora ekonomiska uppoffringar. För patienter från Gotland ha vi att räkna med en del platser å sanatorier på fastlandet. Här på ön ha vi som bekant tuberkulospaviljongen i Follingbo och dessutom — för patienter i framskridandet sjukdomsstadium — en avdelning inrymd i Epidemisjukhuset.
— En tuberkulosavdelning i Epidemisjukhuset. . . ? Kan det anses vara lämpligt ?
— Naturligtvis inte. Nämnda avdelning har apterats endast för tillfället
och så snart annorlunda kan ordnas, flyttas tbc-patienterna från sjukhuset ifråga.
— Vilka vidgade åtgärder för tuberkulossjukas vård äro att förvänta ?
— Landstinget har uppdragit åt förvaltningsutskottet järn—te -ordföranden i Gotlands länsförening mot tuberkulos, landshövding Rodhe, och undertecknad att uppgöra samt till 1937 års landsting framlägga plan för distriktsvården i länet i enlighet med kungl. kungörelse av den 28/6 1935. Denna plan skall även omfatta omorganisation av dispensärverksamheteu i länet.
För övrigt meddelar doktor Bergström, att läkarna företagit undersökningar i skolor o. s. v. för att utröna tuberkulosens spridning och bekämpa sjukdomen. Om åtgärderna för den allmänna sjukvården hänvisar dr Bergström till sin åreberättelse, varav en del nyligen publicerats i Gotl. Allehanda.

Gotlands läns epidemisjukhus.
Vid vårt besök å Epidemisjukhuset var detta långt ifrån fullbelagt —dessbättre, vilket ju är ett gott betyg åt läkarekåren i länet, som är på sin vakt så snart tecken till epidemier visa sig. På Epidemisjukhuset är man också väl rustad för att upptaga kampen mot svårartade epidemiska sjukdomar. Sjukhusets läkare är doktor Bergström, vilken ger oss tillfälle att bese samtliga avdelningar och de arrangemang, som vidtagits dels för att intaga sjuklingar och dela effektivt isolera varje fall.
Vart man vänder sig i sjuksalar, korridorer eller andra lokaler, är allting ytterligt rent och propert. Vilket ju är första villkoret för att man skall kunna begränsa smittorisken, menar dr Bergström. När ett fall anländer till sjukhuset, sker intagningen genom en ingång, som leder direkt till den avdelning eller det observationertun, där den sjuke skall vårdas. Den nyintagne patienten kommer således ej i beröring med föremål eller passager, som höra till andra avdelningar inom sjukhuskomplexet. På så sätt uppstå s. k. \”rena och orena\” vägar till och från sjukhussalarna. Alltså alla de lokaler och korridorer, som passeras av den sjuke eller dennes persedlar räknas såsom orena. Innan kläderna, som tillhöra den sjuke, inläggas på förvaring, måste de passera desinfektionsepparaten. Den \”rena\” vägen leder ut från sjukhuset, och beträdes av patienten först efter tillfrisknandet. Så snart patienten — eller patienterna — lämnat sjukavdelningen, vidtager ett omfattande desinficeringsarbete, ty alla föremål, golv och väggar måste rengöras, så att lokalerna stå färdiga att åter tagas i bruk, när så fordras. Det är således så gott som ett ständigt fejande i sjukhusets olika lokaler.
I sjukhusets vindsvåning äro personalens trevliga rum inrymda medan bottenvåningen har tagits i anspråk för tvättinrättning, köksavdelningen och dit hörande lokaliteter o. s. v. Då köket till Epidemisjukhuset även skall leverera maten till det närbelägna Mariahemmets patienter och personal, är denna avdelning icke den minst arbetsamma.

Mariahemmet — sjukhem för kroniskt sjuka.
Landstingets sjukhem för kroniskt sjuka, Mariahemmet, är närmaste granne till Epidemisjukhuset. Statsbidrag lämnas för 57 platser i sjukhuset, där äldre och kroniskt sjuka patienter intagas. Sjuksalarna eller — om man så, vill — sjukrummen äro prydliga och synas vara så trivsamt inredda som möjligt.
C-avdelningen är inrymd i sjukhusets övre våning, och är avsedd föll betalande sjuka. Denna avdelnings sjukrum ha kanske ännu mera privat karaktär. Mariahemmet är nästan alltid fullbelagt, då även konvalescenter, som svårligen kunna skötas i privathemmen, få vård där till dess de kunna klara sig på egen hand.
Man kan ju inte gärna säga att ett sjukhus är en populär vistelseort, men det hindrar dock inte att den form av sjukvård, som Mariahemmet är uppkommet för, blivit mycket omtyckt. Därför äro ofta ansökningarna om sjukplatser flera än som kunna mottagas.
Mariahemmets läkare är doktor
Nils Carlson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 April 1937
Nr 98