Visby stadsbibliotek i nya lokaler.

Sjuttio års växlande öden ändade i modernt hem.
Cenfralbiblioteket skymtar i fjärran.

Efter sju sorger och tio bedrövelser har Visby stadsbibliotek äntligen kommit till ro i de nya lokalerna, som inretts för ändamålet i stadens fastighet i kvarteret Nunnan. Kommit till ro är kanske för mycket sagt, då överflyttningen och anpassningen efter de nya lokala förhållandena ännu icke är fullt avslutad men i morgon afton öppnas dock lokalerna för äldre låntagare. Barnavdelningen — för barn under 15 år — öppnas först från och med nästa måndag.
Det var med en viss tillfredsställelse stadsbibliotekarien folkskollärare Axel R. Sundahl på måndagskvällen kunde för bilioteksstyrelse och press presentera stadsbiblioteket i de nya lokalerna. Det är, som han i en orientering framhöll, en gammal institution, som nu kommit i tidsenliga lokaler.

Ett bibliotek med anor från 1866.
Bibliotekets äldsta delar härstamma ända från 1866, då en del damer ur societeten startade biblioteket som en social välfärdsinrättning. Det genomgick sedan växlande öden — på 1900-talet inrymdes detsamma i tvenne skåp, som placerats i småskolan vid S:t Hansgatan. Så inköptes Ridelius privata lånebibliotek, omf attandee c:a 3,300 band, varav ännu en hel del finnes i behåll och är användbart, och 1911 flyttade biblioteket in i bottenvåningen på Tekniska skolan. Denna lokal fick biblioteket behålla till 1923, då efter rektor Karl Ro-mins död våningen två trappor upp i Tekniska skolan blev tillgänglig. Lämplig och tillräcklig var denna lokal icke, bara läget två trappor upp var ju olämpligt, och ändå fanns det folk som sade 1923, att \”här har biblioteket utrymmen för evärdliga tider\”. Lokalfrågan blev snart åter brännande och en rad förslag till dess lenande Hago dagens ljus. Ett fullt utarbetat sådant, av skoläverstyrelsen som provisorium godkänt förslag, var att förlägga biblioteket till bottenvåningen av Arbetareföreningens bostadshus vid Bredgatan.
Emellertid framkom, vid samma tidpunkt förslaget om att bygga en stadens fastighet i kvarteret Nunnan, och självfallet vore det lämpligast att få biblioteket inrymt i en stadens egen fastighet. Även i det planerade konserthuset på Södertorg ingick utrymmen för stadsbiblioteket, och med anledning därav var man på kommunal håll icke först så vidare pigg på att släppa biblioteket till Nunnan. Efter en kompromiss i beredningsutskottet gick emellertid stadsfullmäktige med på att bereda plats för biblioteket i kvarteret Nunnan och nu stå lokalerna färdiga.
Det första förslaget till lokalerna här gick ut på att lägga biblioteket en trappa upp, men slutet blev att lokalerna inreddes i nedre våningen med entré från Drottensgatan. Vid planerandet tog man med i räkningen att biblioteket kan komma att utvidgas till att bli centralbibliotek, i vilket fall ökade utrymmen behövas och nu också kunna erhållas genom att taga angränsande lägenhet i anspråk.

En modern institution.
Genom entréen åt Drottensgatan kommer man in i en förstuga, till vänster ligga här barnavdelningen med kapprum och till höger låneavdelningen för äldre jämte läsrum, och vägen dit in går genom ett rymligt kapprum med toaletter för äldre. Glaspartier och glas i väggarna göra att man har god överblick och insyn över lokalerna.
Den stora lånesalen, hållen i svagt grön färgton, har en yta av c :a 90 kvm. Möblerna här äro tillverkade av Bröderna Fohlströms verkstad och äro av ljus ek. Väggarna äro klädda med bokhyllor, som dock icke rymma det till utlåning avsedda bokbeståndet, enär de sju fönsterna taga bort för stor plats. Detta är dock en sak, som arkitekten och icke biblioteksstyrelsen rår för. Den mest komplicerade inrättningen i lånesa- len är lånedisken, som konstruerats med ledning av bibliotekarien hr Sundahls erfarenheter från tjänstgöring och studieresor — en dansk studieresa i fjol har f. ö. avsatt flera spår i inredningen i goda och delvis finurliga detaljer. Här har tjänstgörande bibliotekarien allt material tätt omkring sig och här saknas icke heller telefon och skrivmaskin, lånareregister, kataloger etc.

