Gratifikation.

Lotsstyrelsen har tilldelat förre fyrbiträdet vid Sandön F. A. Augustson en gratifikation på 100 kr. för utförd trädgårdsanläggning, jämte uppförande av stängsel samt anläggningen vid Gotska Sandöns fyrplats. Styrelsen har dessutom bemyndigat lotskaptenen i mellersta lotsdistriktet tillse att stängslet vidmakthålles.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Ronehamns stångamärke flyttas.

Med anledning av en skrivelse från A. B. Halor i Ronehamn angående flyttning av Ronehamns stångmärke har lotsstyrelsen uppdragit åt lotskaptenen att med vederbörande markägare träffa preliminärt avtal om upplåtelse av ny lämplig plats för ifrågavarande stångmärke.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Gotlands distriktsloge av N. T. O.

håller måndagen den 18 april (annandag påsk) årsmöte i Bygdegården, Västkinde, kl. 10 f. m.
I samband därmed hålles högtidsfest i Västkinde kyrka, varvid ett rikhaltigt program kommer att givas.
Sålunda blir det föredrag av kyrkoherde Nygren, Barlingbo, musik av A: B. F:s och N. T. O:s orkester, sång av Heimdals- och Västkinde S. L. U.-körer. Vi hänvisa till annons i dagens tidning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Riksspelman Öst

och hänt Partner Ester Jonsdotter ge tillsammans med ett par gotländska spelmän, Spel-Anders — Jolm Andersson — samt Svante Pettersson, Lärbro, en nattiné på Reginabios lokal annandagen kl. 11 e. m. Det skall bli en avskedsnattiné.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Om påskfesten

i Träkumla metodistkapell påskdagen erinras. Det blir ett omväxlande program med anförande av past. Lind och Östlund samt sång av sångare fr. Visby. Vid denna fest uppbäres offer för kapellets målning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Från hamnen.

I torsdags inkommo ms. Solana, Theeriström, från Norrköping med styckegods, ms. Sonja, Olofsson, från Korsör med majs, ms. Rane, Nilsson, från Danzig, tom, och ms. Otelia, Mattsson, från Norrköping, tom. Samma dag avgingo Nancy, Johansson till Kylley, tom, och ms. Fredrika, öderman, till Stockholm med cement.
I går inkommo ms. Claudia, Bruce, från Höganäs med tegel och lervaror, ms. Ulla, Nilsson, från Stockholm, tom, samt ångf. Irene, Holmqvist, från Västervik med styckegods och avgingo ms. Ilse, Olsson, till Gävle, tom, ms. Ete, Isaksson, till Ljugarn med tomfat, ms. Iolante, Persson, till Stockholm med cement och ms. Olga, Johansson, till AhI, torn.
I dag ha avgått ångf. Irene till Nyköping med styckegods och ms. Gustaf. Olsson, till Gävle . med cement.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Ångbåtsbolaget och flygtrafiken.

Konsul Ekman uttalar sig med anledning av debatten i stadsfullmäktige.
I anledning av att Ångbåtsbolaget på ett markant sätt skjutits i förgrunden såväl i de offentliga som i de privata debatter, vilka i dagarna förts rörande Visby stads insats för ett gotländskt flygfält, hava vi hemställt till Ångbåtsbolagets verkställande direktör, konsul Carl E. Ekman, att göra ett uttalande rörande bolagets syn på saken. Vi sammanfatta här hans svar.
Att ett större flygfält kommer att anläggas på Gotland, är ju givet. Redan i den utredning av gotländsk flygtrafik, som jag med stöd av fackmän utarbetade 1925 och tryckte i bolagets styrelseberättelse, skrev jag: \”och den dagen kommer säkerligen, då den reguliära flygtrafiken mellan Stockholm och Gotland blir en verklighet\”. Så detta är intet överraskande eller något att strida emot. Oavsett vårt bolags egenskap av skattedragare i Visby, hava vi ej det minsta intresse av att lägga oss i frågan om flygfältets förläggning till Visby eller Roma. Från den av hrr stadsfullmäktige livligt senterade konkurrenssynpunkten är detta fullkomligt likgiltigt. Erfarenheten från otaliga andra håll har visat, att ett avstånd på 15 å 20. km. icke inverkar på frekvensen.
Om utsikterna för bärigheten av en daglig flygtrafik året om på Stockholm kan jag ej yttra niig; då denna beror på subventionens storlek, d. v. s. på huru mycket statsmakterna vilja betala för varje person, som önskar begagna sig av flyget. Detta skall dock vara bra mycket, om flygtrafiken skall bliva av allmän nytta, ty endast 18 proc. av våra passagerare bekagna sig av I kl., under det att 25 proc yä på vanlig III kl. och 30 proc. på olika slag av billigare biljetter. De återstående 27 proc. gå på II kl. Talet om transitotrafik är ett nonsens med den fart och aktionsradie, som trafikmaskinerna nu ha. Däremot har ett nödlandninksfält för Rysklandsflyget sitt berättigande; om och när denna trafik återupptages.

