Gotland visar det största skytteintresset.

Ett påpekande vid skytteförbundets årsmöte. Stora tävlingar lördag och söndag.
På lördagen och söndagen ha som förut nämnts länets skyttar varit samlade till den årliga stora kraftmätningen på de tre skjutbanorna vid Visborgs slätt. Rörande resultaten av denna kraftmätning kunna vi låta protokollen tala, vi införa här nedan de främsta resultaten och återkomma sedermera med utförliga prislistor.
Tävlingarna togo som sagt sin början på lördag morgon och avslutades igår förmiddag med fjärde klassens och veteranernas skjutningar. Lördagens tävlingar missgynnades något av den rådande blåsten, som på de västra banorna var rätt kännbar, men åtskilliga goda resultat sågo likväl dagens ljus.

Fåtaligt besökt förbundsmöte.
Kl. 17 på lördagseftermiddagen samlades en liten skara ombud plus några till i underofficersmässen på Visborgs slätt till årets förbundsmöte. Sammanlagt voro emellertid icke mer än ett 20-tal personer samlade och de flesta gillena saknade sålunda representanter vid årsmötet. Förbundsstyrelsens ordförande, överste A. W. Linde, hälsade de närvarande välkomna, «varpå följde upprop av ombud.
Sekreteraren föredrog därefter årsberättelsen.

Vacker ökning av antalet skyttar.
Under året har inom förbundet 58 föreningar varit verksamma. Bäl och Vestkinde föreningar ha ej bedrivit någon verksamhet. Bäls gille har sedermera sammanslagits med Hejnums gille.
I övrigt har föreningarnas arbete varit livligt, och medlemsantalet har ökats från 2,384 till 2,594 eller med 2210 man. Nyinskrivna medlemmar har ökats från 549 till 691. Antalet anslagsberättigade har ökat från 1,995 till 2,160.
Under året har inom förbundet lossats 284,133 st. protokollförda skott, därav i fältskjutning 56,152. Under 1936 var motsvarande siffror 224,772 och 48,154. Under 1937 har utdelats i förbundstävlingarna 1,226 kr. till pris, och i fältskjutning 699:50 förutom en del pokaler. Förbundet erhöll för verksamhetsåret 1937—38 statsunderstöd med 3,197 kr. mot 1938—39 2,148 kr.
Av statens utmärkelsetecken har under 1937 erövrats skyttemärken av stål 78, av brons 106, av silver 39 och av guld 20; emaljerade årtalsmärken, lägre: av brons 9, av silver 7 och av guld 2, högre: av brons 6 av silver 2; intyg för årtalsmärke 76, riksmedaljer av silver 6, diplom för riksmedalj 10, mästarmärke av brons 7, av silver 4. Under 1937 har förbundet anordnat 5 fältskjutningar, vari deltagit 989 skyttar eller i medeltal 194. TI fältskjutning har erövrats 12 bronsmedaljer, 4 silvermedaljer, 1 årtalsmärke i guld och 12 i silver. I skolskjutning har erövrats 12 medaljer i brons, 2 i silver och 2 i guld, årtalsmärken i guld 6.
Gotlands läns landsting har beviljat förbundet ett årligt anslag av 500 kr. under femårsperioden 1938 —42, Ehuru statsmakterna under senare riksdag: höjt anslaget till skytteväsendet har ej något anslag till pris vid förbundstävling tilldelats skytteförbunden i något fall, varför vårt förbund för 1938—39 erhållit 1,050 kr. mindre än föregående år.

