Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Som tidigare meddelats ha ett par kameror värderade till resp. 175 och 135 kr. i slutet av juni stulits i en bokhandel här i staden. Stölden är nu uppklarad i det att en 11-årig pojke erkänt att det är han som förövat tillgreppet. Han har även erkänt att han stulit en lådkamera från en cykel vid golfbanan samt en klocka på badstranden vid Fristad.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
ägde rum i går middag härstädes, då stoftet efter fru Märtha Olofsson, maka till timmermannen Emil Olofsson, vigdes till gravens ro. Jordfästningsakten förrättades i det vackert dekorerade gravkapellet på södra begravningsplatsen av domkyrkokomminister Nils Öberg, vilken även höll ett gripande griftetal. Jordfästningen omslöts av psalmsång och dessutom sjöng direktör Ludvig Siedberg några sånger samt utförde sorgemusik på orgeln.
Efter den högtidliga ceremoniens slut fördes kistan ut till norra begravningsplatsen för att sänkas ned i familjegraven.
En rik blomsterskörd hade sänts till båren.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
I går inkommo ms. Gustaf, Olsson, från Gävle, tom, och ångf. Titania, Höglund, från Västervik med styckegods, samt avgingo . ångf. Ragunda, Pulli, till Norrsundet, tom, ms. Meteor, Olovsson, till Stockholm med cement, ms. Erna, Andersson, till Fårösund med lervaror och ms. Anna, Eriksson, till Södertälje med cement.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
60 brev öppnade — 300 brända. Bytet 20 kr.
Som vi i går meddelade har en del post försvunnit vid postkontoret i Visby, och polisutredningen har nu givit vid handen att det är ett extra brevbärarebiträde som gjort sig skyldig till brevstölder. I några fall har han även brutit brev och därvid, enligt vad han vid förhören uppgivit, kommit över 20 kr. jämte några frimärken. Han har varit i postens tjänst sedan ett par år tillbaka och tillgreppen av brev hade börjat redan i fjol, då han lagt undan en bunt brev med ofullständiga adresser.
Under julmånaden började emellertid undanhållandet av post på allvar. Under denna tid är det som bekant alldeles särskilt gott om postförsändelser, och då ynglingen, som tjänstgjort på så gott som samtliga brevbäringsdistrikt, ty??? att han fick för stora brevbuntar, delade han endast delvis ut posten samt gömde den överblivna posten i ett fack eller skåp på postkontoret. På nyåret hade han samlat ihop de undanlagda försändelserna, mellan 2-och 300 stycken och mest bestående av julkort och brev, samt bränt upp högen i skogen mellan Lummelundsväg och Bingers kvarn. I fortsättningen har han undan för undan gömt post i stället för att dela ut densamma. En av hans förklaringar härtill är att han placerat en del brev o. dyl. fel i bunten med påföljd att han \”gått förbi\” vederbörande adressat och inte velat gå tillbaka.
Vid utredningen har det vidare framkommit att ynglingen haft den undanhållna posten inlåst i två skåp på postkontoret. Försändelserna utgjordes av brev, kort, avier, korsband och postanvisningar till ett sammanlagt antal av minst 800, vilka hittats sedan vederbörande den 1 september i år entledigats på grund av att en del reklamationer från hans distrikt inkommit.
Ett sextiotal av breven hade han öppnat för att se efter om de inne-hallo pengar. Detta visade sig också vara fallet och han uppger att han på detta sätt åtkommit 20 kr. och några frimärken. Bland den undangömda posten funnos även några brev från brevlådstömningen.
De nu tillrättakomna försändelserna komma att under dagens lopp tillställas resp. adressater, vilka därjämte få en skrivelse från posten, vari de uppmanas meddela om pengar kommit bort. För att utredningen skall kunna ske snabbt är det önskvärt att adressaterna med det snaraste besvara postens skrivelse. Det kan tilläggas att man har rätt att sända pengar i vanliga lösbrev, men att dylika penningförsändningar givetvis ske på avsändarens och icke på postens risk.
Ynglingen, som för förhör varit anhållen av polisen är t. v. frigiven.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/03/19380322-04-02-Hemse.jpg\")
Landsfiskalstjänsten i Hemse distrikt.
Sedan landsfiskalen i Hemse Olof Hallin fr. o. m. den 16 dennes erhållit förordnande som landsfiskal i Värnamo, har länsstyrelsen förordnat e. landskanslisten Paul Carlson att uppehålla tjänsten under tiden 16-25 sept. Under tiden 25-30 sept. skall landsfiskalen
Burgsviks distrikt F. Stengård bestrida denna tjänst och fr. o. m. 1 okt. har bitr. landsfiskal E. Jonsson förordnats att under vakans uppehålla tjänsten.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
Elvaåring död efter kollision med lastbil.
