Dödsfall Augusta Adriana Olofsson

Vår käre moder Augusta Adriana Olofsson, född Stenström, avled stilla och fridfullt lördagen den 18 dec. 1937 i en ålder av 72 år, djupt sörjd och saknad av oss, syster, broder, släkt och många vänner.
Stenstu i Bro den 20 dec. 1937.
Barnen.

\"\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

Dödsfall Karl Otto Rudolf Häglund

Vår käre broder Karl Otto Rudolf Häglund avled lörd. den 18 dennes i sitt 57:de levnadsår. Sörjd och i tacksamt minne bevarad.
Hägvide i Stånga den 20 dec. 1937.
Syskonen.

\"\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

Det militära bostadsproblemet i Fårösund.

Marinchefen hemställer om förslag
till riksdagen. — Kostnaderna
913,000 å 787,000 kronor.

Marinchefen har nu till k. m:t gjort framställning om förslag till nästa års riksdag att anvisa erforderliga medel för uppförande av tjänstebostäder 1 anslutning till Gotlands kustartillerikårs förläggning till Fårösund. Om det militära bostadsbygget 1 Fårösund skall omfatta bostäder för officerare och underofficerare jämte vederlikar samt för gift underbefäl ha byggnadskostnaderna uppskattats till 913,000 kr., vilka enligt marinchefens förslag skulle uppdelas i två etapper på 668,000 resp. 245,000 kr. Byggas bostäder endast för officerare och underofficerare med vederlikar bli kostnaderna för första etappen 564,500 kr. och för andra etappen 222,500 kr. eller tillsammans 787,000 kr.

Försvarskommissionens uppfattning står sig icke.
framställningen påpekas att försvarskommissionen på sin tid synes ha utgått från att befälsbostäder icke skulle behöva uppföras genom statens försorg. Samma uppfattning har marinförvaltningen givit uttryck åt i sitt utlåtande över kommissionens betänkande, i vilket ämbetsverket räknade med att befälspersonalen skulle få möjlighet att förhyra privata bostäder i orten. I försvarsbeslutet 1936 finnas ej heller några medel beräknade för statligt bostadsbygge i Fårösund. I skrivelse 1 december i fjol framförde marinförvaltningen ånyo sin åsikt att bostadsfrågan kunde ändamålsenligt lösas på den antagna grundvalen av civilt initiativ ifråga om byggande av hyreshus, dock vad beträffar officersbostäder under förutsättning av vissa garantier från statens sida. Såvitt numera är känt blir emellertid tillgången på lediga bostäder den 1 oktober 1938 icke tillräcklig för behovet. Istället kan stor brist väntas uppstå.

Från början brist på 100 rum.
Enligt verkställda beräkningar skulle den 1 okt. 1938 erfordras 142 rum och vid tidpunkten därefter intill den 1 oktober 1941 yterligare 50 rum. Länsstyrelsen i Visby har under den tid byggnadsförbud i avvaktan på uppgörande av stadsplan varit gällande för Fårösunds samhälle, d. v. s. från 18 februari i år, beviljat byggnadslov för bl. a. fem boningshus, innehållande sammanlagt 28 rum. Förutom dessa 28 rum, som beräknas vara befintliga den 1 oktober 1938, torde man kunna räkna med 14 redan före byggnadsförbudet befintliga rum, av vilka dock 10 icke äro lämpliga som bostäder för befäl eller underbefäl. Bostadsbeståndet på hyresmarknaden skulle alltså vid tiden för kårens uppsättande %.4-3 42 rum. Huruvida samtliga dessa få disponeras för militär räkning är dock tvivelaktigt. Vid jämförelse med det beräknade behovet av ruin skulle alltså redan vid första etappen en brist av 100 rum kunna väntas uppstå. Den möjligheten är emellertid ej utesluten att genom ytterligare bebyggelse rumsbristen kan nedgå något. Lägenheternas storlek torde dock hållas vid tre rum eller mindre.