Skyttestatistiken är missvisande.
I anslutning till berättelsen framhöll överste Linde, att den officiella skyttestatistiken är missvisande, då den icke sätter Gotland på den plats, som tillkommer detsamma. Enligt den officiella uppgiften har Gotland 2,607 aktiva skyttar. Om man, som rättvisligen borde ske, satte åntalet skyttar i relation till befolkningssiffran, skulle Gotland visa en procentsiffra på omkring 5,6 proc. och därmed stå som landets främsta län ifråga om anslutningen till skytteföreningarna jämfört med folkmängden. Stockholm, som nu har c:a 6,000 skyttar, skulle efter samma jämförelsegrund behöva 26,000 skyttar för att kunna konkurrera med Gotland. Enligt skyttestatistiken kommer Gotland efter antalet lossade-skott på 25 :te plats bland 27 föreningar, medan t. ex. Blekinge kommer som nr 5. Detta är fullkomligt missvisande. Då nu statsanslagen utgå i viss mån beroende på ökningen av antalet anslagsberättigade skyttar pr år, kommer Gotland i ett missgynnat läge och en ändring är av nöden. Ser man på länets folkmängd kan en större ökning av antalet skyttar de närmaste åren icke förutses.
Revisionsberättelsen föredrogs och ansvarsfrihet beviljades. Tillgångar och skulder balanserade på kr. 40,144: 37, inkomster och utgifter på kr. 6,240: 25 med en behållning till innevarande år av kronor 6,897 : 81.
Till ordförande i förbundet för 1939 omvaldes landshövding A. E. Rodhe. Till ledamöter i styrelsen för 1939—1940 omvaldes överste Linde, folkskollärare B. Larsson och lantbr. E. Glifberg medan efter kapten Jeppsson, som undanbett sig återval nyvaldes sergeant Tallqvist, I 18. Till suppleant i styrelsen för samma år omvaldes tygförvaltare J. Hagberg. Till revisorer efter hrr Einar Persson och Thure Gerentz, som undanbett sig återval, nyvaldes hrr Anders Herlitz och Allan Nyman, medan till suppleanter nyvaldes fanjunkarne Linger och J. W. Pettersson.

Mästerskap i fältskytte.
På hr Herlitz förslag beslöt förbundsmötet efter en stunds debatt från och med nästa år anordna mästerskapstävling i fältskjutning, varvid skall utgå mästerskapsmedalj i guld jämte ett antal silvermedaljer.
Därmed var förbundsmötet avslutat.

Prisutdelning på paviljongsterrassen.
Vid sextiden på kvällen började skyttarna samlas nere på PavilJongsplanen, där prisutdelningen skulle äga rum. Man drog sig emellertid upp på Paviljongens terrass, där skytteförbundets fana och de ståtliga priserna . uppställts. Vid halv 7-tiden var man klar att börja.
En avdelning ur I 18:s musikkår spelade först Stenhammars Sverige, varefter regementschefen, överste A. W. Linde, framträdde och förrättade prisutdelningen, dock sedan han först överröckt Gotlands skytteförbunds förtjänstmedalj i guld till kapten Hj. Jeppsson, Visborgs skyttegille, för nitisk verksamhet i förbundsstyrelsen. Medaljen i silver med samma inskription tilldelades direktör Einar Persson, Barlingbo, hamnkassör Th. Gerentz, Visby, och postiljon Gunnar Lundblad, Klintehamn.
Översten lyckönskade medaljörerna och frambar till dem förbundets tack för deras självuppoffrande arbete för förbundets sak. Denna lyckönskan och detta tack underströks till yttermera visso med en varm aplåd.
Så vidtog själva utdelningen av vandringspriser och priser i de olika grupperna, klasserna och tävlingarna. Härnedan meddela vi namnen på de bästa skyttarna i huvudskjutningarna, och några av de andra tävlingarna.
Pristagarna hyllades med fanfarer och applåder.
Efter prisutdelningen höll överste Linde ett kort anförande, därvid han konstaterade, att resultaten av dagens och gårdagens skjutningar voro mycket goda varom också de nu utdelade prisen buro vittne. Så utbringade han ett med kraftiga hurrarop och fanfarer åtföljt tvåfaldigt leve för samtliga pristagare.
Sedan levet förklingat fäste översten uppmärksamheten på anslutningen till förbundet. Det intresse som på Gotland finns för skyttet är en stor och god tillgång vid utbildandet av skyttar och i arbetet för försvaret av vår kära ö. Med uttalandet av den förhoppningen att detta arbete måtte lyckas och vi kunna bidraga till fosterlandets försvar, utbringade tal. ett fyrfaldigt leve för Sverige, varefter till. musik sjöngs Du gamla du fria. Överste Linde frambar slutligen ett tack till förbundsskjutningarnas överledare, major N. Söderberg, dennes medhjälpare och funktionärer i övrigt.
Och härmed var den högtidliga akten tillända och medan musiken spelade en marsch drog man sig in i Paviljongen där gemensam supé intogs under bästa stämning.