Vilseledande uppgifter dementeras.
I anledning av de dels osanna och dels dunkla yttranden, som förekommit i stadsfullmäktige och annorstädes, kunna några fakta vara påkallade. Det sades, att Ångbåtsbolaget hade 10 kronor för varje flygbiljett, och att vi förtjäna på transporten till och från Tingstäde. Ingendera är sannt. Vi liksom resebyråer och\” andra uppbära 10 proc. på de biljetter, vi sälja, men det är givetvis endast ett mindre antal, som säljas här på Gotland. Under de 5 år, som flyget gått, ha vi härför uppburit kt: 5,942: 06 och icke haft någoik sona helst annan inkomst därifrån. Våra prestationer hava dels varit desam, ma som de vilka resebyråerna göra för samma provision, och dels och dessutom hava vi utfört stationstjänst i avseende på resgodset, dess polletering, vägning, registrering och ombärning. Slutligen hava vi anlagt och underhållit bryggan i Tingstäde och bekostat markorganisationen. Utgiften tör dessa två sistnämnda prestationer har uppgått till kr 7,689: 05. Istället för vinst håva vi alltså satt till 1,700 kronor plus ett ganska omfattande kontors och stationsarbete samt under de första åren även ett drygt administrationsbestyr.
Vad transporterna angår, så utförde vi dem, under den första sommaren, men gratis. Då passagerarne emellertid voro missnöjda med vägdammet, har sedermera järnvägens motorvagn engagerats av Aerotransport. Detta har dock icke föranlett någon höjning av biljettpriset.
Det sades med tydlig adress icke blott till drätselkammaren utan även till oss, att man här nere förhalat och motarbetat utredningen om flygfältet. Även dessa påståenden äro enligt min mening snarare grundade på ett polemiskt behov än på verkligheten. Jag kan anföra ett exempel på huru lätt missförstånd uppstått i denna sak. Jag fick en dag ett brev från flygintressert håll i Stockholm med begäran att försöka påskynda stadsfullmäktiges svar på en remiss, som socialdepartementet \”för någon tid sedan\” översänt till länsstyrelsen på Gotland. Genom mina efterforskningar i drätselkammaren och hos länsstyrelsen fastställdes emellertid, att den omskrivna remissakten icke ännu hitkommit. När så skedde tio dagar senare, inhämtade vederbörande här av handlingarna, att ärendet, när det angivits för min korrespondent såsom liggande sedan någon tid i Visby, i själva verket befann sig hos överjägmästaren i Linköping.

