Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Bilden härovan togs i söndags, när den stora turistångaren Paris” med sina 34,000 ton låg på redden. Om förgrunden synes någon svår att lokalisera, så bör det omtalas, att bilden tagits ute från Hällarna. Miniatyrbåten i förgrunden är ”Drotten”, som vid 10-tiden på söndagsförmiddagen sticker i väg till Kalmar. Den ger som synes en mycket god föreställning om den gästande atlantbåtens proportioner.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
Stora ryska militäroperationer. 570,000 man ryska trupper. Tokio, 21 juli. (TT.) Tidningen Nichi-Nichi meddelar, att från Korea 50,000 man av alla vapenslag till de motoriserade avdelningarna anlänt till Vladivostok. I försvarsgördeln i Mandsjukuo-orten Gnikolsk vid Ussuri ha de olika ställningarna omkring 50,000 mans besättning, varvid de förlagda i Vladivostok uppgå till 100,000 man. Dessutom uppgå de ryska truppkoncentrationerna öster om Bajkalsjön till 400,000 man eller 20 divisioner. I Vladivostok finnas vidare 20,000 man tillhörande flottan. Genom utvandringen av de koreanska bönderna ha 50,000 ryska soldater flyttat till gårdarna. Och nästa års resertvister erhålla betydande statsunderstöd om de slå sig ned i gränsområdet.
Ryska flottrörelser. Tokio, 21 juli. (TT. fr. Havas.) Från Norra Korea meddelas, att fyra ryska fartyg med trupper iakttagits på väg från Vladivostok till Posseit-viken. Himlen ovanför Posseitviken genomsöktes av de ryska fartygens strålkastare för att undersöka om de kunde utsättas för japanska flygraider.
Ofruktbara diskussioner om gränsintermezzot. Moskva, 20 juli. (TT. fr. DNB.) Japanske ambassadören Shigemitsu besökte på onsdagen utrikeskommissarie Litvinoff för att ånyo diskutera gränsintermezzot vid Huntsjun. Ambassadören hävdade energiskt den ståndpunkten att den position, som besatts av de sovjetryska trupperna i distriktet Huntsjun, tillhör Mandsjukuos territorium och därför omedelbart måste utrymmas av ryssarna. Litvinoff upprepare förklaringen att de sovjetryska trupperna icke gjort sig skyldiga till någon gränskränkning, då den besatta orten enligt sovjetregeringens åsikt tillhör Sovjetunionens territorium. Under överläggningen, som pågick 1 ½ timme, kunde ingen enighet uppnås. Tokio, 20 juli. (TT. från DNB.) Enligt här föreliggande meddelanden från Keijo, Hsinking och Huntsjun har varken sovjetryska generalkonsulatet i Charbin eller regeringen i Moskva visat beredvillighet att återställa status quo vid Tsjankufeng. Även försök av detjapanska gränsbefälet att förhandla direkt med den sovjetryske gränsbefälhavaren ha blivit utan resultat. Man antager här, att de japanska parlamentärerna blivit kvarhållna med våld.
Japans krigsminister konfererar med högsta arméledningen. Krigsminister Itagaki begav sig på onsdagseftermiddagen till utrikesministern för att dryfta läget. Han mottogs senare av kejsaren för att avge rapport i saken. På kvällen hade krigsministern en Ööverläggning med vicechefen för arméns generalstab, generallöjtnant Tada. Den japanska pressen uppger att de sovjetryska truppsammandragningarna fortsättas. Även de trupper som. besatt Tsjangkufengområdet sägas ha blivit förstärkta, och det säges att ryssarna uppställt tunga kulsprutor.
Japans statsmän överlägga. Tokio, 21 juli. (TT. fr. DNB.) På torsdagsmorgonen ägde en överläggning rum mellan Konoye, utrikesministern och finansministern Ikeda, om de åtgärder, som skola företagas av regeringen i fall icke ryssarna utrymma Sjangsjueng.
Tvisten oreglerbar på diplomatisk väg. Tokio, 21 juli. (TT.) I en pressmottagning förklarar amiral Noda som talesman för den japanska marinen, att de ryska trupptransporterna i Posseitviken, där den ryska flottan samlas, äro kända i japanska amiralitetet genom telegram. Han förklarar, att en reglering av tvisten om det omstridda området icke längre äro diplomaternas sak.
