Öppet brev

till
Herr Direktör Arendt de Jounge.

Slite den 13 sept. 1938.
Med anledning av det offentliga angrepp Ni riktat mot Veterinär H. Holmberg och den opposition, som till en liten del inneslutes i Fria Listan, kunna vi tyvärr ej underlåta bemöta Edert inlägg, även om vi icke önskat fördjupa söndringen.
Vi vilja då först framhålla att flera av Eder uttalade uppgifter och åsikter äro direkt felaktiga beroende på otfllräcklig information.
Vi vilja vidare framhålla, att vi aldrig hyst några delade åsikter om Högerlistans tvenne främsta namn. Detta har från vårt håll direkt uttalats till Eder, varför någon \”prickning\” av dessa namn ej föreligger. Vi opponera oss emellertid mot det systemet, att en ständigt tillgänglig industrimajoritet utnyttjas för att genomföra alla dess önskemål utan hänsynstagande till de betydelsefulla väljareskaror, vilka kunna hysa andra åsikter. Vi anse det felaktigt, att samhället skall i sådan grad, som nu kan befaras, styras av en industrimajoritet och häremot ha vi opponerat oss. Det hade varit lyckligare om vår opposition, som alltid framförts i modest form, hade i någon mån beaktats. När så ej skett utan såväl denna som styrelsens majoritet desavouerats, kunde följden endast bliva en. Den bestämdhet, varmed majoritetens beslut fastklubbades och den nonchalans, varmed oppositionen behandlades, uteslöt vidare förhandlingar. I detta läge, när avsevärda väljareskaror öppet vägrade rösta på Högerns officiella lista, tog tanken på en parallellista fast form, enär vi ansågo det lyckligare att samla dessa röster på en annan borgerlig lista, än att låta dem gå till spillo. Vi ansågo m. a. o. att i stället för uppenbara mandatförluster å officiella listan borde minoritetens röster beredas tillfälle giva sin röst åt en annan lista, som tillfredsställde deras önskemål. Den Fria Listan samlar i sig icke blott tjänstemän utan lantbrukare, yrkesmän och anställda, vilka icke vilja rösta å en extrem storindustrilista, men vilka anse sig utgöra en så pass stor skara skattebetalande väljare att de böra ha fullkomligt samma rätt som Herrar de Jounge och Enström att gå fram med egen lista.
Vi bestrida Eder rätt att misstänkliggöra våra avsikter och beklaga Edra förlöpningar mot vårt första namn. Det är uppenbart att Edert inlägg är tillkommet i hastigt mod, vilket i någon mån kan förklara dess bitterhet, men det borde ej efter allt vårt tidigare samarbete behövt givas sådan form. Vi hålla till varje
pris på vår of örytterliga rätt att tänka
fritt och handla fritt. Storsinne karaktäriserar ej Eder artikel.
Vi ha till Eder m. fl. uttalat att vi icke önska strid. Edert inlägg förändrar icke denna vår ståndpunkt, men vi ha fått en ytterligare anledning visa våra väljare huru det är ställt med fria, laglydiga medborgares rätt att fritt uttala en åsikt. Edert och Herr Engströms samtidiga anfall vittnar om diktaturtendenser, som det är varje fri mans plikt att bryta.
Ni har uttalat att skolan finnes representerad å socialdemokraternas lista. Är detta anvisning till alla lärarkrafter att rösta — röttå De finnas dock, som aldrig underkasta sig hr Engströms partipiska. Hade det möjligen ej varit lämpligt att offra någon av Cementbolagets och Kraftverkets 7 namn?
Edert påstående \”att oppositionens tidigare kandidat offrats, sedan han misshandlats av sina egna goda vänner\” är allt för dunkelt för att kunna begripas. Men det sätt varpå voteringstruppen dirigerades från högsätet var så klart och otvetydigt att styrelsens förslag måste falla. Som rakryggat, konsekvent handlande män ställde styrelsens majoritet sina platser till förfogande, enär vi ansågo att en kemiskt ren industristyrelse i nuvarande läge vore enda lösningen för att få styrelsen likriktad.
Vi hysa inga tankar på förkrossande jordskred för de s. k. officiella listorna, vilket deras ledare synas befara, men vi kräva samma rätt som ni att vid fritt val ge vår vilja tillkänna. Så kommer också att ske och utan att vilja önska bakslag för någon lista, uppmana vi alla fria och redliga män och kvinnor att vid valet
för allsidigare representation rösta med
FRIA LISTAN.
Den s. k. Oppositionen.

