Studentexamen.

Vi ha haft studentexamen. I två dar. Som vanligt kommer Visby på sladden. I Stockholm började studentutkläckningen för en månad sedan. Det är givetvis en fördel, huvudstadens abiturienter ha, att de bli färdiga så tidigt. andra sidan äro en del landsortsstäder, icke minst Visby, missgynnade därigenom att examen där i regel kommer så sent. Men det må nu vara, den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge. Och studentexamen betraktas ju som något särdeles gott och eftersträvansvärt. De anmälda abiturienternas antal 1 år var 3,647, vilket är 37 mer än i fjol, och naturligtvis en rekordsiffra eftersom antalet utexaminerade studenter under en följd av år varit i stadig tillväxt.
Studentexamens tillvaro är som bekant hotad. En kunglig kommitte är sedan över ett år sysselsatt med uppgiften att \”till noggrann undersökning upptaga såväl skälen för som skälen mot studentexamens avlägsnande ur vårt skolsystem\” och att \”ägna ett grundligt övervägande åt spörsmålet om de anordningar, som i händelse av studentexamens avskaffande böra vidtagas i olika avseenden\”. Med dessa ord uttalade sig statsrådet Eng-berg till statsrådsprotokollet vid kom-mittens tillsättande den 8 maj 1936.
\”Studentexamens avskaffande\” är helt visst ett \”tidsenligt\” krav. Tiden kräver nämligen jämnstrukenhet, nivellering. \”Alla måste göra som alla\”, säger en tysk psykiatriker och filosof och fortsätter: Medelmåttigheten är idealtillståndet. Livets högsta mål har blivit, ej att göra en individuell insats, utan att komma på ett så fördelaktigt ställe som möjligt i den förträffligt organiserade samhällsapparaten. Den andliga nivån sjunker med fruktansvärd hastighet. Vi ha kunskaper utan vishet, skarpsinne utan djupsinne, vetenskaplig virtuositet, utan anknytning till personlighetslivet, vi röra oss behändigt med talesätt och termer utan att äga några personliga meningar, för vilka vi känna oss ansvariga.
Så långt den angivna psykiatrikern och filosofen. Vem vågar bestrida att den bild, han ger av tiden är riktig? Och vem förvånar sig över att i tider som dessa röster höjas för avskaffande av studentexamen?
Nog kan man avskaffa studentexamen, man man kan icke avskaffa gymnasist. En student är en person som genomgått gymnasiet. Innan han (eller hon) släppes ut, sker ett bedömande av avlagda prov, dels skriftliga och dels muntliga. Detta bedömande försiggår under ledning av censorer. De skriftliga proven torde numera icke anses vara stränga; utom 1 svensk skrivning skall examinanden vara godkänd i två ämnen eller i nödfall i endast ett. Den som någorlunda klarat de skriftliga proven och under senaste läsåret icke skött sig anför illa, skall ha en speciell otur, om han skall kuggas i \”muntan\”. Kuggprocenten i studentexamen är numera också ganska liten. Men som en framstående skolman — rektor Bengt Söderborg — framhåller i en tidningsuppsats om studentexamen, det är ingen skam att bli underkänd i ett prov, och det vore missriktad välvilja att ta bort själva provet för att på den radikala vägen hindra ett misslyckande. Censorsinstitutionen kan avskaffas, och studentbetyget kan ersättas med ett avgångsbetyg, men studentexamen har därmed icke avskaffats. Om inte avgångsbetyget skall nedsjunka till menlös humbug, så måste det givas efter bedömande av samma slags prov som i den nuvarande studentexamen, och inga rnanipulationer kunna förändra det enkla faktum, att den som vill ha betyg över en utförd prestation också måste utföra prestationen.
Vi läste häromdagen i denna tidning att flera av världens största och mest frejdade personligheter från vår egen Linné till Darwin, Edison och Bismarck varit dåliga, d. v. s. loja, lata och ointresserade i skolan.
Ja, skolan är intet självändamål, utan vad man skall lära där skall man lära för livet, och det bästa och mesta har man att lära i livets skola. Detta betyder icke att skolan får underskattas. Vårt kultur- och samhällsliv kräver bildning och undervisning, bibringade av skolor och gymnasier, liksom de kräva vetenskaplig forskning och utbildning, en uppgift för högskolor och universitet.
Åt en avlagd examen får man emellertid icke ge alltför stor glans. Den är — som Bengt Söderborg säger — en pappersbit, och den är ett mycket ofullständigt vittnesmål om den examinerades verkliga meriter. En duktig karl kan reda sig utan examen, men en examinerad karl kan inte reda sig utan duglighet. Examen ger verktyget och de större möjligheterna, men dugligheten — det år anpassningsförmågan, vakenheten, handlingskraften, den skapande viljan, energien.
Vad nu studentexamen beträffar kan den, som sagt, naturligtvis avskaffas. Man lämnar gymnasiet med ett intyg på fickan och går hem som från vilken kursavslutning som helst, iförd plommonstop eller halmhatt eller — för flickornas del — ungefär vad som helst. Inga omfamningar, inga blommor från mammor och flammor, ingen sång och ingen musik, intet hissande och hurrande. — Men är detta strängt taget så eftersträvansvärt? Är icke den vita mössan ett vackert inslag 1 vår härliga, men ack så korta sommar, och vem förmenar de unga att släppa loss sin glädje en dag i livet, även om dess yttringar ibland äro något överdrivna. Varför förmena de nybakade studenterna deras tro på att

