Pilsnerdricksansökningar inför nykterhetsnämnden.

Nykterhetsnämnden tillstyrker ansökningar om utskänkande av pilsnerdricka till spisande gäster från fru Ingrid Samuelsson, Pensionat Sruttornet, för tiden 1 juli-30 sept. i år samt för tiden 1 okt. i år till 30 sept. 1939. Beslutet om sommarrättigheten är enhälligt, men i övrigt har beslutet fattats. med 4 röster mot 3, varvid minoriteten ansåg behov av den sökta rättigheten icke föreligga. Fru Samuelsson hade begärt tillstånd till den 30 sept. 1941.
Nämnden har med 4 röster mot 2 — en ledamot nedlade sin röst — beslutat tillstyrka en av Frideborg Borkoran gjord ansökan om liknande rättighet i Thesalongen, Strandgatan 26, för tiden 1 juli-31 aug. innevarande år. Minoriteten röstade pr avslag.
Nämnden har med 4 röster mot 3 beslutat tillstyrka källarmästare Harry Gustafssons ansökan om liknande rättighet i Kafé Bron — de två västra rummen. Framställningen avser tre ev. två år från den 1 okt.
Nämnden har med 4 röster mot 8 beslutat avstyrka en av konsul Jens Berner gjord ansökan om rätt att under månaderna juni—sept. utöva liknande rättigheter i Pensionat Solhem. Nämnden hänvisar till,\’ att sökanden uppgivit, att han under sommarmånaderna i stort sett ämnade inskränka sin matservering till endast frukostar, varför behovet av den sökta rättigheten icke förefanns.
Nämnden , har avstyrkt en av handl. H. G. Engström gjord ansökan om tillstånd att under en tid av tre år, räknat från den 1 okt i år, få i sin affär vid Stora torget försälja pilsnerdricka. Nämnden har hänvisat till det uttalande, som gjorts vid gemensamt sammanträde mellan beredningsutskottet och nykterhetsnämnden 1932, att \”antalet försäljningsställen begränsas till högst fyra\”.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Kronohäktet.

Extra vaktkonstapeln vid kronohäktet i Visby Birger Per Herman Jacobson har beviljats tjänstledighet 12 april-12 maj för fullgörande av repetitionsövning vid Gotlands artillerikår. (P.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Fiskets bensinskattemedel.

Lantbruksstyrelsen meddelar till hushållningssällskapet i Gotlands län, att av de för 1936-1937 återburna bensinskattemedel, som skola användas till fiskerinäringens främjande, för sällskapets område finnas disponibla 3,651 kr. för kustfisket.
Medlen böra användas huvudsakligen till underlättande av fiskebåtstrafiken genom förbättring av hamnar och bryggor samt anläggning av fiskefyrar, för åstadkommande av telefonförbindelser, fiskodling m. m. men däremot ej till direkta understöd åt fiskare. Förslag till medlens disposition bör inges till lantbruksstyrelsen senast 25 maj. (P.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Gotlands Järnväg 1937.