Red. av Gotlands Allehanda.
I anledning av en insändare i måndagens nummer av Eder tidning, signerad \”Fria listan\”, anhåller jag om plats för följande:
Innan jag gör några kommentarer till själva innehållet i \”Fria listans\” opus, vill jag säga: det hade varit mera renhårigt, om brevet varit undertecknat av författaren än som nu det något tvetydiga \”Fria listan\”. Vem är vem?
Sluggerstilen påminner i mycket om en viss frändskap med salig veterinär Furugård, eller vad säges om det på ett ställe förekommande uttrycket: \”en sak som egentligen ej angår Eder\”. Det är i varje fall inte något bildat språk.
Då jag övergår till bemötandet av innehållet, fäster jag mig först vid att man åberopar den av mig framförda synpunkten, att särpartier skulle kunna uppträda i valet och ställa till trassel, därest en uppgörelse träffats om kommunal samlings status quo. Författaren gör en förstucken fråga. Från högern. När man gör en sådan här omtalad uppgörelse, bli namnen på denna lista uppförda oberoende av partiställning. Om vi tänka oss, att listan gjorts upp i den ordning vederbörande vid valet erhållit, en placering som ju vore ganska xaturlig, då hade ett inval av endast en person från en spränglista drabbat arbetarepartiet, och en sådan utgång av valet hade i föreliggande situation inneburit, att vi fått 10 mandat mot förut 11, men att samtidigt högern ökat sin representation i fullmäktige med ett mandat. När jag bidragit till att förhindra detta ökade högerinflytande, då säger Ni att jag uppträder \”som främste förespråkare för högerns officiella lista\”. Ni efterlyser logiken hos mig.
I en något fri fabulering åberopar Ni mitt uttalande, däri jag \”hoppas att särlista\” ej skall samla flera röster än att högst någon blir vald\”. Min formulering löd: \”Visserligen får man ju förutsätta att den presenterade listan ej kommer att samla så många röster, men ändock så många att någon på listan blir vald\”. På nästa rad fortsätter Ni med påståendet, att jag uttalat förhoppning om, att just småpartiernas särlistor skulle få något mandat. Min formulering i Gotlands Folkblad löd: \”En synpunkt, som jag anförde, var att småpartier skulle få lättare att med sina särlistor erövra något mandat.\”
Ni tycks ha mycket svårt för att läsa innantill, så jag vill uppmana Eder att ta någon lämplig kurs däri, innan Ni kommer in i kommunalfullmäktige. Ni förmenar Eder vidarg besitta lika gott omdöme som jag. Allmänheten får ursäkta mig, att jag av detta yttrande påminnes om en episod från ett diskussionsmöte i Visby för några år sedan. Det var en nazist, som i ett anförande sade, att han kunde skaffa läkarintyg på att han var lika klok som jag. Efter mötet kom en närvarande läkare fram till mig och sade: Det var en galen människa, sådant kan inte en läkare intyga. Det är nog så i det här fallet. Vem som har det bästa omdömet får väl avgöras från fall till fall. I det nu föreliggande fallet framhåller jag bestämt, att ledarna för den nya \”rörelsen\” visat en oerhörd brist på omdöme. Eller vad skall man säga om folk i ansvarsställning, folk som satts som ledare och lärare för andra människor springer omkring som yra höns och samlar upp namn till en fullmäktigelista, utan att taga hänsyn till om vederbörande ens ha förstånd om vad saked gäller.
Jag vet med visshet att en del av de personer, som upptagas på listan, inte önska att stå där och som gjort försök att få bort sina namn. Att man engagerat ungdomar som inte ens äro valbara, tyder inte på något gott omdöme. Folk som på ett så kringvridet sätt citera andra människors uttalande som Ni gjort är skyldig till, kan inte få något högt betyg i omdöme. Att Ni också insinuerar att jag skulle ha hämtat mitt material från ledande högerhåll i Slite — eller vad menar Ni — tyder på att Ni har sämre karaktär än jag. Jag har inte hämtat något ma terial, eller ens talat med någon som NI åsyftar, i denna fråga. Ni talar om taktlöshet från min sida, men så taktlös har jag ändå inte varit att jag kommit med fega, förstuckna beskyllningar.
Jag säger ärligt ifrån, jag har inga sympatier för rebeller, vare sig de uppträda inom arbetarepartiet eller något annat parti. Ni hänsyftar till att jag skulle vara rädd för att det skulle kunna bliva överlöpare till den fria listan även från arbetarna. Det skall jag bestämt säga, att det befarar jag inte. Så dumma äro inte arbetarna, att de låta sig luras av den \”sill i kapprock\” som den fria listan ändå bara är. De namn från småfolket som listan upptar, ha ingen som helst utsikt att bli placerade. Det är rena högermän och deras medlöpare, som ha någon utsikt att komma in i fullmäktige, ingen annan. Arbetarna som i sina organisationer lärt sig solidaritetens betydelse, komma icke att bliva några hjälptrupper till fronderande högermän.
Herman Engström.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 september 1938
N:r 212