Prislistorna.
Gotlands läns landstings vandringspris erövrades av Visborgs skyttegille med 203 poäng. Representanter: E. Källström, O. V. Andersson, 206 Filipson och 32/S Johansson. Silvermedalj till varje man i gruppen.
Segerskytt för året blev B. Larsson Fårö östra, med 226 poäng. Han fick mottaga mästerskyttarnas vandringspokal samt guldmedalj.
Silvermedaljer tilldelades K. N. Norman 215 p., G. Tallqvist 213, K. M.
Hansson 212, G. Lickander 209, E. Källström 204, G. Gustrén 199, och G. Olsson 195 p.
Landshövding Karl Rydins vandringspris erövrades av Endre Skyttegilid med 330 p. Repr. E. Thomasson, G: Glifberg, V. Karlsson, och B. Johansson. Förbundets 1:a pris 25 kr.
2:a pris: 15 kr. Ekeby skyttegille med 324 p. Repr. J. Angelöf, K. A.
Smedberg, K. J. Ekedahl och B. Ekedahl.
3:e pris: Havdhems skyttegille för 322 p. 10 kr. Repr. Y, Smitterberg, Ki J. Johansson, J. Pettersson och E. Hedergren.
Visbykannan tillföll Visborgs skyttegille med 332 p. Repr. E. Källsträm, G. Tallqvist och K. N. Norman.
Slitepokalen gick till Visborgs skyttegille för 434 p. Repr. G. Källström, G. Tallqvist och K. N. Norman.
A.-B. Visby Bryggeriers vandringspris: Visborgs skyttegille 366 p. Rep major N. Söderberg, löjtn. Källström; serg. Gustrén och serg. Tallqvist.
A.-B. Svenska metallverkens vandringspris: Visborgs skyttegille 774 p. Repr. K. N. Norman 198 p., O. V. Andersson 197, G. Tallqvist 190 och E. Källström 189 p.
Mästerskapstävling: 1) B. Larsson, Fårö östra, 226 p., segermedalj i guld, mästerskyttarnas vandringspokal. 2) K. Norman, Visborgs, 215, årtalsmärke i silver. 3) G. Tallqvist, Visborgs, 213, dito. 4) K. M. Hansson, Havdhem, 212; dito. 5) G. Lickander, Eksta, 209, segermedal ? i silver. 6) ? ?????????? Visborgs, 204, årtalsmärke i silver. 7) G. Gustrén, Visborgs, 199, segermedalj i silver. 8) G. Olsson, Fårö, 195, årtalsmärke i silver.
Veterantävling: 1) G. Lundin, Visborgs, 87 p., 7 kr. och hederspris. 2) A.; Olsson, Hogrän, 77, 7 kr. 3) F. Fardstedt, Väte, 76, 6 kr. 4) E. Finberg, Visby, 75, 5 kr. 5). R. Pettersson, Endre, 73, 4 kr. 6) A. Nyström. Fole, 73, 4 kr. 7) O. Karlström, Fårö Ö, 59, 3 kr. 8) J. K. Lindbom, Klinte, 57, 3 kr. 9) K. Dassow, Visby, 57, 3 kr. 10) K. F. Bergström, Visby, 56, 2 kr.
Huvudskjutning, fjärde klass (126 delt.): 1) J. O. Johansson, Visborg 97 p., 25 kr., hederspris. 2) A. Larson, Hemse, 95,5, 20 kr. 3) W. Sten gård, Visby, 94,75, 15 kr. 4) G. Tal qvist, Visborgs, 94, 15 kr. 5) B. Larson, Fårö Ö., 94, 15 kr. 6) E. Källström, Visborgs, 94, 15 kr. 7) Olof Olsson, Linde, 94, 15 kr. 8) K: Franzén, Follingbo, 94, 15 kr. 9) J. Johnsson, Visborgs, 9325, 12 kr. 10) E. Larsson, Visby, 92,50, 10 kr.
Tredje klassen: 1) E. Hellgren, Fårö Ö., 93 p., 15 kr. och hederspris. 2) Gunnar Berggren, Slite, 90, 15 kr. 3). G. Nilsson, Grötlingbo, 87, 13 kr. 4) G. Karlsson, Fårösund, 87, 13 kr. 5) A. Bergström, Ekeby, 86, 12 kr. 6) R. Angelöf, Ekeby, 85. 11 kr. 7 K. Fohlin, Bara, 85, 11 kr. 8) I. V. Karlsson, Visborgs, 83, 9 kr. 9) V. Ekström, Fårö Ö., 83,9 kr. 10) E. Nilsson, När, 83, 9 kr.