Hur Ångbåtsbolaget ser saken.
Att våra priser skulle vara höga är ett gammalt klagomål, som säkerligen icke skulle komma att annat än för stunden tystas genom nedsättningar; ty det grundas icke på erfarenheten om våra prestationers värde eller uppskattningen av sådana på annat håll, utan på den avund, som vår goda affärsställning framkallar. Hr Söderdahls förhoppning, att flygtrafiken skulle leda till en katastrof för bolaget, torde knappast komma att fyllas. Som bolaget har en värdefull materiel samt annan egendom, som aktiekapitalet är relativt ringa och utdelningen bibehållits vid vad den var för 20 år sedan, förefaller det mig sort. om en luftkönkurrens ej skulle allvarligt påverka aktieägarnas säkerhet.
Däremot måste inskränkning ske i den allmängagneliga verksamhet, som bolaget utövar, allt efter som överskotten skulle kunna krypa ihop. Jag vet mycket väl, att denna verksamhet enligt hr S:s och ett mindretal andras mening är av ondo, men den har skaffat gotlänningarna en utmärkt båtmateriel för deras resor: Därjämte dyrbara arrangemang i land som ingen annan velat eller mäktat åstadkomma, som vid tillblivelsen berett och alltjämt för underhållet och Moderniseringen bereder otaliga arbetstillfällen. Dessa arrangemang attfahera årligen tusentals turister, Som befolka andra anläggningar och sprida penningar till andra än dem, som beredas utkomst genom Ångbåtsbolagets direkta verksamhet. Vi hava från Visby stads axlar avlyftat bördan av ett stadshotell som på. Många håll öka de kommunala myndigheternas bekymmer. I mångs, kuststädet har även badortsfrågan vållat stöta uppoffringar från det allmännas sida. I Visby hava vi ensattima löst denna och det så, att vår anläggning tillhör de förnämsta r sitt slag i Norden. Vi hava varit banbrytare på folkresornas bfriråde, bch vi ha lett färdelivet ut till förut otillgängliga trakter av våt ö. Så snart det gällt att skafM pekuniär hjälp, där inåt Varit nödsakad att ställa, anspråken högt, har det varit Ångbåtsbolaget, som i förstå rumffiet kommit i åtanke. Jag får icke och begär ej heller något tack härför, jag vill blott antyda vad man förlorar genom att realisera hr Söderdahls idé om Ångbåtsbolagets krossande. Jag har för övrigt hört det talet flera gånger förut, om ock i andra tonarter, och det påminner mig om Catos monomana: \”och i övrigt anser jag, att Kartago bör förstöras.\”

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Solstickan ger pengar.

Gotland får en vacker slant.
Försäljningen av Solstickan har under år 1937 jämte från år 1936 kvarstående medel lämnat ett belopp av kr. 203,724 kr., vilket belopp kunnat av Svenska Tändsticksaktiebolaget överlämnas till Stiftelsen Solstickan. Som bekant skall en viss del av beloppet tillfalla understödsföreningar inom de branscher, där försäljningen av Solstickan ägt rum. För sådant ändamål har disponerats 92,602 kr., medan till länskommittéerna utdelats 111,122 kr. i proportion efter vad som influtit på försäljningarna inom resp. län. Som bekant skola dessa medel användas till hjälp åt sjuka och klena barn från mindre bemedlade hem.
Vad får nu Gotlands län av detta?
En vacker slant på 1,716 kr. I en tidigare utdelning, som tillställts länskommitten på Gotland, men som ännu icke disponerats av kommitten, har erhållits kr. 1,641 : 60, vadan denna f. n. har till sitt förfogande kr. 3,357: 60, medel, som säkerligen skola finna en mycket god användning.
Det visar sig, att Solstickans försäljning gått bra på Gotland. Vi kunna jämföra dess senaste utdelning av 1,716 kr. med resultaten från våra närmaste grannlän, vilka som bekant äro mycket större till invånareantalet. Sålunda har Kronobergs län fått 1,188 kr., Kalmar län 1,896 kr., Blekinge län 1,320 kr. och Kristianstads län 2,340 kr. Den gotländska handelskåren och den gotländska allmänheten har hävdat en hedrande plats i konkurrensen.
Solstickan är också en ovanligt sympatisk form för -välgörenhet. I många andra länder utnyttjas tändstickorna för stämpelbeläggning och uttagande av indirekta skatter. Detta är icke fallet i vårt land. Men de lämna numera — tack vare STAB :s uppslag med Solstickan — ett tillfälle för var, och en att ålägga sig en frivillig beskattning till förmån för ett vackert socialt arbete, på samma gång ett i utomordentlig hög grad samhällsnyttigt arbete — hjälp åt sjuka barn från mindre bemedlade hem. Friska barn ge ett friskt och starkt folk.
Det bör vara en oskriven lag för oss alla: Begär alltid Solstickan hos Eder handlande!