Idrott och sport.

\"\"

Varpa.
Idrottsföreningen Varpa

hade i söndags sin sista tävlan för året. Denna gång gällde det att kora årets föreningsmästare. Tävlingen blev en värdig avslutning på en i föreningens verksamhet livaktig sommar. Trots himlens mulna uppsyn stodo, då tävlingen strax efter kl. 10 f. m. tog sin början ett 50-tal man beredda att uppta kampen om Mästerskapspokalen, en pokal som oavbrutet vandrat sedan år 1910. Denna tävlan, som är individuell, avgöres medelst centimeterskastning och omfattar 3 kulor = 36 kast. Genom segrarrresultatet i tävlingen sänktes det gamla mästerskapsrekordet från 331 cm. till 268, och det var ytterst nära att även föreningsrekordet som är 265 cm. blivit underskridet.
Det var Herman Larsson som med kulor på 50, 97 och 121 cm. = 268 cm. lyckades uppnå detta förnämliga resultat och därmed även måsterskapet.
Prislistan fick följande utseende:
1) Herman Larsson, 268 cm. Föreningsmästare.
2) John Palmgren, 394 cm.
3) Nils Gustafsson, 399 cm.
4) K. F. Söderdahl, 521 cm.
5) Sven Loqvist, 532 cm.
6) Gustaf Dahlström, 546 cm.
7) Henning Nyberg, 579 cm.
8) E. Norman, 634 cm.
9) Knut Johansson, 651 cm.
10) Gösta Löfkvist, 671 cm.
11) Edvin Andersson, 746 cm.
12) Helmer Holmkvist, 779 cm.
13) J. Lindström, 787 cm.
14) Knut Larsson, 797 cm.
15) Gösta Nilsson, 799 cm.
16) Harry Netzel, 804 cm.
17) Edv. Malmkvist, 805 cm.
18) Sten Karlström, 813 cm.
19) Villy Pettersson, 823 cm.
20) Gustaf Vestberg, 827 cm.
21) Karl Enström, 861 cm.
22) Randolf Nygren, 867 cm.
23) E. Lönnroth, 883 cm.
24) K. G. Nygren, 914 cm.
25) Folke Pettersson, 933 cm.
Vid söndagens sammankomst förrättades även prisutdelning för en tävlan som pågått hela sommaren och omfattat det sammanlagda resultatet av 5 serier om 3 kulor vardera. Vissa avdrag beräknade efter föregående års kastning har därvid kommit medlemmarna till del. Nytillkomna har åtnjutit ett avdrag av 6 meter pr serie.
Prislistan för tävlingen fick följande utseende. (De räknade resultaten nämnas först, därpå avdragen och sist de kastade resultaten):
1) Karl Enström 1,31 m., 32,01 m., 33,34 m.
2) G. Dahlström 7,87 m., 30,00 m., 37,87 m.
3) H. Friberg 12,90 m., 30,00 m., 42,90 m.
4) J. Lindström 14,56 m., 30,00 m., 44,56 m.
5) Gust. Johansson 16,55 m., 30,00 m., 46,55 m.
6) H. Holmkvist 16,60 m., 16,95 m., 33,55 m.
7) Folke Pettersson 18,63 m., 14,85 m., 33,48 m.
8) Knut Larsson 19,30 m., 18,60 m., 37,90 m.
9) Folke Fredin 19,1 m., 16,80 m., 36,31 m.
10) J. Palmgren 20,32 m., 1,35 m., 21,67 m.
11) H. Nyberg 20,52 m., 6,45 m., 26,97 m.
12) Gösta Nilsson 20,71 m., 37,95 m., 58,05 m.
13) Sture Nilsson 23,40 m., 30,00 m., 53,40 m.