Ur Gotlands Järnvägs i dagarna distribuerade styrelseberättelse med åtföljande trafikberättelse hava vi inhämtat följande av mera allmänt intresse.
Under året hava upprepade förhandlingar ägt rum angående reg lering av verkstadspersonalens indi viduella timlöner. Sedan enighet ej kunnat uppnås vid direkta förhandlingar i Visby mellan bolaget och Svenska järnvägsmannaförbundet avdelning 179, upptogos nya förhandlingar i Stockholm inför Järnvägarnas förliknings- och skiljenämnd, därvid bägge parterna antogo ett av skiljenämndens ordförande framlagt förslag. Sedan detta emellertid förkastats vid av personalen företagen omröstning, ägde vidare förhandlingar rum i Visby den 10 september likaledes inför skiljenämnden, varvid ett nytt medlingsförslag, som framlades av skiljenämndens ordförande, expeditionschefen E. Falk, blev slutgiltigt godkänt. Den sålunda träffade överenskommelsen innebär en icke obetydlig förhöjning av verkstadspersonalens löner.
Det hittills gällande banarbetare-avtalet har blivit uppsagt av arbetareparten och förhandlingar rörande detsamma pågå för närvarande mellan , huvudorganisationerna.
Med k. m:ts tillstånd hava av stationsområdena i Visby, Etelhem och Lärbro försålts vissa delar, som ej längre äro behövliga för bolagets rörelse.
Med hänsyn till de ökade krav, som den stegrade avverkningskapaciteten vid Roma sockerfabrik ställer på järnvägens trafikförmåga, överväger styrelsen anskaffande av ett nytt lokomotiv. Då kostnaden därför emellertid kommer att bliva ansenlig, och som av trafikchefens berättelse framgår, utgifterna för trafiken väsentligt ökats, är det enligt styrelsens mening nödvändigt, att samtidigt någon förbättring av inkomsterna åstadkommes.
Bruttoinkomsten av trafiken uppgick till kr. 824,310 mot kronor 779,131 året förut. De direkta utgifterna för trafiken belöpte sig på 673,552 (645,633). Den befordrade godsmängden ökades från 196,296 ton år 1936 till 228,432 ton. 7,000 `ton sockerbetor ingå i denna ökning. Antalet resande har nedgått från 205,657 till 203,346, vilket medfört en minskning i biljettin-kometen av kr. 5,016. T avlöningar har utbetalts kr. 485,851 (479,254).
Vid årets slut trafikerades 467 km. busslinjer. Inkomsten från dessa utgjorde kr. 105,157 och utgifterna, inclusive avskrivning, kr. 104,971. Bolagets bilpark utgöres av 13 bussar, 7 lastbilar, 4 godssläpvagnar. Bantågen ha genomlupit 392,704 km. med nära 5 millioner axelkilometer. Den rörliga materielen utgjordes av 11 lok, 1 motorvagn, 16 personvagnar och 276 godsvagnar.
Sedan föreskrivna överföringar till förnyelsefonden verkställts med kr. 112,369: 43 uppstår en vinst för året av kr. 50,618: 45. Då numera större delen av den hos bolaget anställda personalen ingått i Enskilda järnvägarnas pensionskassa, anser styrelsen, att en bolagets särskilda pensionsstiftelse icke gärna kan ifrågakomma. Med hänsyn till den under året beslutade lagen om aktiebolags pensionsstiftelse föreslås därför, att understödsfonden kr. 22,414 : 37 skall överföras till vinst- och förlustkontot. Tillsammans med de från föregående år å samma konto överförda medlen stå kr. 42e4686 : 13 formellt till bolagsstämmans disposition. Styrelsen föreslår, att härav, liksom under de senare åren, utdelas 3 proc. till aktieägarne med kr. 45,297 och att resten överföres till 1938 års vinst-och förlustkonto.
Balansräkningen upptager å tillgångssidan anläggningar för järnvägsrörelsen, fast och lös, kronor 4,203,750 : 95, för automobilrörelsen kr. 161,794: 37, gårdar och fastigheter kr. 32,691 : 88, kassa, bank och utestående kr. 247,550 :19 samt förråd kr. 76,658: 49. Summa kr. 4,722,445: 88. Samma slutsumma fördelas å skuldsidan sålunda : aktiekapitalet kr. 1,509,900, reservfond kr. 400,000, s. k. förnyelsefond kr. 2,377,487: 78, diverse skulder kr. 8,371: 97, vinst- och förlustkonto kr. 426,686 : 13.
Bolagsstämman hålles å Handelskammarens lokal i Visby torsdagen den 14 april kl. 2 e. m.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Fru Vira Eklund

\"\"
Fru Vira Eklund,

folkpartiets förutvarande representant i andra kammaren, talar vid partiets möten i Slitehamn i afton kl. 8 och i Roma i morgon eftermiddag kl. 1/2 3.
I morgon kl. 6,30 håller folkpartiets Visbyavdelning årsmöte i I. O. G T:s lokal härstädes, varvid fru Eklund även håller föredrag.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Venia

har lämnats kyrkvärden Rud. Bolin, Alva, att i morgon biträda med gudstjänsternas upprätthållande i Havdhems församling.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Lottornas soaré

på Stadshotellet i kväll kl. 8 vilja vi erinra om än en gång. Ur programmet kan antecknas sjömans- och beväringsvisor, solodans m. m. Och så blir det allmän dans till musiken av Ernestoa kapell.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Från hamnen.

I går inkom för order ms. Axel, Jönsson, från Tallinn, tom, och ångf. Titania, Höglund, från Västervik med styckegods.
I dag inkommo motorseglarna Ilse, Olsson, från Gävle, och Dema, Olsson, från Norrköping, båda tomma. Vidare inkom ångf. Marianne, Olsson, från Antwerpen via Kalmar med klorkalcium.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Gotland svenskt i snart 300 år.