Andra klassen: 1) R. Nilsson, Hangvar, 84, 12 kr. och hederspris. 2) N. Wickman, Sanda-Västergarn, 79, 10 kr. 3) C. Jakobsson, Lärbro, 78, 9 kr. 4) W. Eriksson, Lummelunda, 78, 9 kr. 5) K. W. Smedberg, Ekeby, 78, 9 kr. 6) Å. Pettersson, Ekeby, 78, 9 kr. 7) Ture Andersson, Gothem, 78, 9 kr. 8) N. Walman, Slite, 78, 9 kr. 9) Gust. Nilsson, Barlingbo, 78, 9 kr. 10) H. G. Pettersson, Hesselby, 77, 8 kr. Första klassen: 1) C. Pettersson, Hogrän, 82, 10 kr. och hederspris. 2) V. Kviberg, Havdhem, 79, 8 kr. 3) C.
Wiederkrantz, Visborgs, 78, 7 kr. 4) B. Ekedahl, Ekeby, 76, 6 kr. 5) S. Larsson, Eksta, 76, 6 kr. 6) B. von Kock, Visby, 76, 6 kr. 7) A. Olofsson, Grötlingbo, 75, 5 kr. 8) Uno Andersson, Ala, 75, 5 kr. 9) V. Lundin, Ekeby, 74, 5 kr. 10) S. Pettersson, Bara, 73, 4 kr. i Rekrytklassen: 1) H. Kvarnberg, Sanda-Västergarn, 66 p., 6 kr. och hederspris. 2) B. Kolmodin, Ekeby, 59, 4 kr. 3) W. Enkvist, Väte, 59, 4 kr. 4) R. Ekström, Fårö Ö., 59, 4 kr. 5) K. A. Hallgren, Tingstäde, 58, 3 kr. 6) Olof Boberg, Anga, 58, 3 kr. 7) H: Lundkvist, Hablingbo, 57, 2 kr. 8) E. Karlström, Fårö, 57, 2 kr. 9) B. Olsson, Hogrän, 57, 2 kr.
Tävling A, (10-ringad tavla, 400 meter): fjärde klassen: 1) N. Söderberg, Visborgs, 93 p., 12 kr. 2) A. Ronander, Hablingbo, 92, 10 kr. 3) O. Olsson, Linde, 91, 9 kr. 4) E. Källström, Visborgs, 91, 9 kr. 5) V. Stengård, Visby, 91, 9 kr.
Tredje klassen: 1) K. S. Stengård; Tingstäde, 84 p., 15 kr. 2) G. Glifberg, Endre, 81, 12 kr. 3) A. Levin, Anga, 81, 12 kr. 4) M. Ekman, Fårö Ö., 80, 10 kr.
Tävling B, (20-ringad tavla, 200 meter): fjärde klassen: 1) K. Norman, Visborgs, 198, 15 kr. 2) G. Medbom, Fardhem, 197, 12 kr. 3) O. V. Andersson, Visborgs, 197, 12 kr. 4) J. Ahlström, Visborgs, 197, 12 kr. 5) J. Smitterberg, Hablingbo, 196, 11 kr. 6) G. Larsson, Bara, 196, 11 kr.
Tredje klassen: 1) R. Angelöf, Ekeby, 195 p., 15 kr: och Sv. metallverkens hederspris. 2) Tyko Andersson, Gothem, 191, 12 kr. 3) H. Johansson, Etelhem, 189, 10 kr. 4) E. Hellgren, Fårö Ö., 189, 10 kr.
Andra klassen: 1) N. Wickman, Sanda-Västergarn, 191, 12 kr. och Sv. metallverkens hederspris. 2) E. Jakobsson, Lärbro, 190, 10 kr.
Första klassen: 1) E. Hedengren, Havdhem, 158 p., 9 kr. 2) W. Lundin, Ekeby, 158, 9 kr.
Tävling C (ringad 1/4-fig., 200 met. 30 sek): Fjärde klassen: 1) G. Olsson, Fårö, 6/48, 10 kr. 2) N. Möllerström, Dede, 6/48, 10 kr. 3) G. Tallkvist, Visborgs, 6/48, 10 kr. 4) T. Eriksson, Visborgs, 6/47, 9 kr. 5) B. Bonde, Slite, 6/44, 8 kr.
Tredje klassen: 1) G. Berggren, ???????????? 12 kr. 2) B. Fritz, Visby, 5/45, 8 kr.
Andra klassen: 1) K. A. Smedberg, Ekeby, 6/50, 12 kr. 2) A. Jakobsson, Fide, 6/42, 10 kr. 3) H. Persson, Klinte. 6/40, 10 kr. 4) G. Karlsson, Fårösund, 6/38, 10 kr.
Första klassen: 1) B. Kolmodin, Ekeby, 4/31, 10 kr. 2) S. Pettersson, 4/31, 10 kr.
krytklassen: 1) U. Hansson, Hangvar, 1/5, 2 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1938
N:r 192