Biblioteket en bildningscentral.
Själva utlåningssystemet har naturligtvis under årens lopp undergått väsentliga förändringar. I gamla tider använde man det slutna systemet, numera har man övergått till öppna hyllor, där låntagarna kunna välja ut lämpliga böcker, till kortsystem för låntagarna etc.
Riktlinjerna för nutida biblioteksverksamhet är ju också att icke endast göra arbetet för personalen lättare och enklare utan också att bereda vägen för allmänheten att i biblioteket hämta ökad kunskap och underhållning. Man vill numera lära medborgarna att i biblioteket söka stöd och hjälp för den personliga självbildningen, att där söka de uppgifter man vill ha. Bibliotekspersönalen ger även hjälp och råd — för att taga ett ytterlighetsexempel är ju denna hjälp icke direkt avsedd för korsordslösare även om det hänt att också sådana fått goda tips av bibliotekarierna.
Bokbeståndet är uppställt överskådligt och efter allmänt genomförd klassificering. Då och då anordnar biblioteket montrer med aktuell litteratur, såsom t. ex. för närvarande om Oxfordrörelsen och Konservering. En husmor kan sålunda om hon vill, gå ned på biblioteket och titta på dess samling konserveringslitteratur.
Innanför stora lånesalen ligger läsesalen med glasparti i mellanväggen. Här finnes sittplatser för 24 personer vid bekväma bord och i bakväggen har inplacerats en stor tidskriftshylla. Möblerna i läsesalen ha levererats av K. Olofssons möbelverkstad, gardinerna i båda salarna äro från hemslöjden och ha uppsatts av tapetserare Emil Ohlsson, rullgardiner och markisetter äro från firma G. Löfquist, från vilken firma även kapprummens gardiner härstamma. Armaturen är från V. Hedströms Eftr.
I barn- och ungdomsavdelningen ha bibliotekets gamla möbler placerats. Utrymmet här är icke så stort men 12-14 sittplatser finnas dock här. Hemslöjden och Häggs möbleringsaffär ha svarat för gardinerna här.
Innanför kapprummet åt gården ligger bibliotekariens rum, möblerna komma från verkstadsskolan. Därbredvid ligga ett thekök och toaletter personalen samt ett trevligt studierum, avsett för studiecirklar, tillhörande riksorganisationen.
I källaren inrymmas två stora bokmagasin om resp. 40 och 80 kvm., det mindre kommer att användas som uppacknings- och arbetsrum. Där magasineras också äldre litteratur, mest romaner och berättelser. Det större magasinet, som när biblioteket en gång blir centralbibliotek kommer att inrymma dettas huvudboksamling, härbärgerar för närvarande tidskriftsårgångar och äldre litteratur. Mellan magasin och bottenvåning finnes utrymme för bokhiss, men denna har byggherren icke ansett biblioteket för närvarande behöva, varför man får nöja sig med en icke allt för bekväm trappa.
Armaturen är överallt särdeles ändamålsenlig och belysningen tillfredsställande. Alla golv äro belagda med fliesenlinoleum från Eläggs möbleringsaffär. Konstnärlig rådgivare beträffande färger och gardiner har varit artisten Skårman.

