Lindring i hamntaxan för Kappelshamn.

Länsstyrelsen har den 1 april beslutat medgiva sådan lindring i den av k. m:t den 10 dec. 1937 fastställda taxan å hamnavgifter vid de gotländska lanthamnarna, att från och med 1 jan. 1938 till och med utgången av år 1940 hamnavgiften å oarbetad sten skall nedsättas till 8 öre pr ton.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Epidemirapporten.

I de i måndagsnumret införda uppgifterna ur epidemirapporten för senare hälften av mars månad står bl. a. att ett fall av scharlakansfeber skulle ha inträffat i Grötlingbo socken. Detta var emellertid fel. Grötlingbo hade intet fall av nämnda sjukdom, utan uppgiften gällde i stället Kräklingbo, vilket härmed till rättelse meddelas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Femtio år fyller på söndag

den 10 d s disponent E. Stenbom härstädes. Han är född i Visby och var inte mer än 15 år gammal, då han började sin järnhandlarebana i P. A. Otters järnhandel. 1906 övergick han till firman H. A. Lindströms järnhandel, där han under årens lopp avancerat till disponent. Vid sidan av hans egentliga arbete har han haft jakt och fiske som hobby, men han har också ägnat den gotländska idrotten ett mångårigt och aktivt intresse. I såväl Visby Bollklubb som i Visby Varpklubb har han varit verksam och i den senare sammanslutningen har han fungerat som ordförande i en följd av år. Järnhandelsbranchen har även i honom haft en värdefull tillgång, och han har särskilt i Gotlands jä.rnhandlareförenings priskommitté nedlagt ett gott arbete. Personligen är han en \”gildar kal\”, som förvärvat vänskap och aktning i vida kretsar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Blåbandsungdomens årsmöte.

Gotlands Blåbandsungdoms årsmöte hålles i Vamlingbo på söndag. Gudstjänst äger rum i Elimkapellet på f. m. kl. 11 med predikan av pastor Sigfrid Alm från Visby. Kl. 1,30 e. m. är årsmötet i Missionshuset och en offentlig fest hålles sedan i Missionshuset 2,30 e. m. med föredrag av pastorerna Alm och Hermansson. Det blir vidare sång av blåbandskören varjämte kaffe serveras.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Difteriproven kostnadsfria.

Ett initiativ från Gotland.
Ett förslag av Gotlands läns landsting att slopa avgifterna för bakteriologiska undersökningar vid epidemi tillstyrkes hos medicinalstyrelsen av samtliga hörda myndigheter. Landstinget avslog som bekant en framställning från Slite köping om ersättning för kostnaderna för proven under den svåra rödsotsepidemien i kommunen, men uppdrog åt förvaltningsutskottet att verkställa. utredning i ärendet.
Föreståndaren för bakteriologiska laboratoriet, professor Carl Kling, har framhållit att det med hänsyn till de betydande kostnader, som bestridas av statsmedel för vård, av under epidemilagen hörande sjukdomsfall, synes inkonsekvent, att de bakteriologiska undersökningar, som äro nödvändiga för diagnosens fastställande i dessa fall skola bekostas av de sjuka ????? eller av kommunerna. Det borde vara ett allmänt statsintresse att företagandet av dessa undersökningar i största möjliga utsträckning gynnades, så att fortsatt smittospridning i de enskilda fallen kunde förhindras. Härigenom skulle statens kostnader för de sjukas vård reduceras genom minskning av sjukdomsfallens antal. Det är, betonar professorn, långt ifrån till- talande, att tanken på avgifter för undersökningarna kan verka hämmande på deras utförande i behörig omfattning.
Professor Arvid Lindan vid bakteriologiska institutionen i Lund uttalar som ett bestämt önskemål att proven göras kostnadsfria för den inremitterande läkaren och att kostnaden gäldas av allmänna medel. Denna fömån bör tillkomma icke endast tjänsteläkare utan alla läkare över huvud taget. Erfarenheter från andra skandinaviska län-ler tala härför. De undersökningar, vilka borde rubriceras som kostnadsfria, skulle vara difteriprov samt prov för tyfus- och dysenteri-diagnos.
Professor Gerhard Rundberg i Uppsala har erinrat om att i kampen mot de epidemiska sjukdomarna är ett effektivt utnyttjande av de diagnostiska hjälpmedlen av grundväsentlig betydelse. Läkaren bör därför i denna sin gärning i görligaste mån vara frikopplad från ekonomiskt hänsynstagande. De merutgifter införandet av kostnadsfria undersökningar av prov kan medföra för det allmänna, uppvägas av den direkta minskningen i kostnaden för vård på epidemisjukhus ävensom den indirekta genom färre förlorade arbetsdagar, minskad invaliditet och dödlighet. (TT spec.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Till minnet av biskop