Skolidrottstävlingar.
Skolungdomens distriktstävlingar i fri idrott 1938, vilka börja den 16-17 september med klass C. med deltagande huvudsakligen från folkskolorna, fortsätta för övriga klasser den 27-28 september med tävlingar i Visby och Slite.
Anmälningar skola vara inlämnade före den 21 dennes skriftligenrtill gymnastiklärare K. Thoresson, läroverket, och magister Sundahl, Slite. Tider för tävlingarna samt program komma senare att meddelas.
Tävlingarna omfatta följande grupper och tävlingsgrenar:

Gossar.
Seniorer 0918-1920): löpning 100 m., häcklöpning 110 m., höjdhopp, längdhopp, stavhopp, kulstötning, diskuskastning, spjutkastning, stafettlöpning 4X100 m.
Juniorer A (1921-1922) : löpning 100 m., häcklöpning 100 m., längdhopp, höjdhopp, stavhopp, kulstötning, diskuskastning, spjutkastning, stafettlöpning 4X100 m.
Juniorer B: löpning- 60 m., längdhopp, höjdhopp, kulstötning, kast m. liten boll, stafett 5X60 m.

Flickor.
Klass A (1918-1921) : löpning 80 m., längdhopp, höjdhopp, slungkast, stafett 5X60 m.
Klass B (1E22-1923): löpning 60 m., längdhopp, höjdhopp, slungkast, stafett 5X60 m.
Klass C (1924-1925): löpning 60 m., längdhopp, slungkast, stafett 5X60 m.
Tävlingarna äro öppna för folkskolor, fortsättnipgsskolor, kommunala mellanskolor och läroverk. Som pris komma troligen att utdelas diplom.

Gutes klubbmästerskap
fortsattes i går eftermiddag och man hann då avverka 400 m. och diskustkastningen. På 400 m. segrade B. Enström på 57,8 och på andra plats kom P. S. Wallin med 58 jämnt. I diskus vann H. Axelsson med 33,0 och tvåa blev S. Kuhlau med 31,64 m. Fortsättning följer i kväll.

Tennismästerskapen.
Dahlin till finalen i single.

Den måndags kväll avbrutna matchen i herrsingle mellan Hellsing och Dahlin, vilken avbröts i ställningen 6-0, 5-5 till Dahlins favör, fortsattes. i går kväll trots den svåra blåsten.
Dahlin behövde blott något mer än fem minuter för att avgöra matchen genom att klara hem de två games, som iattades för segern, och gick därmed till finalen mot O. Jacobsson.

Gymnastikträningen
bland medlemmarna i Visby IF börjar i morgon kväll kl. 7 i A 7:s gymnastiksal. Träningen fortsätter sedan varje tisdag och torsdag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 september 1938
N:r 212

Dödsfall Edvard Andersson.