hoppet är vår vän,
och vi dess löften tro.

Besvikelsen uteblir tyvärr sällan, och efter studentglädjen kommer rätt snart allvarliga tider och tankar.
Men detta förhärligande av studentexamen tillika med föräldrarnas fåfänga skapa ju, ett överflöd på studenter, skadligt och fördärvbringande för dem själva! — Ja, onekligen, men så småningom kommer nog livets hårda verklighet att ingripa korrigerande även 1 detta fall. Det har i vår visat sig, att antalet inträdessökande vid huvudstadens läroverk är vida mindre än vad fallet varit under de närmast föregående åren. Trängseln har däremot i hög grad ökats vid yrkesskolor och praktiska utbildningsanstalter. Denna omständighet torde icke sakna symptomatiska betydelse.
\”En nykläckt student duger till allt och ingenting\”, yttrade statsrådet Eng-berg vid ett tillfälle för ett par år sedan. Man kan ge honom rätt. Å ena sidar öppnar studentexamen vägen till univerk itet och högskolor samt till en mängd baner. Å andra sidan är icke studentexamen nog för framgång, den personliga dugligheten blir den avgörande faktorn, och i det praktiska livet har studentexamen blivit en allt värdelösare merit.
Men den är för de unga, som givit sig i kast med den, en källa till spänning, som ingalunda saknar sitt psykologiska värde, och för alla som genomgått den blir den i varje fall en källa till tillfällig glädje, ja, för många varar denna glädje livet ut.

För övrigt uppskattas nog studentexamen på olika sätt. Ett prov på uppskattning visade korpralen, som på inryckningsdagen tillfrågade de mannar, som ställts under hans befäl och beskydd, om någon av dem avlagt studentexamen. Då en man därvid framträdde och bejakade frågan, kom från korpralen ordern:
— Då kan han gå till marketenteriet och räkna sockerbitar.

Gotlands Allehanda
Lördagen 12 Juni 1937
Nr 133

Fårösund.

\"\"
Bunge folkskola och kyrka.