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Olyckan i Vall krävde dödsoffer.

Bilens förare avled natten till fredagen.
Den svåra bilolyckan vid Medebys i Vall i onsdags kväll har krävt sitt dödsoffer. Den synnerligen svårt skadade chauffören Bror Gustaf Pettersson, vilken som bekant var ensam i bilen, avled nämligen natten till fredagen på lasarettet, närmast tillföljd av de allvarliga skadorna i huvudet.
Pettersson, som var 30 år gammal, var bosatt vid Vallgärdet i Roma och var till yrket lastbilschaufför. Han efterlämnar som närmast sörjande maka och ett minderårigt barn, föräldrar och två syskon.
Som en egendomlighet kan nämnas, att en hans broder för några år sedan omkom vid en olyckshändelse och att hans andra broder fått ena benet avklippt av tåget.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87

Gotlandskretsen

av folkskollärareförbundet hade på torsdagen sitt årssammanträde i Östra folkskolan härstädes.
Förhandlingarna inleddes av folkskollärare Per Björk i Othem, som därvid erinrade om den starka frammarsch, som förbundet gjort under de senaste åren. Särskilt är detta fallet här på Gotland, där förbundskretsen nu räknar 109 medlemmar och sålunda praktiskt taget omfattar alla manliga lärare. Ordföranden hälsade särskilt dagens föredragshållare, hr Edv. Thimgren, Ludvika, välkommen samtidigt som han erinrade, att dennes fader varit kretsens förste ordförande.
Till ledamöter i styrelsen återvaldes. folkskollärarne Per Björk, Othem, ordförandes S. G. Tingström; Visby, kassör, Sven Viklund, Björke, sekreterare, R. Dahlgren, Stånga, och Martin Niklasson, Bunge, med hrr Ivar Stenqvist, Dalhem, och Alex. Stengård, Burs, som suppleanter. Till revisorer valdes hrr Gustav Enekvist och Gösta Allvin, Visby, med hr Ax. R. Sundahl, Visby, som suppleant. Till kretsens representant vid årets förbundskongress valdes hr S. G. Tingström, Visby, med hrr Thure Holma, Silte, och Sven Viklund, Björke, som suppleanter.
Vidare bestämdes, att höstmötet skall hållas i Västergarn. Föreliggande motioner vid förbundskongressen föredrogos och uppdrogs åt styrelsen att avgiva kretsens yttrande över desamma.
Därefter upptogs till diskussion önskvärdheten av, att lärarne i sina skolor försöka stödja den gamla gotländska idrotten, varom mera meddelas på annan plats i dagens nummer.
Ordföranden lämnade därefter ordet till hr Thimgren, vilken i sitt föredrag gav en hel del glimtar från det sistförflutna årets arbete i folkskollärareförbundets styrelse, av vilken han är ledamot. Talaren framhöll, att Sveriges allmänna folkskollärareförening (den gemensamma organisationen för samtliga grupper av lärare) tidigare betytt mycket för Sveriges lärarekår. Däremot har numera Sveriges folkskollärareförening (de manliga lärarnes organisation) den största betydelsen. Förbundet är också den största av de särskilda läraregrupperna. Talaren betonade vikten av, att lärarne hålla kontakt med folket i bygderna och ytterligare sträva efter att skapa sådan kontakt genom aktivt arbete i idrottsföreningar, studiecirklar o. s. v. T fortsättningen redogjorde han för lärarekårens förhållande till frågorna om dyrortsgrupperingen, förslaget till nytt civilt lönereglemente, lärarnes pensionsförhållanden o. s. v. Talaren avtackades med hjärtliga applåder.
Efter mötets slut intogs gemensam middag å Systembolagets restaurang.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 april 1938
N:r 87