Jubileet bör lämpligen celebreras med ett historiskt arbete.
Jag finner det naturligt, att ett högtidlighållande av 300-årsminnet av Gotlands införlivande med det svenska väldet äger rum, säger landshövding Rodhe vid ett samtal med en medarbetare i Gotlands Allehanda. Visserligen är det ännu sju år dit — Gotland blev som bekant svenskt genom freden i Brömsebro den 13 aug. 1645 — och det kan därför synas vara mycket god tid att tänka på saken. Men vad man i första rummet räknar med till hugfåstandet av detta minne är väl utgivandet av någon jubileumsskrift, och ett sådant måste man naturligtvis förbereda långt i förväg. Det är därför icke för tidigt att redan nu taga upp tanken till övervägande, så att saken hinner mogna.
Genom pressen gick för några veckor sedan ett meddelande från Östersund, att man i Jämtlands län redan vidtagit vissa förberedande åtgärder för att där fira 300-årsminnet av provinserna Jämtlands och Härjedalens införlivande i det svenska riket. Dessa provinser dela jubileet med Gotland, och det är därför naturligt, om även vi gotlänningar taga upp frågan på dagordningen. Och vi ha för vår del funnit det synnerligen intressant att höra, vilken uppfattning länets hövding har inför detta spörsmål.
— Utgivandet av en historisk framställning rörande öns utveckling under de gångna 300 åren finner jag vara mycket väl motiverat, säger landshövdingen. Det finnes vissa perioder av denna tidrymd, om vilka vi veta ganska litet. Detta gäller den första tiden efter själva övergången från danskt till svenskt, men också andra tidsperioder. Vi ha ju ifråga om litteratur vissa översikter av den ekonomiska utvecklingen på ön, för vilket ämne särskilt dr Holger Rosman nedlade mycket intresse och rörande vilket han också publicerat åtskilligt, bl. a. i den minnesskrift, som D. B. V :s sparbank utgivit, men också på andra ställen. En annan forskare, som nedlagt ett flitigt och omfattande studium av källor från dessa århundraden är rektor Richard Steffen.
Det finns sålunda redan en del förarbeten gjorda för en mera sammanhängande framställning av Gotlands utveckling under de senaste 300 åren. Skall man tänka sig utarbetandet av en dylik framställning, får man väl också tänka sig flera olika författare, som behandla utvecklingens gång ur skilda synpunkter. En sida, som hittills icke blivit mycket beaktad och som också är ganska oklar, gäller administrationen på ön under den första svenska tiden.
Landshövdingen trodde ,att det skulle finnas stort intresse för saken bland gotlänningarna. Skall ett sådant arbete komma till stånd, är det emellertid nödvändigt, att man redan nu börjar planlägga och diskutera saken. Vad som framför allt är av vikt för arbetets genomförande är att få en ledare för arbetets uppläggning och genomförande.
En annan, icke mindre viktig sida av saken är emellertid frågan, hur ett sådant arbete skall finansieras. Detta lär väl icke kunna ske, om icke något anslag från det allmänna kan erhållas. Närmast tänker man sig då ett anslag från länets landsting. Det skulle utan tvivel vara en värdig uppgift för landstinget och en lämpligare form för 300-årsminnets firande lär väl icke heller kunna tänkas. Möjligen skulle en del medel även kunna erhållas från annat håll.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82

Romavägen kräver snar omläggning.

Arbetet börjar i vår om lånemedel beviljas.
I skrivelse till k. m:t har vägstyrelsen i Gotlands norra vägdistrikt anhånit om tillstånd att med lånemedel få påbörja omläggning och förbätt. ring av vägen Visby—Etelhem, delen från avtagsvägen till Roma kungsgård till vägskälet vid Högbro i Halla innan statsbidrag beviljats till företaget.
Frågan om förbättring och omläggning av vägen genom Roma samhälle, där den för jordbruket betydelsefulla sockerfabriken är belägen, har länge varit aktuell, framhåller länestyrelsen i ett yttrande över framställningen, men har på grund av den ringa tilldelningen till länsfonden företaget måst uppskjutas.
I tidigare framställningar om tilldelning av bilskalteanedel ur utjämningsandelen har framhållits att trafiken med betfordon om höstarna är synnerligen tung och intensiv varför underhållet av vägen blir mycket dyrbart.
Då vägbredden är ringa — flerstädes endast fem meter — samt vägbanken är högt belägen kan å flera ställen trafikfara anses föreligga. Det har ej ansetts ekonomiskt att förbättra endast de farliga punkterna utan omläggningen bör ske i sin helhet på en gång.
Behovet av förbättring av vägen har blivit alltmera trängande och kan enligt länsstyrelsens mening ej längre uppskjutas.
Vägdistriktet har också beslutat att, om framställningen vinner bifall, i vår påbörja företaget, som kostnadsberäknats till 83,600 kr.
På grund av vad som anförts tillstyrker länsstyrelsen vägdistriktets framställning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 april 1938
N:r 82