Viktor Rundgren.
Under den närmaste tiden kommer att till trycket överlämnas ett arbete om biskop Viktor Rundgren. Det är avsett att föreligga i boklådan till hösten. För denna bok önskas självfallet ett belysande illustrationsmaterial, och härmed göres vördsamt framställning till intresserade gotlänningar att om möjligt bistå med några bidrag. Från biskopens många förrättningar ute i stiftet torde väl finnas några lämpliga fotografiska bilder och likaså från hans verksamhet i Visby stad. Några särskilda önskemål må omnämnas.
Sedan 1923 ha ju gotländska kyrkosångare brukat förenas vid de kyrkliga ungdomskurserna till en enda stor kör. Någon bild, när denna kör uppvaktat biskopen, vore mycket önskvärd. Han någon en bild från uppvaktningen 1 Oja 1923, så är detta alldeles särskilt tacknämligt. Men eljest mottages med tacksamhet andra liknande bilder.
Särskilt minnesvärt år biskop Rundgrens sista offentliga framträdande, då han vid midsommartid 1936 mottog hyllningen från den församlade barnkören. Det har meddelats, att flera kameror voro i arbete vid det tillfället. önskvärt är att få både någon bild av biskop Rundgren, där han vid detta tillfälle står bredvid domprosten Lizell på den gamla biskopsgårdens balkong, samt någon bild av barnkören, som frambär sin hyllning.
Skulle någon, som kommer att läsa dessa rader, vara i besittning av kamerakort från dessa tillfällen eller ock från andra minnesvärda ögonblick eller situationer, så anhålles vördsamt, att dessa fotografier måtte ställas till förfogande för den bok, som nu föreligger färdig i manuskript. Självfallet ersättas alla omkostnader. Bidragen böra insändas snarast möjligt till undertecknad.

Högaktningsfullt
Theodor Freeman,
Komminister. Linnégatan 40.
Göteborg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

FLYGFÄLT VID BINGERSKVARN KOSTAR EN MILJON.

Visby stad betalar 250.000 — staten 750.000 kr.
Sedan kommer byggnader m. m.
Frågan inför stadsfullmäktige på tisdag.

Som förut meddelats har kommunikationsministern förklarat sig föredraga att ett flygfält för trafikflygning på Gotland förlades till området norr om Visby i stället för till Roma, där militärerna önska ett flygfält för försvarsändamål. Det meddelas nu att drätselkammarens i Visby ordförande, major Fredr. Nyström, och dess vice ordförande, ombudsman Karl Sandgren, för någon vecka sedan uppvaktat statsrådet Fors-lund, varefter Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättat en P. M. till uppgörelse mellan staden och staten.
Drätselkammaren har också träffat preliminära köpekontrakt med markägarna och frågan förelägges stadsfullmäktige vid deras sammanträde på tisdag.
Här nedan följer drätselkammarens framställning i ärendet:

