Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
höll i går årsmöte under ordförandeskap av rentier Th. Rethwisch. Därvid föredrogos styrelse- och revisionsberättelserna och beviljades ansvarsfrihet. Under året har i sjukhjälp utbetalats från lokalkassan kr. 29,522: 91 och från centralkassan kr. 12,902: 75 eller sammanlagt kr. 47,425: 66. Efter avskrivning på inventarierna med kr. 428: 62 utgör årets överskott kr. 1,214: 86. Antalet medlemmar har under året ökat med 122 till 1,702. Vid sammanträdet fastställdes staten för kassan dels för tiden 1 april-31 december 1937 dels för kalenderåret 1938. Till ledamöter av styrelsen omvaldes hrr Gustaf Larsson och Oscar Molin, supplerade av hr Vidar Grönberg och fru Frida Carlström. Revisorer blevo hrr A. E. Karlsson och C. A. Elgström med hrr A. Larsson och A. Lohrén som suppleanter. Att representera kassan vid centralkassans årsmöte i Stockholm utsågos hrr Th. Rethwisch och O. Molin med hrr Valfrid. Ekdahl och Rudolf Johansson som ersättare.
Regeringen har förordnat om försäljning på offentlig auktion av fastigheten 1/32 mantal Stymnäs 14 i Sproge socken. Fastigheten inköptes på sin tid av länsstyrelsen för odlingslånefondens räkning men kan numera icke tillföra fonden någon inkomst.
hålles härstädes i morgon i vanlig ordning med avmarsch från Stora torget kl. 2,30 e. m. Vid demonstrationsmötet i Södra tallunden talar riksdagsman Emil Olovsson, Västerås. Nationalsocialisterna (lindholmarna) anordna ett möte på Stora torget kl. 4 e. m. med föredag av redaktör Molund tran Göteborg.
arrangeras på hotellterrassen den 3 maj kl. 6 e. m. av firmorna Maria Bergström och Signe Kullander. Det blir servering av kaffe eller thé och Beckman spelar till evenemanget, som är ovanligt för Visby. För resten blir det första gången man kan gå på terrassen i år.
Mystisk fyrmotorig maskin över staden i morse. Vid ½ 8-tiden i morse hördes kraftigt motorsurr över havet och sydväst ifrån utmed kusten kom ett stort enkeldäckat sjöflygplan, försett med fyra motorer. Planet passerade staden och fortsatte in över land i nordostlig riktning. Vid passerandet av staden kunde iakttagas att maskinen var tysk, då den hade hakkorset målat på sidorodren. Därjämte hade den bokstäverna DA målade på ena vingen och möjligen någon mer bokstav eller siffra, som man dock icke hann se. Såväl på Kuppen vid Herrvik som vid Fårö fyr har man i morse hört motorsurr ute över havet, men man har icke kunnat iakttaga något ehuru vädret var vackert. Ej heller från Stora Karlsö har man sett maskinen. Vi ha förhört ou hos flyg- och sjökommando i Stockholm, men på intetdera hållet har man sig något bekant om planet. En tysk maskin erhöll för en tid sedan tillstånd att under flygning till Finland passera Gotland, men detta tillstånd gällde en dag för ungefär en månad sedan. Kan man tänka sig att man tagit fel på månad?
Maskinen passerade nordvästra Gotland. Med ledning av de upplysningar vi erhållit vid teletonförfrågn ? längs kusten, vill det synas som maskinen efter att ha passerat Visby åter svängt ut mot havet och följt kusten norrut. Någon gång mellan kl. 8 och ½ 9 hördes motorsurret från Fårö fyr och troligen befann sig maskinen då norr om Fårö. Förmodligen var den då på väg mot nordost och man skulle kunna gissa på Helsingfors såsom mål. Mellan kl. ½ 8 och 8 hördes maskindånet inåt land från Stenkyrkehuks fyr och något senare siktades maskinen från Hallshuk, då den inifrån land stack ut över kusten och fortsatte norrut ostvart hän, ungefär i riktning utmed Fårökusten. Det synes sålunda kunna anses bevisat att maskinen in över land passerat Gotland från Visby till Kappelshamn.