Statsingripande nödvändigt.
Bostadsfrågan för kustartillerikårens befälspersonal m. fl. befinner sig således i ett ytterst svårt läge, och utan ett direkt ingripande från statens sida torde en lycklig lösning ej kunna utfinnas. Med hänsyn till att kårens snara uppsättande är ett försvarsintresse av första ordningen och då vid kårens uppsättande befälspersonalen bör beredas bostad på förläggningsorten, synes ett uppförande av tjänstebostäder ej kunna undvikas.
Skall staten bygga även för gift underbefäl?
Beträffande frågan om i vilken utsträckning bostäder böra byggas av staten anför marinchefen att hittills ha i motsvarande fall endast bostäder för officerare och underofficerare och vederlikar till dessa uppförts, men det har även medgivits att gift underbefäl får förhyra överblivna tjänstebostäder. I anseende till den obetydliga hyresmarknaden i Fårösund med till följd av ökad efterfrågan sannolikt framdeles stegrade hyror anser amiral de Champs att det bör tagas under övervägande om icke i detta särskilda fall tjänstebostäder även för gift underbefäl skola uppföras.
Om likväl statsfinansiella skäl skulle ställa sig hindrande för statlig tjänstebostadsproduktion i den av marinchefen beräknade omfattningen, finnes ingen annan utväg än att i högre grad lita till det skäligen osäkra privata initiativet på byggnadsmarknaden. Denna skulle då förutsättas åtminstone successivt komma att täcka viss del av bostadsbehovet, under under det att detta i övrigt skulle tillgodoses genom statens försorg. Härvid måste likväl tagas med i beräkningen, att den för både personalen och tjänsten olägliga situationen inträffar, att kanske lång tid framåt viss personal kan bli nödsakad att tills vidare bosätta sig utom förläggningsorten, t. ex. i Visby, i vilket fall kronan givetvis måste vidkännas vissa kostnader för kommunikationer in. m. Ej ens om man accepterar sådana olägenheter, faller det sig lätt att dra en rättvis och lämplig gräns för omfattningen av det statliga bostadsbyggandet för att den totala bostadstillgången i Fårösund inom en rimlig tid skall kunna motsvara behovet.

Helstatligt byggande eller privatbygge med statshjälp?
Marinförvaltningens förmödande att privat bostadsbyggnadsverksamhet i vad avser officerslägenheter vore att förvänta endast under förutsättning av vissa garantier, innebärande byggnadslån o. dyl., anser marinchefen välgrundat. Så mycket mindre torde sannolikheten vara för att bostäder med de största rumsantalen komma till stånd genom privat initiativ. Förutsättes emellertid att en ökad byggnadsverksamhet skulle kunna tillgodose behovet av lägenheter om t. ex. tre rum eller därunder inom en ej alltför avlägsen tidsperiod, vilket marinchefen anser i och för sig tvivelaktigt, skulle byggnadskostnaderna per etapp kunna uppskattas till 253,000 resp. 44,000 kr. eller tillsammans 297,000 kr. Därvid framhåller han emellertid att en lösning av bostadsfrågan efter denna linje innebure, att de ekonomiskt mindre bärkraftiga personalkategorierna skulle hänvisas till den allmänna hyresmarknaden med dess säkerligen höga bostadspriser, en omständighet som redan den avgjort pekar på ett större byggnadsprogram. Därtill kommer att med hänsyn till tiänstens krav måste säkerstmlins att erforderlig personal av alla kategorier finnes tillgänglig på förläggningsorten och garantier härför kunna ej erhållas utan att åtgärder vidtagas för bostadsanskaffning för samtliga personalkategorier, slutar amiralen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

Drummelaktigt.

Julgranen på Södertorg har nu en veckas tid glatt den julhandlande allmänheten och givit en smula julstämning åt staden. Inte ens en julens symbol kan emellertid få vara i fred för klåfingriga och tjuvaktiga människor. Tid efter annan ha nämligen lampor försvunnit ur granen, och natten till i går hade någon varit framme och lagt sig till med inte mindre än nio lampor. Det är att hoppa, att tjuvarna bli ertappade och få sig en ordentlig näpst.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

Eldsvåda i Gammelgarn.

