Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Torsdagens besök i New Jersey.
50,000 svensk-amerikaner krympte ihop till 5.000.
Ett skrindlass glada svensk-amerikanska ungdomar från Jenkinstown, Pennsylvania, som firade Delawareminnet med en skördefest i bästa Skansenstil.
På torsdagen företogo Nya Sverigedelegaterna en bilutflykt till New Jersey.
Den första anhalten var Swedesboro, där de mottogos av statens kommission för 300-årsminnet. I den gamla svenska kyrkan förrättades andakt, och prins Bertil framförde hälsningar från kronprinsen.
Prinsen fick som minne mottaga ett gammalt dokument. Biskop Rodhe skänkte kyrkan ett exemplar av Gustaf V:s bibel. I ett tal yttrade han bl. a. att kolonisternas historia är deras kyrkors.
En koppartavla med fyra Nya Sverige-guvernörers namn invigdes till minne av jubileet.
I Salem kom dagens höjdpunkt, 5,000 Personer hade samlats på den stora festplats, där en rekonstruktion av fort Nya Elfsborg rests i grovt liggande timmer med kraftiga pallisader framför. \”Bakom en ladugavel hade dolts ett batteri grovt artilleri, som gav dånande, kunglig salut med 21 skott, då prins Bertil med svit trädde in på festplatsen. Det blev en strålande fest med presentation av prinsen och hela delegationen från en särskilt byggd hedersplattform. \”Till gästernas ära paraderade ett starkt uppbåd militär.
Speakern presenterade en del framstående delegater, bland dem dir. Edström och greve Folke Bernadotte. Han gjorde emellertid en hel del miestag på namn som framkallade stor munterhet. Bl. a. kallade han talmannen i andra kammaren hr Sävström för hr Johansson och envoyén Boström för Finlands minister. Senare på torsdagen erhöll Fersen-ättlingen kammarherre Nils Fersen Gyldenstolpe Cincinnati-medaljen. I Salem hade man väntat sig en invasion av bortåt 50,000 svenskamerikaner, men det kom som sagt endast 5,000. Anledningen till detta är att det svenska språket hittills varit bannlyst, om man undantar Johan-Olov Johanssons oerhört populära på bredaste bergslagsmål framförda tal vid museiinvigningen på tisdagen. Inte ett enda svenskt ord har någon fått höra ur prins Bertils mun och icke heller ur någon annan delegats, vilket blivit en mycket svår besvikelse för 90 procent av svensk-amerikanerna, som hade hoppats att åter få höra sitt hemlands klingande språk talas. Då tre dagars festligheter gått utan att de fått sin hetaste önskan uppfylld, ha de givit upp hoppet och föredrogo att stanna hemma på torsdagen i stället för att vara med om invigningen av fort Nya Elfsborg i Salem.
Vid återkomsten till Newyork hade stora folkmassor samlats utanför det väldiga Ritz-Charlton hotel för att få se ”the smiling Prince of Sweden”. Både han och delegationen läto dock vänta på sig och det höga polisbefälet började bli oroligt. En fantastisk historia om kidnapping m. m. blixtrade väl genom deras hjärnor, men så småoingom kom i alla fall prinsen och zav lösningen på gåtan.
Han och hans uppvaktning hade helt enkelt gått in i en liten ölstuga på vägen till New York och beställt in ett glas öl. Ölstugans ägare, en gemytlig tysk vid namn Weber, underhöll sig livligt med de höga gästerna, som glatt svarade på alla hans skämt. En amerikansk pressman med oumbärlig fotograf i kölvattnet upptäckte prins Bertil inne på ölstugan, och så blev det fotografering och intervju. Prins Bertil inviterade både journalisten och fotografen till sitt bord, där f. ö. svenske ministern Boström också satt. Först blevo de övriga gästerna nästan stumma av förvåning över detta demokratiska sinnelag men sedan hurrades det vilt. Amerikanska pressen har icke heller underlåtit att göra ett stort nummer av det lilla intermezzot på ölstugan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Slakteriets nya konserv- och — charkuterifabrik.
En pampig nyanläggning.