Vår käre fader f. d. Smedmästaren Edvard Andersson lämnade oss i dag i sitt 87 levnadsår, sörjd och saknad av oss, barnbarn, barnbarnsbarn, släkt och vänner.
Kopungs i Ardre den 12 sept. 1938.
Elsa och Anders Östergren.
Sv. Ps. 57 3 v.

\"\"

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Härmed kungöres,

att Gustav Emrik Leonard Pettersson hos länsstyrelsen anhållit om tillstånd att inom Gotlands län utöva länstrafik för personbefordran därvid såsom stationsort föreslagits Ejsarve i Levede. Ansökningshandlingarna hållas tillgängliga å landsfogdens expedition för den, som därav önskar taga del, intill den 21 september 1938; och äga trafikföretag, vilka beröras av den ifrågasatta trafiken, så ock andra, vilka ärendet kan angå, att före angivna dag yttra sig över ansökningen.
Visby i landskansliet den 12 september 1938.
Länsstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Roxy

\"\"

Orkanen
\”Orkanen\” är storartad, den är gigantisk och rysansfull och grann. När publiken hämtat andan, applåderade den kraftigt. Naturligtvis kommer filmen att gå.\” Lill i Sv. D.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Auktion i Rone.

FREDAGEN DEN 16 SEPTEMBER kl. 11 f. m. kommer genos n offentlig auktion, som hålles hos fru HILDA JAKOBSSON, JAXARVE, att försäljas nya och begagnade möbler, varav nämnas: Matrums- och sovrumsmöbler, bord, bufféer och stolar i ek och björk, ottoman, schäslong, flera nya fåtöljer, soffor, turistsängar m. m., m. m.
Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 mars 1939 eller vid anfordran.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Flygbragder och Gotlandsmörker.

Visbypojk Stadionöverraskning.
Från Gotlands Allehandas specielle korrespondent.