Flera tyska maskiner kring Gotland. För c:a 14 dagar sedan passerade ett mindre tyskt plan Fårö fyr på sydgående. Även då kunde man tydligt urskilja hakkorsmärket på maskinen som gick relativt nära land.
Till borgmästare i Visby har K. m:t i dagens konselj utnämt och förordnat t. f. borgmästaren härstädes Harald Löwenberg, vilken som bekant vid borgmästarevalet härstädes den 14 mars erhöll stor röstövervikt och placerades i första förslagsrummet. Den nye borgmästaren är född i Visby den 25 nov. 1895 samt blev student i Stockholm år 1913 och jur. kand. vid Stockholms högskola år 1918. Han tjänstgjorde därefter i civil- och kommunikationsdepartementet, i Södertörns domsaga, dar han var biträdande domare, samt vid Svea hovrätt, där han bl. a. var biträdande fiskal, Till Visby kom han som förete rådman år 1925, år 1925 blev han vice auditör vid krigsrätterna vid Gotlands trupper samt år 1920 krigsdomare därstädes. Han har, sedan borgmästare Torpadie med utgången av år 1935 lämnade bongrallstaretjänsten, varit förordnad som t. f. borgmästare hämtades. Borgmästare Löwenberge medtävlare till tjänsten, t. f. revisionssekreterare H. Kollberg, har samtidigt sökt och i dagens konselj blivit utnitmd till hovrättsråd i hovrätten för övre Norrland, till vilken tjänst han var ende sökande.
Den 30 april. Vårens ankomst kommer i kväll kl. 8,30 att firar med sång från skoltrappan enligt numera hävdvunnen ned. Sångarna samlas några minuter tidigare utanför kommunala mellanskolan och tåga därifrån under tonerna av Vintern rasat ut fram till skoltrappen, där programmet i övrigt upptar bl, a. Sköna maj, Glad såsom fågeln, och När på berg och fält. Efter sångens slut tändas eldarna på Solklint, och fyrverkeri avbrännes. Även sångarna samlas däruppe och låta möjligen därifrån ännu en gång sina toner ljuda.
Slite erkända sjukkassa höll i går kväll årsmöte å folkskolan under ordförandeskap av hr I. Randahl, varvid års- och revisionsberättelser upplastes och godkändes, och ansvarsfrihet beviljades. Medlemsantalet har under året ökat från 350 till 404. I sjukhus- och läkarvård jämte sjukpenning har under året utbetalts kr. 3,451: 75, varjämte för cen. tralkassans räkning utbetalts i sjukpen. ning kr. 12,062: — och i moderskapshjälp 168 kr. Till ledamöter av styrelsen omvaldes hrr I. Bandahl, C. Å. Linder, T. Eek, O. Kahlström och V. Remén med hrr Frid. Johnsson och Emil Othberg som suppleanter. Likaså omvaldes revisorerna hrr Joh. Olsson och G . Edberg. Revisor för centralkassans räkenskaper är hr IL Engström. Till ombud vid centralkassans årsmöte i Stockholm utsågs hr I. Randahl. Slutligen beslöt styrelsen att om möjligt från och med instundande juni månad införa regelbunden expeditionstid en dag i veckan. Kassan har under året åtnjutit kommunalt anslag å 400 kr.