Hitler på manöver.

\"\"

Rikskanslern synes här på besök i II armékårens högkvarter underhålla sig med generalöverste von Brauchitsch och infanterigeneral Blaskowits.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1938
N:r 192

Auktion i Visby.

FREDAGEN DEN 26 AUG. kl. 12 midd. låter direktör GÖRAN SÖDERSTRÖM, Strandgatan 4, på grund av förestående avflyttning genom auktion försälja möbler och husgeråd, såsom: toalettbyrå med spegel, linneskåp, större spegel, förgylld, mindre speglar, snedklaffbyrå, vitlack. damsekretär, bokhylla, sy-, klaff- och andra bord, stolar av flera slag, taburetter, 3 eng. järnsängar med resårmadrasser, gästrumssängar, barnsäng, hörnsoffa, större matta, gångmattor, spinnrock, gammal, el. tak- och fotlampor, pianobänk, tubkikare, resfäll och reskappa, div. böcker, tavlor, rullgardiner, kopparkrukor m. m.
3 mån. betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll eller vid anfordran.
Visby den 22 augusti 1938.
FRITIOF JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1938
N:r 192

Stor möbelauktion i Visby.

LÖRDAGEN DEN 10 SEPTEMBER kl. 11 f. m. försäljes å auktion i AUKTIONSLOKALEN, HÄSTGATAN 24 (Visby Möbelhall), en mycket stor sortering av alla slag av BEGAGNADE VÄLVARDADE MÖBLER m. m.
Betalningsanstånd till den 1 januari 1939.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1938
N:r 192

Legala notiser.

Lysning
till äktenskap emellan fabrikören Karl Petter Edvard Kristersson och Gunhild Anna Charlotta Göransson, båda från Visby församling.

Döda:
Änkefru Maria Emilia Björkqvist f.
Nordström 68 år, 8 mån., 25 dagar; fröken Hilma Johanna Widström 69 år, 18 dagar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1938
N:r 192

Förlovade.

Gösta Svärd
Greta Johansson.
Stockholm den 20 aug. 1938.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1938
N:r 192

Idrott och sport.

\"\"

