31 januari 2021

Gotländska gårdar.

Kronholmens gård i Västergarns socken.

Når vi härom dagen \”talte till\” — som det heter — på Kronholmens går di Västergarns socken, skedde detta därför att vi önskade se de vackra hästar, vars namn då och då figurera i tidningarnas spalter, när någon hästpremiering ägt rum. Men de värdefulla hästarna är icke det enda sevärda på Kronholmen — eller Kronolantholmen, som egendomen benämnes i diverse handlingar. Den lär även en gång i tiden ha varit annex till Kungsladugården under namnet Wisborgs Kungsladugård nr II. I en följd av år har den sedan varit en kronoarrendegård, som först 1935 övergick i enskild ägo, då dess förutvarande arrendator, lantbrukaren Rob. Appelgren, inköpte egendomen.
Ägorna till Kronholmen, vilka gränsa till havsstranden, ha en ganska egenartad struktur, som under tidernas lopp avsevärt förändrats. De äldsta invånarna i trakten kunna sålunda berätta, att man ännu under 1800-talet kunde segla fram genom det sund som sträckte sig över en del av det land, vilket tillhör Kronholmen. Längre tillbaka i tiden lär väl \”holmen\” ha varit helt omfluten av havet. Av de talrika strandvallarna på ägorna kan man göra sig en föreställning om, hur havet i forna tider gått upp över kusten. Här och var kan man även få se vallar uppförda av traktens forna bebyggare. Deras historia ligger som mycket annat av gotländska lämningar från gångna tider höljd i dunkel och om desamma finnas olika teorier.
I våra dagar bygger man på Kronholmen inga skyddsvärn mot främlingar. Snarare tvärtom gör man det så trevligt som möjligt för att fredliga resenärer skola trivas. På Kronholmen bedrives som bekant även uppskattad pensionatrörelse.

Hästarna.
Hästavel är ju en mycket betydelsefull gren i lanthushållningen, och har under flera år omhuldats på bästa sätt på Gotland. Därom vittna resultaten från utställningar och premieringar. Ägaren till Kronholmen har i cirka tolv års tid ägnat särskilt intresse åt sitt stall, som nu består av idel förstklassiga hästar, åtta ardennerston, en tvåårig hingst och femton unghästar och föl. Dessutom har hr Appelgren renrasiga varmblodshästar, som lämna sin tribut till remontmarknaden.
Vid vårt besök på Kronholmen göra vi en avstickare till Valva i Eskelhem socken, en egendom, som hr Appelgren inköpte 1928 och som icke är så långt belägen från Kronholmen. På V alv a uppfödas de flesta ungdjuren. I en vacker beteshage träffa vi på Blenda, anmoder till flera av Kronholmens unghästar. Nämda sto är född 1926 i Halland, och har erövrat värdebokstaven A förutom en del ståtliga hederspris. Dottern Valborg, 4 år, erövrade ävenså ett vackert hederspris på hästutställningen förra året. En annan dotter år Helena tre år gammal och hingsten Hilton två år. Blendas senaste telning är den i vår födda Blondina. — (I försäkringshandlingarna blev den lilla blonda skönheten av misstag döpt till Bondina). Valborg har i är fått sin förstfödde, som är en vacker hingstunge. Vid hemgården, Kronholmen, få vi också se några trevliga ardennerhästar i olika åldrar och med fina anor.

\"\" — Ungstoet Valborg,
fin förstapristagare vid hästutställningen i fjol.

Utegångsfår
äro icke sällsynta på Gotland, och finnas liven å Kronholmen i stort antal. Ett 70-tal tackor ha omkring 100 st. lammungar. Det är ju alltid ganska besvärligt att hägna omkring fårbetena, men å Kronholmens marker kommer man tämligen lindrigt ifrån detta problem. Betena gränsa i ett långsträckt område mot havet, där fåren synas trivas alldeles utmärkt bland strandvallarnas oaser av buskar och grönska. Egendomligt nog synes fåren förakta det frodiga gräset, och uppsöka hellre\’ de sparsamt växande stråna på hällmarkerna. När vintern kommer och gräset blir frostbitet lår det smaka fåren bättre än så här års. Naturligtvis finnes även en lammgift, men som bekant äro utegångsfåren icke så särdeles förtjusta i att bo under tak, utan vistas i det fria även om vintern för snöstormar med sig. År det töväder och uppblött på marken, söka sig dock fåren till lammgiften ibland. Mest fördenskull att de där utfodras, då födan på marken tryter.

Arealen
till Kronholmen omfattar cirka 250 tnld, varav 80 tald består av god sandmylla. Resten är betesmarker. Jorden är mycket lätt oeh virvlar upp i tjocka moln, då stormen ligger på, men ger goda skördar. En del jordar mot havet äro invallade, och kunna länspumpar med vindmotor, om sjöarna skulle spola in över fälten. Arealen till Valva omfattar 60 tnld. Hälften av denna jord består av lermylla i mycket god växtkraft. Betesmarkerna äro mycket bra oeh skog finnes till husbehov.
Till Kronholmen hör ett större grustag — det år annars ont om dylika —med bra grus. Södra häradets vägstyrelse har därför förvärvat sig rätten att där hämta grus till väganläggningarna.
Från landsvägen ser Kronholmen icke mycket för världen ut, ty framför liggande fält te sig tämligen karga. Icke heller är det mycket bevänt med trädens växtlighet. Kommer man däremot på andra sidan byggningen hamnar man i ett verkligt litet paradis av frodig grönska, lummiga träd och blommor. Som skydd mot havsvindarna har hr Appelgren planterat olika trädslag på ett ganska vidsträckt område ett stycke uppåt stranden. \”Utanför det trädbevuxna området har man den allra härligaste badstrand, som sommaren igenom flitigt anlitas av såväl Kronholmens pensionärer som tillfhlliga gäster.