Det nordligaste av Gotlands samhällen — Fårösund — har spelat en mycket betydelsefull roll i öns historia under längesedan svunna tider, och är en alltjämt uppmärksammad plata. Fårösunds skyddade läge vid sundet mellan \”Storlandet\” och Får-ön har anlitats såväl i fredliga förvärv som i krigiska syften. I forna tider sökte sig handelsfartygen till Fårösund för att lossa och intaga last samt ibland för att undkomma sjörövare, som på den tiden huserade utanför öns kuster.
Fårösunds krigiska historia berättar oss att hamnen och dess strategiska läge utnyttjats vid flera ställen. Så \”nyligen\” som 1854 blev Fårösund anlitat som särdeles viktig flottbas för franska och engelska flottornas operationer mot Ryssland. Detta var under Krimkrigets dagar. Om de krigförande länderna tilltvungo sig flottbasen i Fårösund eller om det skedde med den svenska regeringens goda minne, har hittills icke nämts någonting.
När det åter drog ihop sig till krig i Östersjön mellan Ryssland och England, anlades (1885) befästningar på Fårösund. Dessa utgjordes bl. a. av några batterier skeppskanoner, vilka sedermera, då ett detachement kustartilleri förlades till Fårösund (1901) förstärktes. Efter världskriget förekommo som bekant en hel del indragningar inom olika vapenslag och då slopades även befästningarna i Fårösund.
Sundet är, som redan omtalats, livligt frekventerat av seglare, vilka dock tidigare varit hänvisade till \”södra gattet\” — i sydost —. Större fartyg kunde nämligen icke passera genom sundet, utan måste gå samma väg ut som in. Sedan ett par år tillbaka är denna olägenhet eliminerad. Omfattande sprängnings- och muddringsarb eten ha företagits i \”norra gattet\” och hinder för djupgående fartyg ha undanröjts, så att de nu obehindrat kunna komma in till Fårösund genom vilket gatt som helst. Detta har blivit till stor gagn för sjöfarten på Fårösund och därmed samhällets utveckling.
Den på sin tid påtänkta järnvägen till Fårösund blev aldrig av — som väl var. Samhället har vuxit ganska raskt utan järnvägsförbindelser och numera är man mindre än någonsin i behov av järnväg. Nu är det bussar och bilar som svara för landtrafiken till och från samhället i norr — och till Fårön. Fårösund föreföll förr att ligga rätt så avlägset från Visby och en resa dit eller till Fårön var ett företag. I våra dagar är en tripp till Fårösund en affär, på en timme och \”cirka\” minuter. Det beror nu på hur fort man vill färdas på de utmärkta vägarna mot norr.
Samhället är idylliskt beläget och därför mycket anlitat av semesterfirande. Bra badstränder, vackra omgivningar och gott om lämpliga mål för utfärder: Bunge muséum, strandvallarna i Fleringe och andra sevärdheter av olika slag i trakterna. Mer kan man rimligen inte begära. Fårösund har naturligtvis affärer för olika branscher, hotell, pensionat, verkstäder etc., varför man strängt taget kan få vad man vill till rimliga priser.
På sistone har det blivit en extra uppryckning av samhället. Man bygger, anlägger gator, nya företag komma till o. s. v. Allt detta har naturligtvis sin orsak och vilken denna är, känna vi nog till litet var. Oron ute i världen har under senare år ökats undan för undan och inget land kan känna sig tryggt mot krigiska förvecklingar. Gotland ligger ju mitt i gapet, om stormakterna skulle drabba samman i Östersjön, och för att försöka rädda vår neutralitet måste ju militära åtgärder vidtagas. Fårösund har därför åter kommit till heders som förläggningsort och nu pågå som bäst förberedelsearbetena. Flyghamn finns ju redan, men de förut slopade militära anläggningarna, komma att utnyttjas på lämpligt sätt.
Det har varit livligt meningsutbyte om var de nya stridskrafterna skola förläggas till ön, men Fårösund fick slutligen de flesta rösterna.