En trafikolycka varvid en ung pojke, 11-årige Kurt Eriksson, son till verkstadsarbetaren John Eriksson, fick sätta livet till, inträffade vid 2-tiden igår middag i Klintehamn. Gossen körde med cykel rakt på en lastbil, slungades i marken och erhöll därvid så svåra skador att han i natt avled på lasarettet dit han införts i medvetslöst tillstånd.
Lastbilen, som fördes av chaufför Sten Nyberg från Klintehamn, var på väg söderut. När den passerade högre folkskolan och föraren just lyckats klara en annan vårdslöst cyklande pojke, kom Kurt utcyklande från en mindre trafikerad tvärgata, som ,av skolbarnen brukar användas som genväg. Han körde rakt, på bilen, som ögonblickligen bromsade upp, men olyckan var då redan skedd. Pojken, som \”lekte motorcykel\” och sålunda satt bak på pakethållaren o. körde hade bl. a. ådragit sig svåra köttsår i ena ljumsken, samt, som det senare visade sig, även ett bäckenbrott. Den skadade fördes genast till dr Arnwald, vilken emellertid remitterade honom till lasarettet, där gossen som sagt avled i natt till följd av sina skador.
Den tragiska händelsen har givetvis väckt förstämning i samhället. På sätt och vis var den dock väntad. Skolbarnen ha nämligen använt de fina cementgatorna till lekplatser, varvid framför allt cykelåkning fram och tillbaka i gatorna förekommit i stor utsträckning. Inga skyddsåtgärder ha heller företagits ehuru sådana i synnerhet vid de s. k. skolkviorna, enligt vad som meddelats oss, äro av behovet påkallade.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/03/1938-vadret.jpg\")
Vackert men svalt.
Sammanfattning: Den kyliga nordvästliga luftströmningen över Skandinavien fortsätter men försvagas.
Snöbyar ha i natt fallit i fjällen. Sylarna hade 1, Riksgränsen 2 och Storlien 3 mm.
Temperaturen var i Visby och Malmö 11 gr., Göteborg 8, Härnösand 7, Stockholm och Haparanda 6, Karlstad och Östersund 4, Falun 3, Riksgränsen 1 och Storlien 0 gr. London hade 9 gr., Berlin 11, Helsingfors 12, Paris 13, Moskva 15, Rom 22 gr.
Barometer i Visby: idag 751,5 mm., igår 748 mm.
Vind och väderlek: Ölands södra udde V 6, nästan mulet, Ölands norra udde V 4, nästan klart, Fårö VSV 4, mulet, Landsort V 1, halvklart, Örskär NV 6, klart.
Utsikter: Svag till måttlig nordvästlig vind, vackert väder och kyligt men stigande dagstemperatur.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/04/19380915-04-01.jpg\")
Vad är högeridéer? Det är det tänkesätt, som varje ärlig människa och sann kristen vill handa efter, rättvisa, plikttrohet och hjälp, där det behövs hjälp. Det är det handlingssätt, som varje framsynt, framåtsträvande svensk tillämpar dagligen. Att omfatta högerns ideer det är ett ärligt försök att bibehålla Sverige, sunt, livskraftig och svenskt.
Partiet är f. n. till sin styrka mindre än det varit, men starka känna vi oss, när vi se hur våra ideer t. ex. i försvarsfrågan, vinner beaktande till och med av socialdemokraterna. Jag antecknar med nöje en högervridande utvecklingskurva hos socialdemokraterna. I två andra av årets större frågor drogo vi kortaste strået: lantarbetstidslagen, som lagstad-gar åtta timmars arbetsdagen vid jordbruket i likhet med vid induistrien, men vilken drabbar jordbruket hårdare än industrien. Därtill kommer att den är ytterst svår att genomföra vid de medelstora jordbruken. Med tvekan är det man nu råder sina egna barn att välja jordbrukaryrket. På samma sätt med de dyrortsgrupperade folkpensionerna, vi anse att landsbygdens folk gör lika stor insats för landet so städernas, vi betala lika stor pensionsavgift som dem och vi ha således rätt att i ålderns höst få känna likställighet med dem. Högre levnadskostnad, vilket i många fall är lika med högre levnadsstandard, skall ej sammankopplas med i grund likställd försäkring. Om dessa stora frågor sedan lösts i samband med tillfällig prissättning på produkter, då är samhällkroppen infekterad. Jag skall ej bli förvånad, när även dessa frågor en gång justeras enligt högerns synpunkter.