Visby och Gotland har fått en ny, förnämlig konserv- och charkuterifabrik. Norr om det äldre komplexet och i omedelbar anslutning till detta har nämligen andelsslakteriet låtit uppföra en större fabriksanläggning av modernaste slag. Inredningen o. de omfattande maskinella anordningarna stå på toppunkten i branschen och de vägledande synpunkterna ha vid anläggningens utförande förutom -rationellare drift varit uppnåendet av bästa möjliga hygien vid tillverkningen samt för personalen ljusa, -behagliga och ”lättarbetade”” lokaler. Det synes också som om dessa högst aktningsvärda intentioner fullföljts till punkt och bricka, varför Gotlands andelsslakteriförening och dess styrelse, liksom fabrikstedningen och arbetarstaben äro att gratulera till detta betydelsefulla nyförvärv. Varutillverkningen i den nya fabriken har redan så smått satts i gång, men onsdagen den 6 sätter man full speed på det hela. Då blir det också invigning i samband med den allmänna slaktdjursbedömning som då skall äga rum därute. Föreningsmedlemmar från alla delar av Gotland få därvid tillfälle att bese och beundra sin nya fabriksanläggning och givetvis även beskåda hur det av dem levererade råmaterialet förädlas till många sköna saker i form av pastejer, syltor, korvar, vurstar och allt vad de charkuteristiska läckerheterna nu heta.
En medarbetare i Gotlands Allehanda har redan varit i tillfälle att med direktör Edw. Wahlgren som nöjd och belåten eciceron inspektera etablissemanget. Detta är uppfört av Havdhemtegel under plåttak samt är spritrappat. Byggnaden omges av en bred ”list” av armerad betong samt har även utanför sina väggar en del anordningar såsom fettslambrunnar o. dyl.
Och så äro vi färdiga att följa produkternas väg från råa köttet i svalhallen till de färdiga godsakerna i lagerrummen. D. v. s. det där om kött och läckerheter få vi bara tänka oss, eftersom fabriken vid vårt besök ännu inte tagits i bruk. Men när detta läses är troligen åtminstone en del av maskinmångfalden i provkörningstagen, för att vid den verkliga premiären på onsdag vara i högform om detta från idrottsavdelningen lånade uttryck tillåtes i det här sammanhanget.
Promenaden genom den nya anläggningen kan lämpligen börjas i svalhallen i gamla komplexet. Här hänga svin- och kalvkroppar, medan i kylhallen för storboskap nötkroppar äro upphängda. I särskilda specialvagnar rymmande 500 kg. åker köttet in i den s. k. nedskärningslokalen. Men innan vi titta på denna, kan nämnas att de tunga nötkropparna på sin väg från kylhallen först åka på en bana i taket. När banan tar slut, lösgöras kropparna genom en finurlig anordning och dimpa ned i vagnarna direkt utan att man i någon större utsträckning behöver tillgripa någon ”handpåläggning”, lyftning o. dyl. Och så skjutsas även dessa kroppar in i nedskärningshallen.
Intill denna ligger en stor portgång eller hall, där man kan lasta sex bilar på en gång, tre på vardera långsidan, på den ena djurkroppar, på den andra de färdiga produkterna. Porthallen har vidare den fördelen med sig att man numera kan lasta under tak, medan tidigare lastningen fick ske under bar himmel. Några portar eller skjutdörrar har man inte här. Men genom fyra präktiga jalusiportar rulla bilarna in som om det aldrig någonsin existerat något så pass gammalmodigt som vanliga lämmar på gnisslande gångjärn eller ens de mera moderna men utrymmesstjälande skjutportarna av yngre datum. Flott, modernt, behändigt! I all sin korrugerade saklighet åka järnjalusierna i vädret när de inte åka ned. Och dessemellan, d. v. s. när man inte har någon anledning att ha dem farandes varken upp eller ned, går det naturligtvis mycket väl för sig att låta dem intaga vilket läge som helst stängt, öppet eller mitt emellan… I det fallet ha de fyra järnjalusierna ett påfallande släkttycke med vilka portar som helst. Det är bara det att de äro så mycket rationellare än forna tiders portar och — vilket kanske är det allra bästa med dem — inte ta något som helst effektivt utrymme i anspråk.
Från järnjalusier och porthall är det endast något tuppfjät till etablissemangets allra heligaste, som direktören uttrycker det. — den redan vid ett par tillfällen antydda nedskärningssalen. Hit gå kropparna för styckning o. här är det som sorteringen av råmaterialet försiggår.