Svenska Luftfartsförbundet hade i Skrivelse till stadsfullmäktige år 1933 gjort framställning, att stadsfullmäktige ville reservera mark för flygplats samt låta planera och täckdika densamma. År 1934 hade länsstyrelsen anhållit, att utredning måtte verkställas rörande anläggande av ett flygfält i eller i närheten av Visby stad, och 1935 hade stadsfullmäktige anmodats yttra sig över chefens för flygvapnet, Flygstyrelsen samt Svenska Luftfartsförbundets styrelse hos k. m:t gjord underdåniga framställningar, dels min övealatelse utan ersättning med nyttjanderätt till staden av viss del av kronoparken Skogsholm belägen söder om Broväg, under villkor, dels att staden åtoge sig att anlägga och underhålla ett flygfält ????????????, att inlösa och med flygplatsen förena viss annan för densamma erforderlig i privat ägo befintlig jordareal samt att ansvara för att flygningen hindrande växtlighet eller bebyggelse ej förekom inom visst avstand från fältets gränslinjer, dels att statens arbetslöshets.kommission måtte i största möjliga utsträckning bidraga till landningsfältets ordnande. Framställningarna hade remitterats till drätselkammaren, som den 4 mars 1935 avgav yttrande och förslag i ärendet. 1 december samma år erhöll stadsfullmäktige underrättelse om, att k. m:t uppdragit åt Statens Arbetslöshetskommission att verkställa kompletterande undersökningar och kostnadsberäkning rörande anläggning av ett landningsfält för flygplan å det av Svenska Luftfartsförbundet föreslagna området.
Arbetet skulle komma till utförande som statligt reservarbete. Sedan de statliga myndigheterna efter att på platsen hava undersökt möjligheten att anlägga ett flygfält å det föreslagna området och därvid funnit detsamma icke lämpligt, utan i stället ansett, att flygfältet borde förläggas å det öppna fältet å motsatta sidan av Broväg, hade stadsfulimäktige på framstalining av de statliga myndigheterna uppdragit åt drätselkam.m.aren att verkställa, vissa undersökningar och uppmätningar av fältet och för ändamålet lämnat ett förslagsanslag. Bland åtgärd-er som under nästförlidet och innevarande år vidtagits i denna fråga, må nära. lias, att på föranstaltande av chefen för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förhandlingar förts mellan representanter för staden och de statliga myndigheterna.

Uppvaktning för statsrådet Forslund.
En av drätselkammaren fär vidare utredning av flygfältsfrågan tillsatt kommitté, bestående av ordföranden, vice ordföranden och hr Melin hade i avgivet protokollsutdrag meddelat, att två av krommitténs ledamöter, ordföranden och v, ordföranden, på kallelse uppvaktat kommunikationsministern samt chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och förhandlat om villkoren för stadens medverkan till anläggande av ett landningsfält för flygplan å området norr om Broväg, för vilket fält kostnadsberäkningar blivit av statens arbetslöshetskommission upprättade.
Resultatet av förhandlingarna framgår av följande av chefen för Väg- och vattembyggnadsstyrelsen upprättade.

\”V. P. M. angående ifrågasatt
flygfält vid Bingersby invid
Visby\”.

1.) Ifrågavarande flygfältsförslag är uppgjort för en utbyggnad till 1,000 meters radie. Erforderligt markområde omfattande järnväl vissa till själva fältgränsen anslutande områden äges för närvarande dels av domänstyrelsen dels av enskilda markägare.
Till flygfältet bör räknas all den å kartan med skuggad begränsningslinje angivna marken, varigenom flygfältets fortsatta utbyggnad samt hinderfrihet bör kunna tillgodoses.
Domänstyrelsen tillhörig mark torde böra överföras till luftfartsfonden för att disponeras för flygplatsen.
Den enskilda marken, vilken uppskattningsvis lär betinga ett värde av 1/4 milj. kronor, bör snarast inköpas av Visby stad och ställas till förfogande för flygplatsändamål.

2.) Flygfältets första utbyggnad med 1,000 meters radie beräknas till en kostnad av 750,000 kronor. Med hänsyn till de dyra kostnaderna för inköp av mark, som kommunen bör åtaga sig och med hänsyn till nödvändigheten av att driva arbetet i snabbast möjliga tempo, synes staten böra vidkännas hela byggnadskostnaden.

3.) Frågan om flygplatsens förseende med byggnader torde sedermera göras till föremål för förhandlingar med Visby stad, varvid förutsättes, att Visby stad skall lämna, visst bidrag för bl. a. de lokaler, som erfordras för tullpolis- och passmyndigheter och som väntrum för allmänheten. I övrigt synes staden böra åtaga sig att i princip tillgodose för flygplatsens framtida begagnande erforderliga byggnadsbestämmelser samt anordna tillfartsvägar till fältet, framdraga elektrisk kraft, samt vid behov vatten- och avlopp till fältet samt mecigiva att stadens byggnadschef samtidigt tjänstgör som flygplatschef.