Ryssarna redo för strid. Tokio, 21 juli. (TT.) Sovjet har för avsikt att försvara de omtvistade områdena och ha byggt ställningar på höjden Tsjankufeng samt har erhållit förstärkningar till alla vapenslag från Vladivostok. På japanskt håll fortsätter man med att söka få en fredlig lösning av intermezzot. På japanskt håll förklarar man, att i händelse av en militär aktion man skall inskränka sig till att försvara gränsen. Man skall dock fortsätta förhandlingarna om det omstridda området.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
Fru Dagmar Jonsson, ställföreträdande mamma för Sveriges 24 första ”solstickebarn” på försökskoloni på Torslunda gård i Frösunda socken utanför Enköping.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
Invigt i går i Hemse. Gotlands första sjukstall invigdes här i går e. m. av landshövding Rodhe i närvaro av representanter för veterinärkåren, hushållningssällskapets förvaltningsutskott, som gjort en rundresa för att bese en del J. U. F.-odlingar, representanter för Hemse kommun samt ett hundratal intresserade lantbrukare från olika delar av distriktet. Talartribunen var rest ute i det fria, och där dukades också kaffeborden. Invigningshögtidligheten var enkel men festlig, vartill icke minst bidrog att man flaggade från varenda stång i hela samhället Svenska Röda Stjärnans sjukstall i Hemse, som det fullständiga namnet lyder, har uppförts på en kommunen tillhörig tomt mitt emot apoteket och mellan provinsialläkarebostaden och den s. k. veterinärtomten, där man hoppas att med tiden även kunna uppföra bostad åt distriktsveterinären. Läget är sålunda ypperligt, i all synnerhet som sjukstallet ligger mitt i en dunge av unga lövträd, och gavelns stora, röda stjärna är en förträfflig skylt, som lyser ut mot gatan och ovillkorligen fångar den passerandes uppmärksamhet.
En fullt modern institution. Byggnaden, som är uppförd av tegel i en våning, är mycket rymlig och väl inredd. Den inrymmer förutom operationssal och det egentliga stallet även kontor för veterinären, garage för honom och hans assistent samt ett förrådsrum m. m. Tvångsspiltan för hästar i operationssalen är en mycket sinnrik anordning, där patienten nog är så illa tvungen att hålla hoven eller vilken kroppsdel det än gäller fullkomligt stilla. Vad detta betyder för den, som skall utföra ett operativt ingrepp, är lätt att förstå, och en annan följd är givetvis också att veterinären tack vare dessa tekniska anordningar blir i stånd att prestera ett än bättre arbete till såväl djurens som deras ägares fromma. Skulle en operation emellertid kräva, att djuret ligger omkull, står ett jättestort operationsbord till förfogande, och anordningar för varmt och kallt vatten finnas alldeles bredvid liksom skåp för instrument m. m. Stallavdelningen utgöres av en stor och rymlig box och en spilta för kallvattenbehandling, och dessutom finnes här en tvångsspilta för nötkreatur och plats för foder. I båda salarna är det mycket lätt att genom vattenbegjutnming . rengöra golven, och anordningar äro f. ö. vidtagna, som gör att man med lätthet kan upprätthålla en hygieniskt hög standard i detta moderna och praktiska sjukstall, som naturligtvis också är försett med centralvärme och elektrisk belysning.
Distriktsveterinären demonstrerar. Sedan distriktsveterinär Nils Andersson, som nu med säkerhet kommer att få en stor del av sin verksamhet förlagd hit, demonstrerat lokalerna och deras inventarier för landshövdingen och övriga närvarande, samlades man på gräsplanen utanför och bänkade sig framför den flaggdekorerade talartribunen, som dagen till ära även försetts med Svenska Röda Stjärnans emblem. Här framträdde nu representanten för Hemse kommun, handlanden John R. Wittberg, och hälsade samtliga närvarande och främst landshövding Rodhe hjärtligt välkomna. Han förklarade vidare, att syftet med denna invigningshögtidlighet främst var att bereda tillfälle för lantbrukarna att taga del av de möjligheter, som det nya stallet erbjuder djurägarne. Vidare frambar hr Wittberg ett varmt tack till föreningen Svenska Röda Stjärnan, som genoin sitt storartade ekonomiska bidrag möjliggjort bygget, samt till entreprenören och hans medhjälpare för väl utfört arbete. Tal. hoppades, att tillkomsten av detta sjukstall skall betyda ett nytt och verksamt medel i kampen mot djursjukdomarna, samt överlämnade ordet åt distriktsveterinär Nils Andersson.