Plats för donatorer.
Bibliotekarien, hr Sundahl, och hans medhjälpare, redaktör V. Johansson och fru Dufberg, förefalla belåtna med sitt och bibliotekets nya hem. Icke minst hr Sundahl kan också ha anledning att vara åtminstone temporärt belåten, då ett energiskt och målmedvetet utredningsarbete och d:o arbetsledning nu lett till ett i stort sett tillfredsställande realiserande av önskemål och planer. Dock finnas ännu en del fromma önskningar. Nationalmuseum har visserligen som gåva överlämnat en del reproduktioner till biblioteket, men ytterligare tavlor och skulpturer mottagas med tacksamhet att pryda upp lokalerna. Likaså längtar man efter en person eller flera, som vill vara så vänlig att till studierummet donera en radio samt ett balloptikon och skioptikon.
Nu återstår endast att hoppas, att Visbyborna visa sin uppskattning av de vidtagna anordningarna genom att flitigt använda biblioteket, för förströelse genom läsning i läsesalen eller hemlån, för fortbildning och studier etc. Man bör heller icke glömma, att personalen vid biblioteket gärna står till tjänst med råd och hjälp både vid bokval och studier.
Studierummet bör också bli en god hjälp för cirklarna, som ju icke alltid ha möjlighet att få lämplig lokal — här kunna de ju också lätt få behövlig litteratur tillgänglig till sammankomsterna. Det är ju icke alltid sagt att rummet är så trevligt som igår afton, när pressen \”studerade\” där, men det kommer att bli uppskattat, därom äro vi övertygade.
Staden är att gratulera — en viktig institution har fått tidsenliga och moderna lokaler.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Kyrkofullmäklige.

Den nya biskopsgården samt domkyrkans restaurering beslutade.
Kyrkofullmäktige sammanträdde i går till ett kort sammanträde, från vilket hrr Henrik Pettersson, Steffen, Nilsson, Ivar Johansson och Rydqvist samt fru Söderström voro med godkänt förfall frånvarande.

Biskopshusets ombyggnad.
Kyrkorådet hade till gårdagens sammanträde inkommit med nya ritningar till biskopshus i Visby och med anhållan om anslag till uppförande av sådan byggnad. Vi ha tidigare redogjort för förslaget i dess helhet, vilket kostnadsberäknats till 194,000 kr. Enär behållningen av den utbekomna brandskadeersättningen för gamla biskopshuset uppgår till omkring 100,000 kr. och församlingen torde kunna räkna med att erhålla statsbidrag å 60,000 kr., skulle från församlingens sida för utförandet av det sålunda planerade byggnadsföretaget erfordras ett anslag på 34,000 kr. Denna summa beslöto också fullmäktige bevilja att bestridas genom lån med 25 års amortering under förutsättning, att det begärda statsbidraget erhålles.
Innan beslutet fattades begärdes ordet av hr En ekvis t, som blivit något förvånad över priset på byggnaden. Enligt det gamla förslaget skulle kostnaden ha blivit 198,000 kronor, men byggnadsstyrelsen hade beträffande detta uttalat, att byggnaden bleve väl stor och hade alltså önskat en något mindre byggnadskropp. Nu har kostnaderna minskat med cirka 2 proc, och tal. undrade nu, om inte heller byggnadskroppen minskat med mera än 2 proc. Vore tacksam för exakta siffror beträffande detta. Intet yrkande.
Hr Ekdahl: Det framgår också av byggnadsstyrelsens skrivelse, att man räknat för lågt beträffande kostnaderna i det första förslaget, vilket f. ö. då påtalades. Nu är saken bättre undersökt och beräknad.
Hr sekreteraren förklarade, att byggnadens längd minskats, vilket även skett med entrén. Vid en jämförelse av siffrorna får man även ta med i beräkningen att en omräkning av det gamla förslaget gav en slutsumma på 220,000 kr. samt att i det nya förslaget upptagits en summa på 10,000 kr. för rivning av den brunna byggnaden och att anslaget för oförutsedda utgifter beräknats ganska högt. Det nya huset torde bli 10 å 15 proc. mindre än det gamla.
Hr or d f öran den underströk dessa uppgifter. Den nya byggnaden skall få en rymd av 3,200 kubikmeter å 50 kr., vilket för huvudbyggnaden innebär en kostnad på 160,000 kr.
Hr sekreteraren upplyste nu, att den gamla byggnaden skolat bli 3,825 kubikmeter.
Debatten var härmed slut, och fullmäktige beslöto som nämnts bifalla förslaget.