4.) Staden bör medgiva, att dkixest staten skulle tillhandahålla radioanläggning eller belysningsanläggningar för flygplatsen, härtill hörande anordningar samt ledningar böra få framdragas på staden tillhörig mark utan särskild ersättning.

5.) Flygplatsen bör, med hänsyn till densammas betydelse för statens intressen, förvaltas och underhållas av staten genom väg- och vattenbyggn&dsstyrelseal. Skulle flygplatssen icke längre visa sig erforderlig, bör givetvis Visby stad hava fri dispositionsrätt över av staden inköpta områden.
Stockholm den 29 mars 1938.
Nils Bolinder
Carl Ljungberg.

Marken taxerad till 100,000 kr. köpesumman 249,000 kr.
Kommittén hade därjämte upptagit förhandlingar med markägarna om förvärv av erforderlig mark och upprättat med för markägarna bindanda köpeavtal. Sammanlagda köpesummorna enligt köpeavtalet utgjorue 249,000 kronor och hade markområdena ett sammanlagt taxeringsvärde av c:a 100,000 kronor enligt 1938 års fastighetstaxering. Det hade synts kommitten, som om kostnaderna kunde ej oväsentligt nedbringas genom expropriationsför. farande. För gäldande av köpeskillingarna hade kommittén föreslagit upptagande av ett lån. Ifråga om punkt 3 i V. P. M. hade kommittén föreslagit, att det av, byggnadsnärnden påbörjade arbetet med upp rättande av stomplan för utom. plansområdena, jämte tillhörande bestämmelser måtte påskyndas samt att enär kostnaderna för övriga i nämnda punkt gjorda åtaganden ej hunnit eller ej kunnat på förhand beräknas, förbehåll borde göras, att dessa ej finge för stadens del överskrida 100,000 kronor. Medgivande skulle även lämnas, att stadens byggnadschef finge tillstånd att emot arvode tjänstgöra som flygplatschef.

Daglig flygtrafik året runt?
Und hänvisning till vad ovan anförts hade kommittén föreslagit drätselkammaren att hos stadsfullmäktige anhålla om bemyndigande att med statsverket träffa överenskommelse på basis av ovannämda V. P. M. samt därvid gjort följande uttalande:
»Då Gotlands insulära läge endast ca 20 mil från huvudstaden för närvarande, vid färd med båt och tåg fordrar en restid av 10 å 11 timmar, medan flygtiden blir c:a 1 timme, förutsätter staden, att statsmakternas medverkan kan påräknas till regelbunden flygtrafik året runt.
På grund av detta förväntar staden, att fältet så utrustas, att trafiken kan upprätthållas även under för flygningen försvårande omständigheter samt att med hänsyn till det för staden väsentliga belopp markanskaffningen betingar, staden kan påräkna, arbete för sina arbetslösa.»
Drätselkammaren föreslår överenskommelse med staten.
Med. överlämnande av kommitténs protokoll och övriga till krendet hörande handlingar får drätselkammaren med instämmande uti det av kornmitten gjorda uttalandet hen dels om bemyndigande att med statsverket träffa överenskommelse på, basis av ovannämnda V. P. M. och i huvudsaklig överensstämmelse med krommittens förslag samt för förvärv av den i enskild ägo befintliga jordarealen, som inginge i det planerade flygfältet med tillhörande inflygningsområde vidtaga expropriationiförfarande i den mån så visar sig nödvändigt, dels föreslå, att de med stadens åtagande förenade kostnaderna, som maximalt beräknats till 349,000 kronor till en början bestridas av ett tillfälligt på två års amortering ställt lån som, när kostnutiderna närmare kunna preciseras eventuellt bör ersättas av ett lån med längre amorteringstid.
I drätselkammarens beslut att göra ovannämnda hemställan och förslag hava deltagit drätselkammarens samtliga herrar ledamöter med undantag av herr Malin.
Ägare till de olika områdena äro godsäg. Gunnar Nilsson, Halner i Bro, Arthur von Corswant, Hästnäs, domänstyrelsen, samt lantbr. Emrik Hällgren, Samuel Björkqvist, Valter Holmstedt, Josef Grönström och Lorens Gardelius.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Rättegångssaker.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets fjärde sammanträde. Ordf.
ord. domhavanden, häradshövding K.-F.
Pfiffer och förste notarien Sven Ljungholm.)