… och talar om djursjukvården förr och nu. En människa, som blir sjuk, söker läkare och har till sitt förfogande lasarett, sjukstugor och sanatorier, sade tal. Man har länge insett betydelsen av att sjukdomarna behandlas på ett hygieniskt sätt, så att läkningen underlättas. Alltefter vetenskapens ståndpunkt har man inrättat lasarett med moderna anordningar, och särskilt på de sista årtiondena ha stora framsteg gjorts. Vad djursjukvården beträffar har det emellertid endast i undantagsfall funnits ens något så när hygieniska omständigheter, där man kunnat tillämpa aseptik och antiseptik. Behandlingen av sjuka djur har fått försiggå i lador eller i det fria där damm och bakterier haft fritt spelrum och ofta förorsakat komplikationer. Svårigheterna till rationell behandling ligga här i öppen dag, liksom det är klart att djurägarna få lida avsevärda förluster genom förlängd läktid och uppkomna men. Ganska svårt har det också varit att genomföra en behandling med hänsyn till vår tids krav på smärtfnihet. Det var först inom det militära och då särskilt under världskriget, som man lärde inse betydelsen av att äga lämpliga lokaler för skötsel av hästar, och mellan 1915 och 1925 försågos också samtliga svenska militära etablissement för beridna truppslag med moderna sjukstallar. Under världskriget framgick det emellertid, att man behövde anlita civilpersonal för vård av skadade djur, och för detta ändamål bildades för ett 20-tal år sedan Internationella Röda Stjärnan, förening för vård av hästar i krig. Svenska Röda Stjärnan tillkom strax därefter och har för sin organisation tagit Föda Korset till mönster. Under fredstid inriktar man sig på att anskaffa lämpliga sjukstallar med lämplig inredning och \”dessutom utbildar man kvinnlig personal, samlar penningmedel och sprider upplysning om rationell djurvård. Stallet i Hemse är det 16:de i Sverige, och liksom de övriga är det främst avsett att användas av vederbörande distriktsveterinär för poliklinisk behandling av till honom förda djur. Tal. berörde härefter de synnerligen bedrövliga mottagningsförhållanden som tills dato varit rådande i Hemse samt gav en historik över landstingets behandling genom tiderna av frågan om byggandet av bostads- och arbetslokaler åt veterinären i Hemse. Den enda positiva åtgärden som vidtagits är förvärvet av dispositionsrätten till den s. k. veterinärtomten, vilket skedde år 1874. Sedan dess ha alla ansökningar från kommunen -om att få bygga tomten avslagits under olika motiveringar, varför kommunen inför det ständigt ökade behovet såg sig nödsakad att uppföra åtminstone ett sjukstall på sin egen tomt, ehuru läget på den angränsande och för veterinärändamål avsedda tomten givetvis varit bättre. Den totala kostnaden för sjukstallet har uppgått till omkring 11,000 kronor, varav Svenska Röda Stjärnan bidragit med 3,000 kr. för inventarier. För denna stora gåva frambär jag nu ett varmt tack. Föreningen har härigenom lagt ytterligare ett län inom sin intressesfär, och vi hoppas att den skall få glädje av sitt barmhärtighetsverk. Vidare tackade tal. entreprenören, byggmästaren Rudolf Nilsson, Hemse, för gediget och intresserat arbete samt målaren Axel Olsson, värme- och sanitetsfirman Axel Alström och A.-B. Gotlands Kraftverk. Ett särskilt tack riktade han till Hemse kommun och kommunalnämnd och adresserade sig därvid speciellt till kommunalnämndens ordförande, lantbrukare J. G. Jacobsson, Likmide, och kommunalstämmans ordförande, handlanden John R. Wittberg. Som representant för distriktsveterinärsbefattningen gav tal. ytterligare en eloge och ett tack åt kommunen, som iklätt sig kostnaden för detta icke direkt räntebärande företag, samt anhöll därefter, att landshövdingen måtte förklara sjukstallet invigt.