Även två gotlänningar hedrade. Stockholm, 29 april. (TT.) Syd. afrikanska unionens regering lät på torsdagen officiellt överlämna Transvaals och Oranje-Fristatsns krigsmedalj till de akandinaviaka kamparna i boerkriget. Den högtidliga akten hade formen av en lunch på Grand, dit unionens miniater och Mrs Gie inbjudit omkring 85 personer, däribland 15 veterarer. Vid lunchen äskade Mr Gie ljud och räknade upp namnen på de 15 veteranerna, som antingen personligen eller genom ombud skulle motta medaljen, både de verkliga och de företrädda kämparna ställde upp led, och sedan fingo de ur Mrs Gie\’s hand ta emot hederstecknet. Ceremonien avslutades med ett anförande av ministor Gie, som både på boerspråk och engelska förklarade, att sydafrikanska folket aldrig kommer att glömma den skandinaviska kårens hjältemod. Dennas tack framfördes under djup rörelse av skandinaviska kårens befälhavare, generalkonsul Uggla, medlemmen av det gamla Rustenburg-kommandot, kapten Schroeder-Nielsen, Bergen, och dåvarande löjtnanten i skandinaviska kåren grosshandlare William Bärentzen från Köpenhamn. Bland de femton personer, som erhöllo utmärkeleon, voro J. A. E. Söderström, Västkinde, och A. Claudelin, den senare avliden.
I allmänhet har man ju föga aning om hur sjukvård och kampen mot epidemiska och andra sjukdomar är organiserad. Men för att få hum om hur sjukvårdsväsendet fungerar på Gotland, vända vi oss med några frågor till förste provinsialläkaren, med. doktor Kurt Bergström, som sedan 1930 har sin verksamhet förlagd till vår ö. Doktor Bergström tillmötesgår vår anhållan om att få framställa några frågor, men då det för en lekman är ganska kinkigt att fråga om saker och ting, som man inte har det minsta grepp om, så blir vår första fumliga fråga : — Hur fungerar sjukvårdens organisation här på Gotland? Det blir säkerligen alltför vidlyftigt att i detalj skildra allt som rör sig om organisationsarbetet säger dr Bergström, men om vi bortse från förhandlingar och skriverier av olika slag, som varje sjukvårdsärende för med sig och i stället berör angelägenheter av mera allmänt intresse, så kan jag nämna att åtskilligt gjorts och göres för att inringa och b???ps smittosamma sjukdomar. — Om sålunda sjukdomar av epidemisk karaktär uppkomma, vidtagas givetvis omedelbart alla försiktighetsåtgärder för att begränsa sjukdomens spridning. Ibland kan det också förekomma fall, då sjukdom av epidemisk art ej genast kan konstateras, men som anses misstänkta. Dessa s. k. misstänkta fall tagas även om hand och inläggas på sjukhuset för observation. På så sätt elimineras ju även smittorisk för omgivningen. Efter dessa lugnande upplysningar komma vi in på spörsmål, vilka kunna hänföras till det stora och svåra problemet: tuberkulosens bekämpande. Det är ju allom bekant att Gotland är ganska missgynnat vad sjukhus för tuberkulospatienter beträffar. Och detta föranleder oss spörja: — Kan sjukhusförhållandena för vård av tuberkulösa anses vara tillfredsställande här i länet ? — Nej. Men \”tillfredsställande sjukhusförhållanden\” inbegriper så mycket, som icke kan ordnas utan stora ekonomiska uppoffringar. För patienter från Gotland ha vi att räkna med en del platser å sanatorier på fastlandet. Här på ön ha vi som bekant tuberkulospaviljongen i Follingbo och dessutom — för patienter i framskridandet sjukdomsstadium — en avdelning inrymd i Epidemisjukhuset. — En tuberkulosavdelning i Epidemisjukhuset. . . ? Kan det anses vara lämpligt ? — Naturligtvis inte. Nämnda avdelning har apterats endast för tillfället och så snart annorlunda kan ordnas, flyttas tbc-patienterna från sjukhuset ifråga. — Vilka vidgade åtgärder för tuberkulossjukas vård äro att förvänta ? — Landstinget har uppdragit åt förvaltningsutskottet järn—te -ordföranden i Gotlands länsförening mot tuberkulos, landshövding Rodhe, och undertecknad att uppgöra samt till 1937 års landsting framlägga plan för distriktsvården i länet i enlighet med kungl. kungörelse av den 28/6 1935. Denna plan skall även omfatta omorganisation av dispensärverksamheteu i länet. För övrigt meddelar doktor Bergström, att läkarna företagit undersökningar i skolor o. s. v. för att utröna tuberkulosens spridning och bekämpa sjukdomen. Om åtgärderna för den allmänna sjukvården hänvisar dr Bergström till sin åreberättelse, varav en del nyligen publicerats i Gotl. Allehanda.