För överfall och misshandel
med livsfarligt vapen stod en lantarbetare tilltalad. En eftermiddag i slutet av mars hade han i något ärende infunnit sig på den gård, där han tidigare arbetat i tre månaders tid. Vid besöket hade han träffat några f. d. arbetskamrater, vilka uppehöllo sig i stallet. När han härvid som bäst stod i stalldörren och samtalade med dem, hade gårdens ägare enligt svar. infunnit sig på ort och ställe, knuffat till den tilltalade och tillsagt denne att avlägsna sig från platsen ty \”här fick han inte vara\”. Svar, hade invänt att \”det gjorde väl ingenting\”, men gårdsägaren vidhöll sin mening, som — fortfarande enligt Svar. — formulerades på följande föga dunkla sätt: \”Ge dig iväg härifrån, buse!\”, vilken uppmaning av svar. skulle ha besvarats med följande i klarhet ingalunda underlägsna replik: \”Kom då upp på vägen, gubbrackare, skall jag visa om jag är en buse!\”. Just i den vevan hade några av gårdens körkarlar kommit hem, och på deras framställning hade svar. beviljat desamma sitt sällskap. När så samtliga voro samtalande på väg till ett mera neutralt ställe än gårdsplanen, hade emellertid ytterligare en person dykt upp ur ladugården för att bege sig till sin bostad. När de båda parterna strax därpå passerat varandra, hade mannen från ladugården tilltalat de konverserande herrarna och därvid gjort antydningar om att de pratat illa om honom. Angelägen om att härutinnan ta vederbörande ur dennes märkliga villfarelse hade svan. förnekat det förmenta, falska vittnesbördsbärandet mot nästan, varpå denne blivit så \”storgapig\” att den tilltalade funnit med sin manliga värdighet förenligt att tilldela den insinuante ett slag i ansiktet med påföljd att detsammas ägare återvänt till ladugården. Vid detta laget hade gårdens ägare ånyo kommit ut, satt kurs på svar. och börjat puckla på densamme med en järnskodd käpp. Dramat blir nu alltmera komplicerat, i det att han som fick örfilen också skyndar till och inleder en serie sparkar på den tilltalades bak. Den åtalade får nu — så berättade han — utstå en svår pärs i form av sparkar av den_ ene och käppslag över rygg och armar av den andre så att svullnader och blåmärken uppstodo. Svar:s kamrater hade kallt stått och sett på exekutionen. När det hela hållit på en stund hade svar. emellertid dragit sin morakniv för att skrämma sina plågoandar. Några skador hade han dock icke åstadkommit med vapnet \”Nu ser ni att han drar kniv\”, hade i alla fall någon utropat, varefter avbasningen upphört och exekutorerna anträtt återtåget in i boningshuset för att ringa efter polis. Med anledning att en av de senare uppgivit, att han erhållit ett sår på hakan av kniven berättade svar., att han i ena bakfickan haft en flaska rödsprit, vilken den dansande käppen gjort kål på. \”Jag tog och kastade glasbitarna\”, sade svar., som förmodade att det nämnda såret kunde uppstått genom någon av de slängda skärvorna. De båda herrar, som med redan nämnda \”arbetsfördelning\” slagit och sparkat den tilltalade, hade emellertid uppgivit att denne med kniven måttat mot den enes hals, men att den hotade lyckats avvärja attentatet med undantag för såret på hakan. Svar. bestred detta, medan åld. i sin tur bestred svarvs uppgifter, vilka karakteriserades som konstruktioner. Svar, erkände utan vidare knytnävsslaget, men förnekade all annan skadegörelse ävensom att han gått anfallsvis till väga. Då den åtalade under alla omständigheter erkänt att han rest livsfarligt vapen, överlämnade åklagaren målet till rättens prövning.
Svar. dömdes till 50 dagsböter å 1 kr.