Kulturhistoriska museet i Bunge
är beläget endast ett par km. från Fårösund, varför besökare i samhället självfallet böra taga en promenad dit. Det är icke för mycket sagt om man säger att Bunge museum hör till Gotlands förnämsta sevärdheter. I en vacker löväng har friluftsmuseet och dithörande byggnader uppförts. Fornminnena äro synnerligen väl bevarade och skickligt sammanförda så att besökaren får ett gott intryck av huru förhållandena gestaltade sig på Gotland under förfluten tid.
Mitt för ingången tronar en väldig bildsten en av de allra ståtligaste från vikingatiden. Kring \”Gammelgarden\”, som har sin egna infartsväg, äro flera olika slags byggnader grupperade. De flesta av dem äro flyttade från Biskops gård i Bunge, där de under 1600-talet byggdes av bonden Rasmus Biskops. I byggnaderna finnas snart sagt alla de attribut, vilka förekommo till användning i hushåll, möblering etc. Ingenting saknas heller av redskap o. d. som användes i jordbruket, ladugårdar, brygghus o. s. v.
Det intressanta museet i Bunge öppnades 1908, och har skapats av t. folkskolläraren Th. Erlandsson, som är museets intendent.

Fårön
kan man ju inte underlåta att titta närmare på, när man kommit så långt som till Fårösund. Numera är det icke förbundet med någon kostnad att taga färjan över till färgstället Broa på Fårön. En färd runt Fårön är en upplevelse, som man sent glömmer, ty naturen där är anslående och egenartad. I och vid talrika små träsk är fågellivet så här års mycket livligt och man kan här och var skymta sällsynta fågelarter. Nästan var man färdas fram träffar man på öns fyrbenta invånare, utegångsfåren, betande på de magra hällmarkerna och i skogarna. Knuttimrade \”lambgifter\” är det ganska gott om liksom även andra byggnader utmärkande för gammalt byggnadssätt på ön.
Fårö kyrka ligger på en stenig slätt nära havet, och har kanske icke så. mycket av sevärdheter att bjuda på. Den uppfördes 1859, då den gamla medeltidskyrkan revs ned. Inne i kyrkan är dock den gamla \”kuta-tavlan\” bevarad. Ett rim på danska skildrar 15 fiskares färd på isen 1603. Fiskarna hade varit ute på säljakt, medan isen ännu låg kvar på våren. Det isstycke som fiskarna befunno sig på lossnade emellertid, och drev norrut förbi Gotska Sandön, där tre fiskare lyckades taga sig i land över andra kringflytande isstycken. De kvarvarande männen på. det stora isflaket hamnade slutligen i Stockholms skärgård efter 14 dagars äventyrlig och strapatsrik färd. De hade under tiden på flaket livnärt sig med rått sälkött. händelsen är skildrad både i ord och bild.
Norr om kyrkan ligger öns fiskrikaste träsk, Mölnerträsk. På östra sidan av ön är jorden bördig fastän den är mycket stenblandad. När man ser fälten före sådden kan man knappast tro att de steniga tegarna kunna bära skördar. Men fåröborna synes klara sig bra på fiske och jordbruk, ty på 60 år har icke någon gård sålts exekutivt på. Fårön.
Sudersand vid Sudersandsviken är en av de allra vackraste vikarna på Gotland. Där finns både pensionat och restaurang, och platsen är under sommaren mycket flitigt besökt. Besöken utsträckas då. vanligen också till Ullahaus märkliga flygsandsfält, som är beläget icke långt därifrån, och till Holmuddens fyr, Gotlands utpost mot nordost. Turistföreningen anordnar ofta utfärder till den egendomliga och vackra ön.

Gotlands Allehanda
Lördagen 12 Juni 1937
Nr 133

Kungörelse.

ONSDAGEN DEN 16 JUNI kl. 11 f. m. låter sterbhusdelägarne efter hemmansäg. GOTTFRID JOHANSSON, Lingsarve i Eskelhem, på grund av att hemmanet är försålt, försälja all yttre samt en del inre lösöre såsom: Kreatur: 2 st. vallacker, 7-14 år, 4 kor, 2 st. kalvfärdiga, 1 kviga, 1 dräktig sugga, 3 grisar, 70 st. höns. Lastdragare, åk- och arbetsvagnar, kälkrack, arbetskälkar, slåtter- och såningsmaskin, plogar, harvar, Cambridgevält, hackelse- och vindmaskin, foderhäck, hästräfsa, hästhacka, selar, decimalvåg, fäll, separator, kärna, diverse handredskap, tomsäckar. Inre lösöre: såsom soffor, sängar, bord, stolar, ett väggur, glas och porslin, mattor, sängkläder och linne, baljor och bunnar, den avlidnes gångkläder m. m.
Anstånd med betalningen till den 1 dec. d. å. för kända, vederhäftiga inropare, andra betala kontant eller vid anfordran; vanligt äganderättsförbehåll.
Eskelhem i juni 1937.
Karl Johansson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Juni 1937
Nr 132

Haveriauktion å sparrar.