Landshövdingen förrättar invigningen. Landshövding Rodhe erinrade i sitt anförande om att Gotland i synnerligen hög grad är ett jordbruksland, och att värdet av våra exporterade produkter befinner sig i ständigt stigande. Men när jordbrukaren har dåligt väder och när väder och vind sammansvär sig mot honom och ej ger honom den ere sättning han så väl förtjänat, då är det dåligt här och vi lider alla av verkningarna, vilket visar, att vi är så intimt beroende av jorden som överhuvud taget kan tänkas. I geografiläroböckerna brukar det talas om jordbruk och boskapsskötsel, men åtminstone här på Gotland är det väl så, att vi inte gärna kan tänka oss ett jordbruk utan kreatur. Och framför allt är det väl hästaveln, som fångat gotlänningarnas intresse, och antalet hästar har nad de senaste tre decennierna ökat i betydligt högre grad än antalet kor, som fortfarande är lågt här på ön i fm lande till åkerarealen och andra län. Med det starka intresset för djurskötseln sammanhänger intimt intresset för djursjukvården, sade landshövdingen och erinrade även om den långa lidandeshistoria med ”veterinärtomten”. Han ansåg det emellertid vara synnerligen klokt av Hemse kommun att anordna detta sjukstall. Det vittnar om god framsynthet, sade tal. vidare och lyckönskade kommunen till att ha kunnat föra frågan lyckligt i hamn samt tackade å länets vägnar föreningen Svenska Röda Stjärnan för, deras insatser. Landshövdingen hoppades, att sjukstallet skall komma att bli till stor nytta och glädje för alla djurägare i trakterna runtomkring och för den, som skall arbeta där, samt förklarade, att kommunen nog skulle komma att få god valuta för sina utlägg, om det också icke bleve i reda pengar. Efter ytterligare lyckönskan förklarade landshövdingen sjukstallet invigt för sitt ändamål. Invigningshögtidligheten, som gynnades av ett härligt sommarväder, avslöts efter ett par timmar med gemensam kaffedrickning i det fria, varunder telegrafiska hälsningar från länsveterinären, Gotlands Djurskyddsförening och föreningen Svenska Röda Stjärnan upplästes.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
Först regn sedan uppklarnande. Sammanfattning: En högtrycksrygg från sydväst mellan Brittiska öarna och Lofoten förskjutes åt öster, Ett litet regnområde, som under natten utbildats över norra Östersjöns kustland rör sig åt söder. Regn har under morgontimmarna fallit i norra Östersjöns kustland. I övrigt har ingen nämnvärd nederbörd fallit i landet under natten. Gotska Sandön hade 2 mm. Temperaturen var i Visby i morse 16 gr., i middags 17 gr. Haparanda hade 22 gr., Gällivare och Riksgränsen 20, Falun 19, Karlstad 18, Stockholm 17, Malmö, Göteborg, Växjö, Östersund och Härnösand 16 samt Storlien och Sylstationen 12 gr. Paris och Berlin hade 14 gr., London 17, Helsingfors 20 samt Moskva, Rom och Antibes 23 gr. Barometer i Visby: I dag 758 mm., i går 759 mm. Vind och väderlek: Ölands södra udde lugnt och mulet, Ölands norra udde S 4, mulet, Fårö NV 1, mulet, Landsort S 1, regn, Söderarm N 2, mulet. Utsikter: I dag svag vind, övervägande mulet och en del regn i distriktets södra och östra delar. Därefter nordlig måttlig vind, delvis uppklarnande, mestadels uppehållsväder och något varmare.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
Föredrag i Ekeby om det nationella programmet. På måndagen anordnades ett offentligt föredrag av Sveriges Nationella Förbund på idrottsplatsen i Ekeby, Talare var ombudsman Sven Dimander från Luleå, vilken talade över ämnet ”Det nya Sverige”, och lämnade därvid en redogörelse för det nya program, som nu offentliggjorts av de nationella, Mötet inleddes av tjänsteman Lars Rosengren. Talaren gav först en kritik av det nuvarande systemet, som måhända i en ekonomisk högkonjunktur vid en ytlig betraktelse kan verka fulländat. Vi behöva dock endast göra ett studium i våra bygder för att finna huru mycket som t. ex, i socialt avseende ännu återstår att lösa. Andra frågor av yttersta vikt vänta ännu på sin slutgiltiga lösning, befolkningsfrågan och med den sammanhörande