Egenmäktigt förfarande.
Härför hade den i ovanstående mål inblandade gårdsägaren och hans bägge söner erhållit stämning. De hade en dag under sistlidne november månad, från rummet i den lägenhet, vari den i förra målet som svar. figurerande lantarbetaren bott, fivlägsnat fönsterrea och kaninröret, varefter de till yttermera visso slagit vatten i kaminen, detta allt för att göra huset obeboeligt emedan man ville bli kvitt lägenhetens bebyggare, den ovannämnde lantarbetaren, som vid den tidpunkten slutat sin anställning vid gården, dennes hustru och tre minderåriga barn. Huset ifråga var f. ö., enligt vad som nu framkom, utdömt redan för något år sedan. På grund av att rummet genom de vidtagna åtgärderna blivit fullkomligt obeboeligt, hade svar. och hans familj fått stuva hop sig i köket, som har en storlek av 2 X 2 meter. Sedermera hade emellertid även i köket vidtagits liknande åtgärder som tidigare i rummet. Nu begärde lantarbetaren ersättning med 400 kr. för förstörda möbler, vilka måst inläggas i en otät lada. Genom åtgärderna från sitt husbondefolks sida hade vederbörande även vållats en del besvär och obehag, för vilka han ansåg sig berättigad till något skadestånd.
Gårdsägaren ådömdes 30 dagsböter å 8 kr., den ene av sönerna 30 å 2: 50 och den andre sonen 15 dagsböter ä 2: 50. Vidare skall skadestånd utges med 100 kr.

En del stölder
hade en ung kvinna gjort sig skyldig till. Bl. a. hade hon i en affär i Visby tillägnat sig en väska med inneliggande pengar och från en granne i olika repriser lagt sig till med sammanlagt 600 kr. Från en annan person hade hon stulit en tia. Tillgreppen hade börjat i december 1936. Hon erkände och förklarade på fråga, att hennes penningbehov grundade sig på den omständigheten att hon vid nämnda tidpunkt väntat ett barn, till vilket hon måste skaffa utstyrsel. Pengarna hade också använts till kläder åt henne själv. Rätten förordnade om förundersökning, och i avvaktan härpå uppsköts målet till den 5 maj.

Efterspel till nyårsnatt.
Som man torde erinra sig står en chaufför åtalad för att han nyårsnatten i berusat tillstånd kört bil samt för att han haft inte mindre än 12 personer i denna vid tillfället. Färden hade ägt rum mellan L O. G. T.-lokalen och Broa på Fårö, dit svar. skjutsat folk från nyårsvaken. Vid färjeläget vid Broa hade svar. i det halkiga väglaget varit nära att köra över kaikanten. Liksom vid förra rättegångstillfället bestred den åtalade fylleriet. Nu hördes sex vittnen, av vilka fem varit med på färden. De flesta hade inte märkt något ovanligt på svar., som alltid var livad och glad. Ett av vittnena hade dock tyckt att svar. varit en smula på-. verkad av sprit vid tillfället. En gång under färden hade man stannat, varvid man tagit sig en liten styrketår, även föraren. Men det hade då endast varit en liten tår i flaskan. Även ett par vittnesintyg förelågo, och enligt dessa hade vid ifrågavarande tillfälle ingenting framkommit som tydde på att svar. skulle ha varit påverkad av rusdrycker.
För hörande av ytterligare ett vittne uppsköts målet på hemställan till den 5 maj.

Hämtade flickan från skolan.
En äldre man hade erhållit stämning för att han den 18 oktober 1937 infunnit sig i sin hemsockens skola och från denna återtagit sin 13-åriga dotter, som nyligen hämtats dit av ortens fjärdingsman. Vid denna sin skolvisit hade svar. mot tjänstgörande skolläraren utfarit i hotfulla tillynnlen och de grövsta okvädningsord, kort och gott, med stor kraft utslungat oförskämdheter. Svar. erkände att han hämtat flickan, emedan hon måste vara hemma. Han kunde visa läkareintyg på att såväl han själv som hustrun voro sjuka. Tillfrågad om vad han vid tillfället yttrat till skolläraren sade han, att han inte sagt något annat än vad \”som varit nödvändigt\”. Ville man påstå något annat, finge man också skaffa bevis. Något \”vidare oförskämd\” hade han inte varit.
Målet uppsköts till den 5 maj.