Genom offentlig auktion, som förrättas å hamnområdet å. nitti-SUND MÅNDAGEN DEN 14 DS. kl. 1 e. m., kommer att för vederbörandes räkning försäljas:
cirka 660 stycken sparrar av olika dimensioner, liggande dels å Fårösund och dels ute på kusten, utgörande den från skon.-skeppet \”Thorwaldsen\” kastade och lossade lasten. Betalningen skall erläggas kontant vid auktionstillfället. Bärgarna anmodas infinna sig vid auktionen för bärgarlönens uppgörande.
Visby den 7 juni 1937.
CARL E. EKMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Juni 1937
Nr 132

Foderauktion.

Tisdagen den 15 juni kl. 4 e. m. låter Josef Jakobsson, Bosarve i Stånga, försälja höskörden å 10 tunnland i Vidringemyr med betalningsanstånd till den 1 okt. d. å.
Stånga den 10 juni 1937.
K. KARLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Juni 1937
Nr 132

Auktion i Lojsta.

På grund av fastighetens försäljning och avflyttning från orten, låter AUG. OLSSON, KVIE, genom offentlig auktion tisdagen den 15 dennes kl. 2 e. m. försälja: en ko, en kviga, en kalv, reaktionsfria, 20 st. höns, ett parti bräder, 1,000 st. takspån, taggtråd, 1 soffa, 1 kommod, en långarmad skomakaremaskin, div. handredskap, en snickarebänk m. m.
Betalningsanstånd till den 1 okt. 1937 eller vid anfordran med vanligt äganderättsförbehåll.
Lojsta den 9 juni 1937.
J. NIKLASSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Juni 1937
Nr 132