Gotland och den fria idrotten.
Jag satt en kväll för några år sedan tillsammans med några idrottskamrater på ett café i ”den eviga ungdomens stad” och resonerade idrott. Årets distriktsmästerskapstävlingar — i fri jdrott hade samma dag slutförts, varför resonemanget givetvis rörde sig kring dessa. Vi hade samtliga deltagit i tävlingarna och tillsammans lyckats hemföra summa ett mästerskap, men vem som stått för den bravaden förbjuder mig tyvärr min blygsamhet att nämna.
Stämningen var inte särskilt hög, ty vi hade faktiskt räknat med en betydligt rikare utdelning — i en del fall hade det också varit mer än lovlig ”snudd” på de åtråvärda tecknen. Ordet ”otur” ahvändes i mycket stor utsträckning av samtliga ”talare” under kvällen — ofta icke utän fog. Under en paus i ”förhandlingarna\”inköptes ett Idrottsblad av den för tillfället kapitalstarkaste, och rapporterna från D. M.-tävlingar landet runt studerades ivrigt. Plötsligt upphävde en av mina hårt prövade vänner sin röst och könstaterade kallt: ”På Gotland hade man plockat hem fem D. M. Är det någon som tvivlar så titta här?” Ingen tvivlade. Efter en hastig beräkning kom vi till det resultatet, att vi på Gotland lagt beslag på så gott som rubb och stugg Vid årets tävlingar. En hastig påkommen sorg över ”det misslyckade valet av föräldrar” övergick så småningom i en känsla av betydlig tillfredsställelse. Vi voro faktiskt inte så dåliga i alla fall, det syntes ju tydligt. Och när vi senare på kvällen lämnade idrotten för ett annat ämne av intresse, så kunde vi fortsätta samtalet med den framgångsrike idrottsmannens självsäkerhet och djupa erfarenhet. Denna lilla episod återkom i mitt minne, när jag en dag på försommaren fick meddelande öm att jag utsetts att under några veckor leda gotlänningarnas träning i fri idrott. Och jag reste till Gotland med den bestämda uppfattningen, att jag där skulle möta de verkliga nybörjarna, ja varför inte de ”idrottsligt efterblivna”. Ty så ny kunde väl inte den fria idrotten vara på gutarnas ö, att de inte kunnat frambringa några resultat av klass. Jag trodde mig förstå, att det här var fråga om bristande intresse och ej bristande kännedom om modern idrotts utövande. När jag nu sorterar mina intryck från min instruktionsverksamhet bland Gotlands idrottsmän erkänner jag med glädje, att jag och många fastlandsidrottsmän med mig nog underskattat den gotländska slagkraften när det gäl ler fri idrott. Och vi, som för några år sedan samlade gotländska distriktsmästerskap ”på hög”, hade nog i realiteten fått nöja oss med ganska liten skörd. Gotlands fria idrott var och är faktiskt bättre än sitt rykte. Och den är på oavbruten frammarsch. De kalla siff.
rorna äro inte alltid den riktiga värdemätaren, och de resultatlistor från igrottstävlingar på Gotland som då och då synas i fastlandets dags« och fackpress göra inte alltid idröttsmännen rättvisa. Klimatet spelar en avgörande roll härvid. Den tunga, saltmättade luften försvårar i hög grad lungornas och även. hjärtats arbete vid pressande ansträngningar, speciellt vid löpningar. Att en idrottsman är född i denna luft, att han hunnit vänja sig vid den öller överhuvud aldrig andats annän luft, har in\’e så stor betydelse i detta fall. Ju högre, lättare luft — ju större idrottslig prestationsförmåga. Den regeln gäller alla och överallt.
Löparbanor, hopp- och kastbanor äro dessutom av en helt annan klass än de bättre på fastlandet. Gutavallens banor ärö inte bra, trots motsatta påståenden, de äro stumma och utan svikt. Hårdheten är det inget fel på, och det för med sig, att gästande idrottsmän i ett lopp kunna prestera utmärkta resultat. Men skall man träna och tävla på en bana året runt, fordras absolut, att den här svikt, annars blir musklernä ofelbart hårda och oöspänstiga. Och finns dessutom inte tillfälle till regelbunden massage, som kan ta bört hårdheten, ja, då kan det ej bli några resultat av klass. Jag såg också endast en löpare på hela Gotland med något så när lösa muskler. Denne tränade emellertid inte på Gutavallen.