Bland annat. Ett stort bord i dimensionerna 4X2 meter tilldrar sig ett visst intresse. Inte så mycket för dimensionernas skull som fastmer för att det är av renaste italienska marmor. Men inte nog med det bordet är i ett enda block — inga skarvar således och följaktligen inte heller några surnande livsmedelsrester i fogar och prång. \”Eftersom sådana helt saknas. Och vad detta betyder i hygieniskt avseende är tämligen självklart. På detta magnifika bord sker nu själva styckningen, och när den proceduren är klar går det nerskärda köttet i trågvagnar eller stora Höganäskärl, rymmande 200 kg., på rullande hjul in till den stora maskinhallen, vars samtliga apparater — de flesta av svensk tillverkning — Nya aktiebolaget Wexiö mekaniska verkstad står det på huvudparten av de färgglada maskinerna — äro direktkopplade. Detta medför den fördelen att manbara behöver köra med den maskin som är aktuell för tillfället. Härinne i den luftiga, glada och ljusa maskinhallen, vars väggar liksom de flesta av de andra lokaliteternas glänsa av vit kakel, hänger på rostfria krokar — allt möjligt är förresten rostfritt härute — det kött som så småningom skall förädlas. Förädlingsproceduren börjar i en synnerligen vederhäftig köttkvarn med respektabel kapacitet, medan nästa tempo avverkas i snabbhackan, en remarkabel nyhet i charkuterimaskinbranschen, amerikansk till upphovet men tillverkad i Växiö. Den makapären är så pass ny att hittills bara omkring tio stycken ännu så länge äro ute i marknaden. För fullständighetens skull kan nämnas att den rymmer 200 kg. samt att den bearbetar köttmassan på 8 minuter. Att det är sprutt på de virvlande knivarna förstår man bra, om man får veta, att 30 hkr:s motorn gör 1,400 varv i minuten. Hygienisk är den också. Inga fingrar i maten kan sägas vara dess sympatiska motto, eftersom den färdigberedda massan, när den lämnar nraskinen, gör detta utan tillhjälp av människohand. Den — massan faller som ett moget päron i tråget omedelbart och i ett sammanhang. Därmed är också samma massa mogen för t. ex. korvberedningen . och åker till den ändan snabbt och elegant till korvsprutan, ett knepigt vapen som med tysk precision och grundlighet stoppar, mäter och väger korvarna med en nästan sagolik ackuratess. – Korvsprutan har givetvis en hel del fyndigt konstruerade grannar såsom blandningsapparater av skilda sorter, snabbhackor, tillslutningsmaskiner med mera sådant. Allt detta vid den västra långväggen. Vid den östra träffar man på en nyhet igen, något som väl kan kallas för en späckhyvel och som ensam uppges klara av en sådär tio personers arbete. Minst. Den hyvlar stora spånor av späck, vilka sedan tas om hand av andra apparater, vilkas uppgift är att skära ””hyvelspånen ” i bitar av önskade storlekar. Här finner man också bl. a. en kryddkvarn, ett kryddskåp, en potatisskalningsmaskin 0. s. v. Och när man väl sett sig mätt på dem hälsar man på i kylrummet där man finner ett batteri stora Höganäskärl ceh där man inom en kort framtid även skall finna hyllor av marmor för syltor, pastejer och mycket annat.
Kokrummet går inte heller av för häckor. Härinne dominera fem stora kol grytor, underbart funtade och trots sin storlek — de största rymma 200 liter — ytterligt lättmanövrerace. I dessa grytor kommer mycken och god mat till, och på gasugnarna i samma lokal steker man sådant som sedan i brokiga konservburkar med beteckningarna kåldolmar, köttbullar, \’kotletter ete. avvakta sitt slutliga öde. Härinne tronar också en diskningsapparat för konservdosor, vidare autoklaven för konserverna jämte en hel del annat. I kokrummet blir det naturligtvis en mängd ånga när fabrikationen är i full gång. Men denna ärva har man förstått att hastigt och lustigt ge respass medelst sinnrika fläkt- och suganordningar. Här kunna vi också passa på att nämna att ventilationsanordningarna även i övrigt äro av yppersta slag.