Stadsfullmäktige

i Visby kallas att sammanträda i sin lokal å rådhuset måndagen den 14 juni 1937 kl. 6:1.5 e. m., varvid till behandling förekomma följande ärenden:
1) Val av justeringsmän samt bestämmande av tid och plats för, protokollets justering och offentliga upplåsning.
2) Anteckning om beslut per capsulam ang. ändrad dag för sammanträdet.
3) Årsredogörelse för högre allmänna läroverket i Visby med bilaga.
4) Verksamhetsberättelse för Visby lokalavdelning av A. B. F.
5) Svenska Trafikförbundets styrelseberättelse.
6) Länsstyrelsens resolution med fastställelse av det av fullmåkfi tiga antagna förslaget till mindre jämkning av kvartersgränserna för kvarteret Gjutaren.
7) Länsstyrelsens resolution med fastställelse av det av fullmäktige antagna förslaget till ändring av § 51 i för staden gällande brandordning.
8) Länsstyrelsens resolutioner angående dels sju bifallna ansökningar om tillstånd till utskänkning av pilsnerdricka, dels en avslagen sådan ansökan.
9) Magistratens remiss av ansökan av Ingrid Samuelsson om tillstånd att i pensionat Kruttornet utskänka pilsnerdricka till spisande gäster.
10) Magistratens remiss av ansökan av Systemaktiebolaget i Visby om tillstånd att överlåta den åt bolaget upplåtna rättigheten till utskänkning av spritdrycker och vin för tillfälligt behov.
11) Ansökningar om utsträckt utskänkningstid:
a) å D. B. W:s paviljong den 9 i nästa juli vid Sällskapet D. B. W:s högtidsdag;
b) å D. 13. W:s Paviljong vid Barnens Dag den 31 juli och den 1 augusti detta år;
c) å stadshotellet och restaurant Snäckgärdsbaden resp. den 6 och den 10 nästa juli i samband med de av Kungl. Svenska Segelsällskapet anordnade internationella kappseglingarna;
d) å stadshotellet, D. B. W:s i Visby kallas att sammanträda i sin lokal å rådhuset måndagen den 14 juni 1937 kl. 6:1.5 e. m., varvid till behandling förekomma följande ärenden:
1) Val av justeringsmän samt bestämmande av tid och plats för, protokollets justering och offentliga upplåsning.
2) Anteckning om beslut per capsulam ang. ändrad dag för sammanträdet.
3) Årsredogörelse för högre allmänna läroverket i Visby med bilaga.
4) Verksamhetsberättelse för Visby lokalavdelning av A. B. F.
5) Svenska Trafikförbundets styrelseberättelse.
6) Länsstyrelsens resolution med fastställelse av det av fullmåkfi tiga antagna förslaget till mindre jämkning av kvartersgränserna för kvarteret Gjutaren.
7) Länsstyrelsens resolution med fastställelse av det av fullmäktige antagna förslaget till ändring av § 51 i för staden gällande brandordning.
8) Länsstyrelsens resolutioner angående dels sju bifallna ansökningar om tillstånd till utskänkning av pilsnerdricka, dels en avslagen sådan ansökan.
9) Magistratens remiss av ansökan av Ingrid Samuelsson om tillstånd att i pensionat Kruttornet utskänka pilsnerdricka till spisande gäster.
10) Magistratens remiss av ansökan av Systemaktiebolaget i Visby om tillstånd att överlåta den åt bolaget upplåtna rättigheten till utskänkning av spritdrycker och vin för tillfälligt behov.
11) Ansökningar om utsträckt utskänkningstid:
a) å D. B. W:s paviljong den 9 i nästa juli vid Sällskapet D. B. W:s högtidsdag;
b) å D. 13. W:s Paviljong vid Barnens Dag den 31 juli och den 1 augusti detta år;
c) å stadshotellet och restaurant Snäckgärdsbaden resp. den 6 och den 10 nästa juli i samband med de av Kungl. Svenska Segelsällskapet anordnade internationella kappseglingarna;
d) å stadshotellet, D. B. W:s paviljong och Snäckgärds-baden vid dansaftnar tre gånger i veckan under tiden 1 juni-15 september.
12) Drätselkammarens förvaltningsberättelse för år 1936 (trycket nr 14).
13) Berättelse över granskningen av Visby stads räkenskaper och förvaltning för år 1936 (trycket nr 15).
14) Förslag av drätselkammaren om arvode åt de av fullmäktige för granskning av stadens räkenskaper för år 1936 valda revisorerna.
15) Magistratens remiss av betänkande med förslag till taxa å hamnavgifter i Visby för åren 1938-1942.
16) Anhållan av drätselkammaren om bemyndigande att till stiftelsen Solgårdar utlämna lån ur donationsfonderna mot säkerhet av inteckning.
17) Drätselkammaren med förslag till iordningställande av Ängsgatan med vatten- och avloppsledningar.
18) Ansökan av Edvard Gottlander och Elisabet Gottlander om infäste.
19) Anhållan av drätselkammaren om anslag för uppgörande av skissritningar till nytt gymnastikhus för läroverket.
20) Anhållan av drätselkammaren om anslag till korkmattor i rådhusets annex.
21) Förslag av drätselkammaren om beviljande av anslag åt Visby Barnhem.
22) Förslag av drätselkammaren om efterskänkande av kommunalutskylder i två fall.
23) Magistraten med ansökningar till ledigförklarade befattningen som förste rådman vid magistraten och rådhusrätten.
24) Anhållan av rektorn Stellan Arvidson om entledigande från uppdraget att vara ledamot av drätselkammaren.
Till förestående ärenden hörande handlingar äro för ledamöter av stadsfullmäktige tillgängliga å sekreterarens expedition under vanlig mottagningstid (kl. 10-11) samt eljest efter särskild överenskommelse med denne.
Visby den 9 juni 1937.
Ordföranden.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Juni 1937
Nr 132