Med hänsyn till dessa svårigheter i klimat- och banförhållanden bör man korrigera resultatlistornas siffror en smula, om man vill ha fram rätta värdet av resultaten. En 400-meterstid på 53 sek., nådd äv en gotlänning på Gotlahd, motsvarar med säkerhet en tid på 52 sek. på fastlandet.
Även med ovanstående för ögonen är det emellertid ofrånkomligt, att idrotten på Gotland ännu står ganska lågt, så vill kvalitativt som kvantitativt. Och detta förhållande beror på många olika orsaker. Man står på sina håll fullkomligt främmande för modern idrottsteknik och -rationell träning är förtfarande för många idrottsmän ett så gott som okänt begrepp. Man lägger inte her det rätta allvaret i träningen, och det hela är fortfarande alldeles för mycket lek. Nutidens oerhört uppskruvade resultat äro följden av noggrann träning, långvariga förberedelser och försakelser, och varje idrottsman som gett sig tävlingsidrotten i våld måste finna sig i detta. Allvar inför uppgiften, det bör man fordra av sig själv, och det fordrar den förening man kämpar för. Och siktar man möt skyn så når man kanske skogsbrynet. Och det är belöning nog.
Vad som genast slår en, då man ser en samling gotländska idrottsmän i aktion, är den oerhörda stelhet alla utan undantag visar upp. Stelhet är resultatens ”fiende n:o 1”. En löpare som löper låst i höftpartiet når aldrig någon klass. Detsamma gäller en diskuskastare utan ”höftskruv”, en hoppare utan ”höftframskjutning” o. s. v. Höftsmidigheten är a och o i all idrott. Och man når denna smidighet genom regelbunden idrottsgymnastik året runt. Härmed har man slarvät oerhört på Gotland. Idrottsmännen måste beredas tillfälle till idrottsgymnastik under sakkunnig ledning speciellt under den s. k. dödsäsongen — höst, vinter och vår. En timmes hård idrottsgymnastik två grr i veckan kan göra underverk. Och ett utmärkt program finnes i det lilla häftet ”Träning”, som kostnadsfritt kan rekvireras från Svenska Idrottsförbundet. I slutet av september sätter vi så i gång, eller hur! Här måste Gotlands Idrottsförbund ta initiativet.
Många idrottsmän ha för sig, att det är lämpligt börja träningen för den kommande säsongen då idrottsplatsen öppnar fram på vårkanten. Ingenting är felaktigare. En idrottsman, som vill nå resultat, måste träna året runt. På vintern ”bygger man upp sig” med gymnastik, promenader, vinteridrott o. s. v., på våren förberedes hjärta och lungor för kommande påfrestningar genom terränglöpning och snabba promenader (ej tävling). På hösten har man idrottssemester, då man tränar ner sig genom att då och då deltaga i en orienteringslöpning, terrängpromenad o. d. Att direkt sluta idrotta när säsongen är slut är farligt. En idrottsman bör dessutom bada badstu regelbundet en gång i veckan under hela året — under vårträningen gärna två grr. Sommarstaden Visby synes kanske lämplig \”för allt annat än hård idröttsträning, Sommarkvällarna inbjuda inte till svettdrivande träning på en kolstybbsdammig idrottsplats, och nog är ett söndagsbad mer inbjudande än en utdragen idrottstävling i värmen. Jag är den förste att skriva under på detta. Men vill man nå resultat i idrott måste man försöka blunda för alla lockelser och offra några Kvällar i veckan på idrottsträningen. Och det går, tro mig. Och tillfredsställelsen över vunna framgångar på idrottsbanan är belöning nog för gjorda försakelser. Men kom ihåg, att solbad totalt spolierar träningsarbetet. Det går inte att hålja sig i form och samtidigt ligga på badstranden och bränna sig. En brunbränd kropp är nog vacker, men för en idrottsman kostar det mer än det smakar.