invandringsfrågan, lantbrukets skuldbörda, arbetslösheten på vissa orter, möjligheten att uttaga vårt folks hela värnkraft o. s. v. Utan att vara negativa kritiker måste vi konstatera att Sverige ännu har många av sina viktigaste problem olösta. En genomgripande reform till det bättre kan endast ske genom en förändring av hela statsskicket, som icke längre fyller en modern tids krav. Visserligen söker man genom små delreformer anpassa det hela, men utvecklingen har för länge sedan gått förbi, Det är t. ex, inte tack vare utan snarare trots de mänga politiska partierna som svenskarna fått den levnadsstandard, som — trots många svåra brister — ändock uppnåtts. Det är tack vare skickliga företagare, skapande ingenjörer, arbetssamma bönder, en pålitlig arbetarstam, plikttrogna tjänstemän o. s. v. som näringslivet kunnat utveckla sig, De politiska partierna ha i stort sett endast kunnat vara med och åt sina klasser fördela vad dessa producerande män i näringslivet skapat. Och inom partierna har det varit vissa partipåvar, som för sig och de trogna delat upp vad som stått till buds. Uppdelningen efter partier är ej den naturliga indelningsgrunden för ett folk, partisplittringen bygger på en falsk, uppkonstruerad grund, och valrörelserna äro nedrivande och splittrande, ej uppbyggande och enande faktorer i samhällslivet. Det kan ej vara det sista skedet i vår utveckling att samrhället skall vara splittrat i partier. En ny tid tränger nu fram och de gamla idéerna avlösas av nya och för vår tid passande, Även Sverige får del av den nya tiden och i vårt land växer en ny tanke fram, på svensk grund och framsprungen ur rent svenska ideal. I stället för det partisöndrade samhället, som för övrigt nu synes se sig hotat och därför använder alla till buds stående medel för att hindra varje nyorientering, kommer det yrkesorganiserade — det korpoörativa samhället, Sakkunskap skall sättas i högsätet i stället för partitrogenhet och klasskamp. Tal. redogjorde ytterligare för en del programpunkter, som förfäktas av den nationella rörelsen. Motsättningarna på arbetsmarknaden skola lösas på fredlig väg, och de ekonomiska organisationerna skola inlemmas i samhällsorganisationen. I stället för att vara Orosfaktorer komma många väl uppbyggda sammanslutningar att bliva värdefulla tillgångar, som nu icke äro officiellt erkända, än mindre utnyttjade av staten. Den enskilda äganderätten måste bevaras och den personliga företagsamheten befrämjas. Statens ingripande i näringslivet skall ha karaktären av planmässig kontroll, skydd och stöd. Jordbruksfrågan och befolkningsfrågan måste främst lösas. Förbud måste införas mot invandring av för vår nation, kultur och ras främmande element. En aktiv bostadspolitik är nödvändig. För fredsfrågans lösning måste vi komma bort från varje allians utom Norden, det betyder i nuvarande stund utträde ur Nationernas Förbund. Vidare redogjordes i det mer än timslånga föredraget, som hela tiden åhördes med stort intresse, för regeringsmaktens och riksdagens organisation, Vid den sakkunniga regeringens sida bör stå ett råd, representerande kulturliv och korporationer. En enkammarriksdag skall verka som kontrollerande och anslagsbeviljande myndighet. Kommunernas självbestämmanderätt skall bevaras och befästas. Effektiva åtgärder måste vidtagas mot kommunistisk och annan landsförrädisk verksamhet. Kulturell sanering av nöjesindustri och press är nödvändig. Värnpliktsutbildningen bör vid behov kompletteras med lämplig samhällstjänst. För den kvinnliga ungdomens del skall obligatorisk samhällstjänst. införas, Folkuppfostran skall skapa social samhörighet mellan alla yrken och stånd, mellan handens och hjärnans arbetare, samt lära svenskarna ägandets ansvar och arbetets ära. Efter föredraget anordnades ett eftermöte inomhus, varvid 25 personer från socknen och angränsande orter voro närvarande. Anföranden höllos av föredragshållaren och av kandidat Bengt-Olov Ljungberg samt en nationell från Visby. Sammankomsten, som präglades av framåtanda och entusiasm avslutades med unison sång ”Flamma vårdkas!”