Nästa anhalt är röknings- och ångkokningsrummet. Hit inforslas på vagnar den korv som är åvsedd för rökning, vilken procedur de få genomgå i ett tiotal celler eller vagnrökugnar i vilka s. k. bolmrök levereras i önskade mängder. Vidare fin-nas i båda våningarna s. k. kallrökugnar, där sådana varor — bacon och annat — som erfordra långsam rökning få sin behandling. Här finnes också ett större ångkokskåp, vilket användes för framställning av vissa konserver. Efter koket åka varorna direkt in i duschen för att hastigt avsvalna; att avsvalningen sker snabbt är nämligen av en viss betydelse. I denna avdelning finner man också en av de stora elektriska varuhissarna, vilka till andra våningen föra upp sådana korvsorter som skola torkas i torkrum, där värmen vid vårt besök var i det närmaste tropisk. Men man kan få kyla också om det passar. Vidare få sådana varor, som skola lagras någon tid likaledes hisskjuts en våning upp, där lagringsrummen ligga. Hissarna äro f. ö. så avpassade att man kan köra in hela den lastade vagnen, varigenom onödig omlastning undvikes.
När man så efter rundvandringen passerat den omnämnda hissen, är man ute i expeditionen, där varorna vägas ut på elektriska vågar. Och härifrån åka så läckerheterna ut till de i porthallen framkörda bilarna, vilka vidarebefordra de färdiga produkterna ut i allmänna marknaden.
Till expeditionen hör även ett kontor för verkmästaren, som här tar emot alla ingående order för effektuering.
Så en titt på andra våningen.
Ditupp leder-en stentrappa under vilken förresten tidkontrollen har sin plats. Även i den övre våningen finnas en mängd olika lokaliteter. Sålunda har här såväl den kvinnliga som den manliga personalen var sin avdelning med matrum, garderober för var och en, tvättställ, W. C., duschar för varmt och kallt vatten m. m. Hygieniskt alltså i största möjliga mån. Ett annat rum skall, när det inom kort är färdigt, bli styrelserum.
I en närbelägen lokal skola kylmaskiner installeras och i andra skola inläggas varor vilka under en viss tid måste lagras. Nästa rum är lagerrummet för konserver. Massor av hyllor, vardera rymmande 500 å 600 burkar. Häruppe påträffa vi också de stora fläktar, vilkas mission bl. a. är att avlägsna ångan från kokrummen. Även i denna våning finnas några stycken kallrökugnar jämte upplagsplats för bränsle till dessa.
Mycket vore givetvis att tillägga om den nya fabriken, men det är ogörligt att här gå in på en närmare detaljgranskning. Som helhetsomdöme torde man emellertid med gott samvete kunna intyga, att Gotlands andelsslakteriförening med detta nyförvärv tillförts betydande fördelar bl. a. i form av väsentligt ökad rationalisering och arbetsbesparing i möjligaste mån. Som vi redan antytt i ingressen har man därjämte, såvitt en lekman efter ett flyktigt studium av anläggningen kan bedöma saken, också i hygieniskt avseende vunnit stora fördelar. Vad leverantörerna beträffar kan nämnas att byggnadsarbetet utförts av byggmästare Alfred Bengtsson härstädes, det elektriska montaget av Hjalmar Carlssons elektriska byrå, Visby, rörmontage, kloakledningar o. dyl. av rörledningsentreprenör Gösta Nilsson, hissarna ha levererats av Graham Brothers, Stockholm. För maskinmontage, justeringsarbeten o. dyl. har Simrishamns mek. verkstad svarat. Målningsarbetet har utförts av Alfvegrens & Bendelins målarfirma, Visby, och rökugnarna av Visby mek. verkstad. Golvplattor och diverse annat byggnadsmaterial ha levererats av A.-B. 0. 8. Björkman & Co. Jalusidörrarna, byggnadssmiden, lås m. m. ha levererats av A.-B. Gotlands Järnhandel.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Hur blir vädret ?
Ostadigt.
Sammanfattning: Högtryck befinna sig över Ryssland och på Atlanten sydväst om de Brittiska öarna. Två regnområden, ett över Östersjön och ett över Svealand och Götaland, röra sig i nordlig riktning.
Nederbörd har i natt fallit i västra delarna av Göta- och Svealand. I Malmö föll 2 mm. och i Vänersborg 3.
Temperaturen var i morse i Visby 15 gr., Stockholm 14, Malmö 13, Göteborg 12, Växjö 16, Karlstad 12, Falun 12, Östersund 15, Sylarna 9, Härnösand 16, Haparanda 15, Gellivara 13 och Riksgränsen 8 gr. London hade 11, Paris 12, Berlin 14, Helsingfors 13, Moskva 19 och Antibes 22 gr.