Man skall alltid träna efter ett förut Uppgjort schema. Man skall veta, här man går ned till idrottsplatsen, vad man skall syssla med under kvällen det får inte bli någon ”improvisation”. Vidare skall man träna så, att mån känner sig spänstig och upplivad då man går från idrottsplatsen; man får på inga villkor känna sig trött och ”färdig”. Alla ”plågor” under träningen måste vara äv övergående natur. Annars får träningen en helt annan Verkan än avsedd är. Och gotländska klubbledare och instruktörer ha här sin viktigaste uppgift — att leda träningen men leda den rätt. Jag har en känsla av att många av de, som räkna sig hit, skulle behöva en betydande uppfärskning av idrottskunskaperna. Man har svårt att släppa gamla och bevisligen föråldrade ”tekniska finesser”, man håller på gamla teorier om träning och resultat, och härav följer, att man kan få se ”stilar” som kommer en att blekna. Tyvärr! De, som en gång deltagit på en malmahedskurs, måste försöka inse, att det finns större auktoriteter inom idrotten än ledarna för dessa kurser. Bevisligen!! Glöm bort starter med ”armkastning”, kulstötar med ”bakrefotssläppning” o. s. v. Allt sådant är felaktigt. Studera ”Träning” ordentligt innan Ni försöker lära bort något av egna kunskaper. Och arbetet kommer att ge resultat.
Idrottens ”högsäsong” på Gotland har av någon oförklarlig anledning förlagts till högsommaren, och detta förklarar i hög grad resultatens stagnation. Idrottens högsäsong inträffar i augusti och september. Då först kan man dra nytta av försommarens hårdträning, och under dessa månader är dessutom klimatet bäst lämpat för rekordprestationer. Men på Gotland infaller högsäsongen under den värsta sommarhettan i juni och juli, och efter D. M. i början på augusti övergår man tydligen till något annat. När formen äntligen börjar infinna sig. Det är ett livsvillkorför Gotlands idrott att en snar ändring här kommer till stånd. Det gör ingenting att man är isolerad till en Viss grad. De tävlingar, som för en gotlänning utgöra säsongens kulmen, nämligen D, M. tävlingarna, böra utan svårighet kunna förläggas i början av september, åtminstone tillsvidare. Även landskapsmatchen för den delen. Dessutom måste. Gotlands Idrottsförbund se till, att distriktets idrottsmän i större utsträckning, än vad som nu sker, få tillfälle att tävla vid fastlandstävlingar under den riktiga högsäsongen.
Det hela är väl egentligen en ekonomisk fråga, och då vill jag lägga de styrande på hjärtat, att en tränarverksamhet inte har någon nytta med sig om den blott avser att göra klubbstjärnor av idrottsmännen, Och mer bli de inte utan ordentligt tävlingsutbyte med fastlandsidrottsmän. Höstens elittävlingar i Stockholm och andra städer ha även B-finaler på sitt program, så det går inte att slå bort ett ev. deltagande med att gotlänningarna inte ha hågot där att göra. Jag tror att herrar tävlingsarrangörer skulle ta emot så sällsynta gäster med uppräckta händer.
Gotländska idrottsmän! ”Lägg inte spikskorna på hyllan” efter D. M. Ut och tävla så ofta som möjligt, sök upp hård konkurrens och gå in för att göra resultat. Och jag garanterar att rekordtabellerna snart få ett annat utseende. Eller hur Anders, Stig, Nisse och Tusse m. fl Att vara stjärna inom distriktet är kanske roligt men att Vara elitmån inom landet är roligare. Vem blir den förste gotlänning som slår igenom på Stadion i kommande tävlingar?
Heja!
Till sist en uppmaning till alla idrottsintresserade: Hjälp pojkarna att komma ut och tävla. Det blir väl använda pengar! Ni gladdes alla åt Anders Dahlins vackra löpning vid tävlingarna på Gutavallen på försommaren, då en fastlandsidrottsman av landskampsklass fick se sig besegrad. Tänk på att ännu större segrar kunna vinnas om pojkarna verkligen få tillfälle till stimulerande konkurrens. Ett pris är från och med nu uppsatt till den götlänning som först tävlar och kämpar i en S. M.-final. Och det priset vill jag gärna bli av med så fört som möjligt.
Och är det någon söm önskar ett träningsprogram eller några upplysningar och råd så står jag mycket gärna till tjänst därmed.
Göte Krantz.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Augusti 1938
N:r 191

Provbelastning av pionjärbro.

\"\"

Bilden är tagen under en pionjärövning vid Elbe och visar huru en nyslagen bro. provbelastas med pansarvagnar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Augusti 1938
N:r 191

Fransk honnör för tysk flygare.

\"\"

Det högtidliga ögonblicket då general Vuillemi fäste det franska flygarmärket på kapten v. Moreau, en av condormännen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Augusti 1938
N:r 191