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
FRÖJEL. Missionsföredrag hölls i måndagskväll i Övre Fröjels allianshus av kinamissionären A. J. Lidqvist, som för närvarande gör en resa över vår ö och besöker de flesta baptistförsamlingarna här, Efter en sång och ett kort hälsningstal av Henry Johansson följde en bönestund och David Lagergren sjöng en solosång. Missionär Lidqvist talade därefter om tre slag av förlorade människor, grundande sitt tal på liknelserna i Luk, 15 kap. Efter det gripande föredraget upptogs ett offer för Kina på 26 kr. En stund användes till bön och mötet avslöts med sångversen ”Far fort, far fort att stiga, Du nya nådesflod” etc.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
Gräsbrand på odlingsmyr i Sjonhem. — Eld utbröt vid halv 3-tiden i går på middagen i en mindre myr i Sjonhem, Apelsmyr, där plöjning med traktor pågick och det torra höga gräset på något sätt blivit antänt och snart stod i ljusan låga, varpå elden snabbt spred sig. Röken syntes vida omkring, man klämtade i kyrkklockorna — vilket dock på sina håll uppfattades som begravningsringning — och folk kom till platsen. Då området på tre håll var omgivet av kanaler, var släckningsarbetet avsevärt underlättat. Vid 5-tiden var elden begränsad och släckningsmanskapet, som uppgick till 50 å 60 man, kunde återigen bege sig hem. Det av elden avbrända området uppgick till åtta tunnland och bestod uteslutande av gräsbevuxen ark, i stort sett utan träd, varför an ieke kan tala om, att några kador anställdes. Tvärtom torde äl gräsets avbrännande kunna anes i väsentlig grad underlätta det ortsatta plöjningsarbetet på myren. Under natten ha ett tiotal man ållit vakt för att förhindra, att elen åter skulle komma att flamma upp.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165
Den 21 juli. Jordfästning ägde rum i kyrkan härstädes i går, då stoftet efter avlidne förre stationsinspektor Axel Lindqvist vigdes till gravens ro. Gästerna samlades i den avlidnes hem, där predikant Otto Nilsson ägnade den bortgångne några varmhjärtade minnesord samt läste en del av Dav. psalm 103 och förrättade bön Några för tillfället lämpade psalmverser sjöngos. Skedde så avfärden till kyrkan, dit kistan förut förts. Under tonerna av en sorgmarsch samlades begravningsgästerna i det åldriga temlet, som smyckats med blommor och grönt, och från vars altare en mängd levande ljus tindrade. Officiant var kyrkoherde G. Sjöberg, som anförde en del bibelord, vilka den bortgångne strukit under i sin bibel, I sin betraktelse påminde kyrkoherden om hurusom den avlidne vid sidan av sitt egentliga arbete visat ett varmt och vaket intresse för religiösa och sociala sammanslutningar och givit dem sitt stöd. Akten omslöts av verserna 1—5 och 6—8 av psalmen 424 i enlighet med den avlidnes under hans sista sjukdom uttalade önskan. Sedan kyrkokören från läktaren sjungit ”Integer vitae”, fördes kistan, buren av sex järnvägsmän, ut ur kyrkan och sänktes i graven, Vid denna höllos anföranden och nedlades kransar av representanter för flera sammanslutningar. Sedan officianten lyst frid över graven och versen nio av ps, 424 sjungits, utförde kyrkokören Stilla skuggor. Till båren hade sänts en rik blomstergärd, Av kransarna må nämnas en från Klinte—Roma Järnvägsaktiebolag med blå och gula band; Tack för mångårigt, redbart arbete, från personalen vid samma järnväg med röda och gröna band: En sista hälsning, från kontorsoch tjänstemännen vid Visby järnvägsstation med blå och gula band: Tack för gott kamratskap, från gamla syföreningen med svarta band: Tack och farväl, från Gotlands missionsförening med vita band: Ett sista tack, från logen Ansgarius av I. O. G. T. med vita, blå och röda band: Tack för mångårigt troget arbete, och en från De ungas förbund. Från kyrkan ställdes färden till Varvsholms pensionat, där kaffe intogs, och där minnestal höllos av kyrkoherde G. Sjöberg, stationsinspektor Gotthard Lindqvist och predikant Otto Nilsson. Det hela avslöts med bön och psalmsång.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 21 Juli 1938 N:r 165