Barometer i Visby: Idag 752, igår 758 mm.
Vind och väderlek: Ölands södra udde NO 6 nästan klart, Ölands norra udde O 6 mulet, Fårö NO 11 regn, Landsort O 11 nästan mulet, Söderarm O 4 nästan mulet.
Utsikter: Måttlig vind mellan N och O, tidvis mulet och här och var något regn.
Stormvarning: Ingen.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Bebyggelsen å Fårösund.
Kronan vill bygga utanför byggnadsplanen.
Landshövding Rodhe har tillställt försvarsministern en skrivelse i frågan om platsen för bebyggelsen vid kustartillerikåren i Fårösund vari han hemställer att statsrådet för att bereda kommunen tillfälle att framhålla sina synpunkter och för eventuell överenskommelse med kommunen skall, sedan förslag från marinförvaltningen kommit under prövning, remittera ärendet till länsstyrelsen för yttrande och kommunens hörande.
Landshövdingen framhåller att sedan riksdagen beviljat medel för uppförande av bostadsbyggnader för befattningshavare vid den kustartillerikår, som skall förläggas till Fårösund, har fråga uppstått angående platsen för denna bebyggelse. Vid besök för en tid sedan av representanter för marinförvaltningen synas dessa närmast ha varit inställda på ett område, som delvis faller inom det blivande kasernområdet. Vid en sådan förläggning skulle bostäderna komma att ligga en bit från Fårösunds samhälle och i varje fall utanför det område, varå byggnadsplan för närvarande håller på att upprättas. Ombud för kommunen ha vänt sig till landshövdingen och meddelat att de med viss oro följa frågan om bostädernas förläggning. I samband med byggnadsplanen har man tänkt sig att ordna avloppsfrågan för samhället och det är naturligtvis därvid ett intresse att få så många fastigheter som möjligt anslutna till avloppsnätet. Denna och andra synpunkter ha framhållits från kommunens sida för att belysa kommunens intresse av att bostäderna förläggas inom byggnadsplaneområdet. Landshövdingen tror icke att det är alldeles uteslutet att om så skulle ske, kommunen skulle vara benägen att åtminstone i någon mån bereda kronan vissa fördelar. I varje fall synes honom den saken böra undersökas.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Hemse
Apoteket i Hemse.
Apotekaren P. Sundbladh i Hemse anhåller om ledighet från skötseln av apoteket därstädes under tiden 4—18 juli med farm. kand. Eva Rydén såsom vikarie. (P.)
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Taxeringen i Visby.
Skatteunderlaget ökas.
Av innevarande års taxeringslängder för Visby stad inhämtas följan de.
Den i inkomsttaxeringslängderna införda inkomsten av fast egendom utgör 111,030 kr., därav av jordbruksfastighet 42,620:— och av annan fastighet 68,410:— mot 122,880 : kr. sistlidna år (resp: 44.350:— och 80;530:—), inkomsten av rörelse 3,698,870 kr. mot 3,428,250 :—, av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet 11,456,160 kr. mot 10,879,090:— samt av kapital 635,010:— kr. mot 522,330:—.
Summan av all inkomst
utgör sålunda 15,901,070:— kr. mot 14,954,550:— förlidet år. Efter medgivna allmänna avdrag å 693,290 kr. utgör den taxerade inkomsten 15,207,780 kr. mot 14,347,970: —.
Efter frånräknande ac ortsavdragen enligt dyrortsgrupp III, som Visby stad tillhör, återstår en beskattningsbar inkomst av taxeringen till kommunal inkomstskatt . av 10,989,610 kr. mot 10,258,470:—, vilket alltså utvisar en ökning av 731,140 kr. mot 522,050:— sistl. år.
I sammanhang härmed kan nämnas, att ortsavdraget enligt dyrortsgrupp III till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt utgör 840 kr. för ensamstående person samt 360 kr. för hustru och 360 kr. för varje barn. Till. kommunal inkomstskatt utgör ortsavdraget hälften av nämnda belopp.
För den allmänna fastighetstaxeringen år 1938 i staden har tidigare redogjorts i denna tidning, varvid resultatet utvisade en ökning av antalet skattekronor med 2,722:09.
För inkomst av fastighet, rörelse, tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet samt kapital har antalet skattekronor likaledes ökat från 102,584: 70 till 109,896:10 eller med 7,311 skattekronor 40 skatteören.
131,478: 17 skattekronor.