Vid 1-tiden i dag på middagen utbröt eld i en flygelbyggnad hos lantbrukare Albert Timgren, Trosings i Gammelgarn.
Byggnaden, som var av sten under tegeltak och inrymde drängkammare och brygghus, nedbrann till grunden på en timme. Elden förmodas ha uppkommit genom överhettning i en rökgång. Man hade nämligen sedan morgonen haft eld uppgjord i brygghuset. Värdet av det brunna uppgår till 3 á 4,000 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

En gripande sorgeakt

ägde rum i Fårö kyrka i går, då stoftet efter fru Elisabeth du Rietz vigdes till den sista vilan. Vid 11-tiden samlades gästerna i sorgehuset, där. en andaktsstund hölls av pastor J. Sahle. överallt i bygden var flaggan hissad på halv stång, då processionen senare ställde färden till kyrkan, och en stör skara människor hade samlats där för att bevista jordfästningen. Denna förrättades enligt ritualen av pastor Sahle, som i sin dödsbetraktelse talade om den avlidnas trogna och uppoffrande arbete och hennes goda och ädla personlighet som var känd och uppskattad i alla kretsar. Så föllo de tre skovlarna mull, varefter kistan fördes ut och sänktes i familjegraven. En överväldigande mängd av kransar och blommor nedlades vid båren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

En matta till Närs kyrka

har tillverkats av Gotlands hemslöjdsförening och kommer under tisdagen och onsdagen att vara utställd i föreningens affärslokal här i staden. Mattan, som har en bredd på 3,25 meter, har vävts i föreningens nya, moderna vävstol.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

Examen vid Påhlmans.

Bland de elever, som i dagarna utexaminerats från Bröderna Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm, märkas från våra trakter Åke Lawergren, Isum, Gösta Lindstedt, Slintehamn, Ragnar Nygren, Barlingbo, och Claes Wiederkrantz, Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

Försäljningsafton

hade de Arbetslösas förening anordnat i lördags kväll. Till försäljningen, vilken sköttes på ett förträffligt sätt av H. Basth, hade ett 50- tal personer infunnit sig. I det program som förekom medverkade Georg Pettersson med, ett kort anförande och H. Basth med deklamation, han läste bl. a. en dikt som var skriven av en medlem i föreningen. För den musik som förekom via mötet evar rade Visbygänget. Resultatet av försäljningen blev trots den ringa publiktillströmningen gott.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295

Hörsne kyrkas återinvigning.

En ståtlig och vacker högtidlighet i går.
Hörsne vackra kyrka, vilken som bekant undergått en genomgripande restauration och bl. a. fått nytt golv och tak, moderniserade bönkar, värmeledning m. m., varjämte de gamla tegelstenarna på torngluggarnas bågar kommit i dagen efter att förut ha varit överkalkade, återinvigdes i går vid en vacker och ståtlig högtidlighet.
Denna tog sin början kl. 11, då kyrkan var fullsatt av en talrik menighet. Biskop Torsten Ysander höll invigningstalet, varvid han talade över texten i ps. 116: 12-14-19 och därpå förklarade Hörsne kyrko återinvigd.
Sex assisterande präster, nämligen prostarna G. Reuser och Axel Klint, pastor H. Jacobsson, kyrkoherdarna Carl Söderberg, K. A. Widegren, C. J. Björkander samt pastor Bernt Bergdahl, samtliga iförda mässkrudar, läste därpå var sitt bibelspråk. En sångkör av ungdomar från Hörsne utförde så \”Se din konung kommer\”, varpå altartjänst förrättades av kyrkoherdarna Björkander och Widegren. Högmässopredikan hölls av prosten Reuser. Kören sjöng därefter sången \”I alle som arbeten\”, varpå prosten Reuser i ett tal frambar ett varmt tack till alla dem, som med gåvor och på annat sätt bidragit till kyrkans restaurering. Sålunda hade den äldre syföreningen på platsen, som arbetar för missionen, skänkt en ny prästkap- pa, medan den yngre syföreningen, \”Barnens vänner\”, skänkt över 2,000 kr. kontant till värmeledningen samt en ny altarduk och en matta. Vidare haffir. kyrkan fått mottaga av en pereCU; önskar vara okänd, ett par ståtliga ljusstakar \”till Hörsne kyrkas prydnad från oförgätliga bortgångna\”. Alla dessa givare samt byggmästare Lydahl och firma Gösta Nilsson & C:o, vilka bl. a. handhaft byggnadsarbetet resp. värmeledningsinstallationen, fingo mottaga erkänsla och tacksamhet.
Efter högtidligheten i kyrkan samlades alla kyrkobesökare i den vackert dekorerade skolan, där syföreningarna bjödo samtliga på kyrkkaffe.
Senare gav prosten Reuser middag i Dalhems prästgård för ett antal inbjudna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 december 1937
N:r 295