Gotlands läns epidemisjukhus. Vid vårt besök å Epidemisjukhuset var detta långt ifrån fullbelagt —dessbättre, vilket ju är ett gott betyg åt läkarekåren i länet, som är på sin vakt så snart tecken till epidemier visa sig. På Epidemisjukhuset är man också väl rustad för att upptaga kampen mot svårartade epidemiska sjukdomar. Sjukhusets läkare är doktor Bergström, vilken ger oss tillfälle att bese samtliga avdelningar och de arrangemang, som vidtagits dels för att intaga sjuklingar och dela effektivt isolera varje fall. Vart man vänder sig i sjuksalar, korridorer eller andra lokaler, är allting ytterligt rent och propert. Vilket ju är första villkoret för att man skall kunna begränsa smittorisken, menar dr Bergström. När ett fall anländer till sjukhuset, sker intagningen genom en ingång, som leder direkt till den avdelning eller det observationertun, där den sjuke skall vårdas. Den nyintagne patienten kommer således ej i beröring med föremål eller passager, som höra till andra avdelningar inom sjukhuskomplexet. På så sätt uppstå s. k. \”rena och orena\” vägar till och från sjukhussalarna. Alltså alla de lokaler och korridorer, som passeras av den sjuke eller dennes persedlar räknas såsom orena. Innan kläderna, som tillhöra den sjuke, inläggas på förvaring, måste de passera desinfektionsepparaten. Den \”rena\” vägen leder ut från sjukhuset, och beträdes av patienten först efter tillfrisknandet. Så snart patienten — eller patienterna — lämnat sjukavdelningen, vidtager ett omfattande desinficeringsarbete, ty alla föremål, golv och väggar måste rengöras, så att lokalerna stå färdiga att åter tagas i bruk, när så fordras. Det är således så gott som ett ständigt fejande i sjukhusets olika lokaler. I sjukhusets vindsvåning äro personalens trevliga rum inrymda medan bottenvåningen har tagits i anspråk för tvättinrättning, köksavdelningen och dit hörande lokaliteter o. s. v. Då köket till Epidemisjukhuset även skall leverera maten till det närbelägna Mariahemmets patienter och personal, är denna avdelning icke den minst arbetsamma.
Mariahemmet — sjukhem för kroniskt sjuka. Landstingets sjukhem för kroniskt sjuka, Mariahemmet, är närmaste granne till Epidemisjukhuset. Statsbidrag lämnas för 57 platser i sjukhuset, där äldre och kroniskt sjuka patienter intagas. Sjuksalarna eller — om man så, vill — sjukrummen äro prydliga och synas vara så trivsamt inredda som möjligt. C-avdelningen är inrymd i sjukhusets övre våning, och är avsedd föll betalande sjuka. Denna avdelnings sjukrum ha kanske ännu mera privat karaktär. Mariahemmet är nästan alltid fullbelagt, då även konvalescenter, som svårligen kunna skötas i privathemmen, få vård där till dess de kunna klara sig på egen hand. Man kan ju inte gärna säga att ett sjukhus är en populär vistelseort, men det hindrar dock inte att den form av sjukvård, som Mariahemmet är uppkommet för, blivit mycket omtyckt. Därför äro ofta ansökningarna om sjukplatser flera än som kunna mottagas. Mariahemmets läkare är doktor Nils Carlson.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/01/19370430-04-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/01/19370412-slite.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/01/19370430-06-01.jpg\")