Gammalt basarbråk.
Tvenne yngre manspersoner voro som bekant åtalade för att de vid en idrottsbasar i Vänge den 14 november 1936 varit berusade, uppträtt bråkigt och stört ordningen. En av dem hade dessutom slitit sönder ordningsvaktens kavaj. Liksom vid förra rättegångstillfället bestredo båda åtalet och ville göra gällande, att ordningsvakten inte haft någon som helst anledning att ingripa. Ordningsvakten hördes nu om sina iakttagelser ävensom ett annat vittne. Åkt. överlämnade målet.
Utslag den 5 maj.

Ett i fyllerimål.
En person var instämd för att han en kväll på allmän väg i Slite skulle ha uppträtt berusad. Han bestred och framhöll att han hela kvällen suttit inne på ett kafé där han endast förtärt kaffe. Ett par smärre kaffehalvor tidigare på dagen var allt vad han förtärt i spritväg. Uppskov till 5 maj för vittnens hörande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Idrott och sport.

\"\"

Korporationstävling i orientering.
AIK. — Gotlands Allehanda arrangörer även i år.

\”A. I. K.—Allehandas\” popnlära söndagspromenader voro egentligen slut för säsongen i söndags i och med den, 10:e \”vandringen\”, men liksom i fjol planera vi den verkliga avslutningen i samband med en stor korporationsorientering, som vi just nu förbereda. Tävlingen blev ju en storartad succéi fjol och då vi ute på stan redan sport livligt intresse för saken, ha vi givetvis inget annat att göra än att sätta i gång även i år. Att korporationsorientering är en uppskattad tävlingsform utvisade ju tillslutningen i fjol, då inte mindre än 43 lag med sammanlagt 129 deltagare ställde upp till tävlan i träsk- och skogsluffningens ädla konst. Vid målet blev det ju också en hel liten folkfest, där det efter varje orienteringstävling obligatoriska \”snacket\” utgjorde kryddan till smörgåsarna, mjölken och sockerdrickat.

Firmor och institutioner inbjudas.
Den stora korporationstävlingen kommer att hållas söndagen den 8 maj, och till deltagande i densamma sänder AIK:s orienteringssektion i dagarna ut skriftlig inbjudan till ett flertal firmor och, korporationer, i första hand deltagarna från i fjoL Men givetvis kommer därtill en del firmor och intresserade, som ej kunna nås skriftligen och som härmed inbjudas att vara hjärtligt välkomna. Det finns ju en hel massa yrkesgrupper, elektriker, murare o. s. v., från vilka vi vänta stor tillslutning.
Liksom i fjol skall tävlingen ske i 3-mannalag, bestående av dels rena firmalag, dels löpare som arbeta inom samma bransch. Då löparna i samma lag starta samtidigt och skola följa, åt under hela tävlingen, är det tillräckligt med en kompass och en karta för resp. lag. Det behöver alltså inte bli så stora extra kostnader. Sträckan, som skall löpas, blir c:a 9 km. En särskild damklass på kortare bana blir det även i år, men denna blir ej korporations-betonad, utan vilka flickor som helst kunna bilda ett lag och ta namn efter resp. ledarinna.
Startavgifter, anmälningstidens utgång m. m. komma vi att meddela senare. Nu gäller det i första hand att sätta i gång träningen, ty konkurrensen blir hård. Och så hoppas vi att den 8 maj skall bli en mönstringsdag för allt vad friluftsälskande ungdom heter.
På samma gång vilja vi efterlysa vänliga mecenater, som vilja skänka priser. Det är ju de som skall sporra till lite extra fart ute i markerna. Det behövs inte några dyrbara grejor, utan arrangörerna äro tacksamma för minsta bidrag. Hänvändelse härom kan göras till Bertil Björck i AIK eller till Gotlands Allehandas red. tel. n:r 1.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 april 1938
N:r 81

Dödsfall Maria Ahlström.

Att vår kära syster och moster Maria Ahlström fick hembud i dag i sitt 80 levnadsår, sörjd och saknad, tillkännagives härmed.
Ejmunds i Gerum den 6 april 1938.
OLIVIA WAHLBY.

\"\"

Det finna ett hem långt bortom gravena sköte,
där vi hos Gud får evigt stämma möte,
när rum och tid oss skilja här, mitt hem är där.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 7 april 1938
N:r 80