Hela antalet skattekronor o. skatteören har således från 1921444:68 ökat till 131,478: 17 eller med 10,033 skattekronor 49 skatteören, motsvarande en ökning av 8,26 % mot 5,18 % f. år.
Det enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet utgör 15,048,150 kr. och efter frånräknade ortsavdrag återstår som beskattningsbart belopp 7,770,610 kr. mot resp. 14,395,540 :— och 7,379,660:— förlidet år, alltså en ökning av resp. 652,610 kr. och 390.950 kr.
Den. statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, som år 1937 uppgick till 456,208:14, har i taxeringslängderna icke ännu blivit uträknad, enär förordningen angående det procenttal av stadgade grundbelopp, varmed sagda skatt för år 1938 skall utgå, först i dagarna utkommit. Detta procenttal är i år 180 mot 170 tidigare år.
Den kommunala progressivskatten har minskat
från 28,046 kr. till 25,184 kr. och utjämningsskattens grundbelopp, som utgör 2/8 av den kommunala progressivskatten, uppgår till kronor 16,789 : 30 mot kr. 18,697 : 44.
År 1937 erlades en extra inkomstoch förmögenhetsskatt, som i Visby uppgick till kr. 40,212:70 och en särskild skatt å förmögenhet, som uppgick till kr. 11,703:60. Enligt nu utkomna förordningar skola dessa skatter uttagas även innevarande år, men hava desamma icke ännu uträknats.
I årets taxeringslängder finnes även upptaget något, som oss veterligen aldrig tidigare förekommit i Visby, nämligen utskiftningsskatt.
Enligt förordningen om utskiftning av aktiebolags tillgångar har taxeringsnämnden uppfört ett beskattningsbart belopp av 1,340,000 kr., varefter utskiftningsskatten uträknats till 67,025 kr.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Landsbygden. Sundre.
SUNDRE.
En bevingad budbärare. En brevduva kom på onsdagen flygande o. tydligen trött slog sig ned vid hemmansägare Hans Jakobssons gård vid Vestergårda i Sundre. Hon omhändertogs av gårdsfolket, som snart förstod att det var en brevduva. Hon bar kring högra benet en aluminiumring, på vilken var ingraverat bokstäverna C. B. S. samt 284 och vidare N. U. H. W. och därjämte på tvären även talet 35. På vänstra benet var fästad en grön gummiring med talen 667 och 717. På ena vingen stod Esbjerg och på andra C. J. Steiness.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Tysk flottilj vid svenska kusten.
Avvisades av svensk jagare.
Vid sextiden på torsdagseftermiddagen anlände enligt Kristianstadsbladet en tysk jagare, åtföljd av sex vedettbåtar styrande mot Hörvikens hamn på Listerlandet. Ungefär en kilometer utanför hamnen ankrade fartygen, och befälhavaren beredde sig att gå i land. Då han tillfrågades av tullmännen rörande besöket innanför tremilsgränsen svarade han att flottiljen, som hade klara papper att gå in till Kalmar, hade gått in till Hörviken för att få en reparation utförd på en vedettbåt. Vidare framhöll han att det blåste hårt till sjöss, en omständighet som också i viss mån motiverat avstickaren mot land. Enligt uppgift skall jagaren heta Tsingtau. Fartygen lågo kvar till vid tretiden på fredagsmorgonen. Flottiljens chef var i land och telefonerade till tyska legationen i Stockholm. Från -örlogsstationen i Karlskrona avgick på natten en jagare, som angjorde det tyska chefsfartyget, och strax därefter gingo tyskarna till havs igen.
Fartygen väntas till Visby
— Om namnuppgitften är riktig är det här fråga om den tyska örlogsflottilj, som anmält sin ankomst till Visby den 4 juli.
Flottiljen väntas hit kl. 10 och kommer att kvarligga till fredag morgon. Under besöket här komma tyskarna att tas om hand bl. a. av I. 18:s officerskår, borgmästare Löwenberg och tillförordnade tyske konsuln.
Chef för eskadern är kapitän-leutenant Sturm.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149
Från hamnen.
I går inkommo ms. Nils, Johansson, från Västervik, med tegel, ms. Amor, Boman, från Mönsterås med sågspån samt ms. Siri, Johansson, från Stockholm med bensin.
I dag inkom ms, Ulla, Nilsson, från Stockholm, tom.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Juli 1938
N:r 149