Stockholm den 12 september.
Ljusvecka, mörkläggning, Flygets Dag, gränskravaller, krigsfara, det rör sig faktiskt både i Stockholm och den stora världen, så att man nästan tappar andan. Och medan det var som rörligast inträffade episoden om den unge flygmekanikern, som stal en maskin i Ljungbyhed efter tre timmars utbildning, startade perfekt i ett miserabelt väder, orienterade sig fram över et regngrått, disigt Sverige, över vilket våra skickligaste flygare förbjudits fara, och då bensinen tog slut gjorde den mest perfekta landning man kan tänka sig på en liten obetydlig leråker i Gnesta, ett par mil utanför Stockholm. En landning, som rutinerade trafikflygare måste erkänna vara något alldeles fenomenalt.
Nu sitter den unge mannen, ett flygarämne på miljonen, i arrest på Ljungbyhed. Han var arg över, att han inte fick följa med till Stockholm, handlade i sin besvikelse överilat, och får nu alldeles riktigt sitt straff. Men nu gäller det, om flyget, vårt yngsta vapen, ännu besitter så mycken smidighet, att man efter arresten lär pojken bli en riktig flygare i stället för att sparka i väg honom. Ty då har Sverige fått en karl, som kan föra en maskin, en man, som vi och flyget verkligen behöver.
Mörkdagarna i Stockholm efterträddes av en ljusfest på Stadion av imponerande slag. Inför en talrik publik tävlade i strålkastarsken svenska storstjärnor mot finska och belgiska kämpar och lyckades över förväntan i hårda drabbningar. Kälarna och Spånga gjorde ståplatspubliken hänryckt genom magnifika spurtsegrar, och det var en stämning, som endast \”tyskdagarna\” kunde efterlikna.
Vad som kommer mig att särskilt omnämna dessa tävlingar, är dock, att två unga visbypojkar av en förståndig förening givits chansen att låt para mot övermäktig konkurrens springa och skaffa sig värfefulla lärdomar på den nästan legendariska Stadionstybben. Bägge voro löpare, bägge fingo dåliga placeringar, men en av dem gjorde dock en insats, som många komma att erinra sig. Det var en svartklädd 400-meterslöpare, som inför den förtätade stämningen drömde om att göra något stort denna kväll. Han startade snabbare än kanske någonsin tidigare i sitt liv och sprang de första 200 m. så vackert och så fort, att pressläktarens experter satte kikarna på honom för att se vad det var för ett gotlandsfenomen, som liksom lekte sig fram på vind-snabba ben. Men resan satt i benen, den svala kvällsluften var mer svårforcerad än han trodde, och så med ens togo krafterna slut. Han ledde ännu efter 300 meter men föll alldeles ihop och fick ta till sina sista krafter för att överhuvudtaget orka i mål. Men en liten expertklick tog upp en applåd — han hade vågat något även om han spruckit på kuppen. Så sprang också en Kälarne, en Areskoug, djärvt och friskt och de ha gått långt.
Den andre visbypojken löpte 1,500 m. tappert och envist, men det var ingen flykt och fantasi över hans lopp, han visste att han skulle komma bland de sista, och det gjorde han också. Utan att dock skämma ut sig.
Det råder även mörkläggning i Visby enligt vad gotlandstidningarna ha att berätta. Gutavallens mycket påkostade banor skola stängas för skolbarn. Om den goda Gutaön tänker lämna sin köplats bland landets idrottslandskap, så gör man det inte genom att idrottsplatsen upplåtes för halvgamla idrottsmän, som intresselöst träna någon gång med den tanken, att vi ha gjort vårt inom idrotten, men vi kan ju alltid hålla på i alla fall. Nej, det är just genom dessa småpojkar och varför inte småflickor, som under lek och skämt tävla på idrottsplatsen, som Gotland kan hoppas på en uppryckning. Stäng inte idrottsplatsen för dem, utan locka i stället dit dem, om så de dyrbara, eleganta murarna måste rivas ned. Skall Vallen sättas inom glas och ram bara för att så och så många tusen lagts ner på banorna. Bara en sådan sak, som att man jämför idrottsplatsen med Råsunda, som för det första är en specialbyggd fotbollsarena för storevenemang utan några som helst löparbanor eller kastbanor, för det andra en rent privat egendom, och för det tredje en idrottsplats, dit ungdomar inte ha den ringaste tanke att söka sig, då man har tio utmärkta träningsplatser på betydligt närmare håll, så förstår man, att det måste vara något fel någonstans. Så mycket värre då, att felet ligger hos själva ledningen.
En gotlänning har aldrig i öns historia rönt ett sådant erkännande i den svenska pressen som konsul Carl E. Ekman fått göra i samband med 70-årsdagen. Blommor, visserligen framförda på papper av dålig kvalitet men i desto större upplagor — ha kastats ut med \”Konsulns\” bild och en kortare redogörelse över allt vad han uträttat, och det ligger nästan något egendomligt i det, att en man på en ö som Gotland kunnat göra sig så allmänt bekant och aktad. Men kanske just därför att han alltid verkat för att föra Gotland närmare fastlandet gett hans namn en sådan klang över hela Sverige. Hur som helst har fastlandets deltagande i hyllningarna varit sensationellt stort.
Aber.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Auktion i Strandgatan, Visby.

ONSDAGEN DEN 14 SEPT. kl. 12 m. låter Brandchef Carl Lindström genom auktion, som förrättas å gården till fastigheten Strandgatan 30, med anledning av flyttning till annan bostad, försälja div. möbler och husgeråd.
FRITIOF JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Auktion i Visby.

Genom auktion, som förrättas i fastigheten Skepparegatan 15 1 tr. torsdagen den 15 sept. kl. 12 midd. kommer att för sterbhus räkning försäljas div. möbler och husgeråd, såsom: byråar, skåp, skrivbord med stol, bord av flera slag, järn- och turistsängar, lavoirer, munksoffor, bokhylla, golvlampa, väggklocka, korgstol, speglar, tavlor, glas och porslin, div. husgeråd, köksinventarier m. m.
3 mån. betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll eller vid anfordran.
Visby den 13 sept. 1938.
FRITIOF JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211