Lilla Atlings i Atlingbo i september 1938.
Reinh. Kahlström.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/04/19380915-04-02.jpg\")
Att jag såsom folkskollärare livligt intresserar mig för att landsbygdens barn skall få så god och fruktbringande undervisning liksom att menige mans kunskapsförråd ökas i flera avseenden behöver knappast framhållas; men därtill anser jag det vara vår plikt att vårda de kult o våra förfäder lämnat oss, såväl då det gäller livet i allmänhet i helg och säcken, som ock minnesmärken i allmänhet, att således bygga det nya på det gamlas grundvalar så att diet får den rätta stadgan och styrkan. Därför anser jag, att utvecklingen måste föras in i sunda banor, så att ej blott ett fåtal utan alla medborgarklasser bli lyckliggjorda. Helt säkert delar mången med mig den uppfattningen, att bristningsgränsen ej är långt avlägsen i fråga om vissa förhållanden i landet. Att det sker en utveckling på olika områden är enbart glädjande, men denna får icke för vissa parter ensamt skapa frihet och glädje, under det den för andra medför ett tyngt sinne för allt det slit och släp arbetet för den dagliga nödtorftiga bärgningen medför. Så är det t. ex. för men fullständig gåta, huru bondeförbundet, som väl dock till allra största delen utgöres av jordbrukare, kan ha varit med om och godkänt stiftandet av lantarbetstidlagen. Denna, som särskilt nu i skördetiden visar sina mest avskräckande sidor, kommer säkert att leda till många av de mindre jordbrukens undergång. Lika gåtfullt f står för mig det förhållandet, att bönderna fortfarande kan följa en ledning, som under samverkan med socialdemokraterna i riksdag och regering visserligen givit dem några små fördelar, men som i gengäld skaffat dem så dryga produktionskostnader, att deras ekonomiska ställning nu är svagare än förut.
Till alla och envar, som vill vara med om en sund utveckling i vårt land, så att alla lager av vårt folk måtte få del därav, vill jag därför rikta den maningen: Rösta vid det kommande landstingsmannavalet med högern.
Stånga i september 1938.
R. Dahlgren.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/04/19380915-04-03.jpg\")
Då Sveriges folk om några dagar går att utse representanter till de kommunala församlingarna jämte landstingen och därigenom indirekt till riksdagens första kammare, gäller valet i själva verket ingenting mindre än ett ståndpunktstagande i striden mellan konservativ och socialistisk grundåskådning, eller med andra ord, det gäller för väljarna att besluta sig för, om de vilja ha kvar vårt gamla rättssamhälle uppbyggt på frihet under ansvar och vårt hittillsvarande ekonomiska system grundat på den privata äganderätten och fria företagsamheten, eller om de hellre vilja ha en socialistisk diktatur på alla områden. Tyvärr synes en socialistisk seger ligga inom räckhåll tack vare bondeförbundets benägna medverkan. Är det icke blodig ironi detta, att Sveriges självägande bondestams sentida ättlingar skola bliva de, som hjälpa till att förverkliga de socialistiska ideerna om bl. a. den privata äganderättens avskaffande! Den svenska bondestam, vars medlemmar alltid varit frie män och kvinnor och vid flera tillfällen visat att de både vilja och kunna försvara sin frihet, tycks nu vara ett minne blott. Dess nuvarande generation har tydligen en helt annan inställning — eller också har den inte riktigt gjort klart för sig, vad saken verkligen gäller. Jag vill gärna tro att den sistnämda anledningen är den
riktigaste beträffande det stora flertalet svenska bönder. Ty jag känner den svenske bonden som en klok karl med ett sunt omdöme. Men hans yrke är sådant, att det kräver nästan hela hans tid och till studiet av alla invecklade samhällsfrågor blir inte många stunder över. Det är därför vår plikt som ansvarskännande högermän och -kvinnor att var och en efter sin förmåga sprida objektiv upplysning i hithörande spörsmål och det är av vikt, att detta arbete, där det icke redan bedrives, sättes igång omedelbart och med största intensitet. Då tror jag, att högerns väljarskaror, som redan till stor del utgöras av bönder, komma att växa så att den socialistiska attacken kan avvärjas och vårt samhälle få utveckla sig i lugn och ro efter de grundlinjer, som hittills visat sig medföra ett ständigt stigande välstånd för landets alla innebyggare.
Hemse i september 1938.
B. Nordlander.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 september 1938
N:r 213