Domkyrkan skall repareras.
Domkapitlet hade som bekant till kyrkofullmäktige remitterat ett av arkitekten hos byggnadsstyrelsen Erik Fant på grundval av tidigare utlåtanden av domkyrkosysslomannen Josef Hoffman, arkitekten Karl Norberg och tjf. domkyrkosysslomannen Karl Rickner efter vidare undersökning och utredning avgivet program med kostnadsberäkning angående de såväl yttre som inre reparationer å Visby domkyrka, som kunna anses böra komma till utförande under de närmaste åren, jämte avskrift av skrivelse till k. m :t, vari hemställes, att k. m :t måtte av den beräknade kostnadssumman, 110,000 kr., hos 1939 års riksdag begära till ifrågavarande reparationer ett anslag av 82,000 kr.
Kyrkorådet, som under hand informerats därom, hade ansett att meningen med remissen vore att giva kyrkofullmäktige tillfälle att yttra sig över arkitekt Fants program, i vad detta innefattar de såsom yttre upptagna reparationerna, och föreslog i går kyrkofullmäktige att uttala sitt gillande av denna del av programmet ifråga och sin anslutning till domkapitlets ovan omförmälda ansökan.
Detta blev även fullmäktiges beslut.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Landsbygden. Gothem.

GOTHEM.
Baptistförsamlingen hade i går kväll besök av Kina-missionär Ture Skoglund, som på ett medryckande sätt skildrade arbetet bland Kinas 450 millioner, särskilt dröjande vid väckelsen som under de senaste åren gått fram över deras fält och förvandlat många namnkristna till verkliga troshjältar. En insamling gjordes för missionen som uppgick till 45 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Landsbygden. Hangvar.

HANGVAR.
Bröllop firades i lördags då hemmansägaren Henrik Karlsson sammanvigdes med fröken Anna-Lisa Bolin från Ahr i Fleringe. Festligheten gick av stapeln i brudgummens hem i Kassle dit en mängd av såväl brudens som brudgummens anhöriga hade inbjudits.
En olyckshändelse, men dock av lindrigare art inträffade i onsdags i Bläse stenbrott i Fleringe, varvid stenarbetaren Waldemar Jakobsson från Olarve i Hangvar råkade få ett större stenblock över smalbenet med påföljd att ett större krossår uppstod som måste å lasarettet omhändertagas, men patienten fick hemresa, och vårdas nu i sitt hem.
Skördearbetet såväl å fastmark sommyr kan man nog säga vara i det närmaste avslutat, ty tröskningen pågår nu överallt med full kraft och tyckes lämna ett gott resultat i säcken efter häckantalet räknat.
Rågsådden har nu pågått med full fart härute och är nog till mesta delen avslutad, men överallt höres klagan på den torra myrlösa jorden som har till följd att sädeskornen gror mycket ojämt vadan ett gott regn är vad bondep önskar sig.
Med betet åt djuren är det klent beställt på såväl vall som hagmark, ty detta är så uppbränt och förtorkat och därtill är det brist på vattentillgången.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Landsbygden. Roma.

ROMA.
Roma pastorats kyrkliga ungdomskrets hade sitt första möte för hösten den 11 september i Akebäcks skola kl. 2 e. m.
Man började med att sjunga nr. 156 i Kyrklig Sång. Pastor Bergdahl talade därefter en stund om Oxfordgrupprörelsen. Det var mycket intressant att lyssna på. Pastorn betonade bl. a. Oxfordarnas fyra absoluta krav, deras \”Stilla stund\” varje morgon och rörelsens rent praktiska betydelse. I och med att de fyra kraven genomföras skall hatet och syndens välde försvinna i världen.
Så sjöngs \”Löftena kunna ej svika\”. De 14 medlemmar som voro närvarande satte sig därefter runtomkring kaffebordet. Det smakade mycket gott, eftersom de flesta hade cyklat i ganska kallt och regnigt väder.
Sedan följde förhandlingar i glad och gemytlig stämning. Två av medlemmarna berättade en hel del goda minnen från respektive vistelse vid Lekmannaskolan i Sigtuna. Protokollet upplästes och godkändes. Två av årets konfirmander från Akebäck begärde sitt inträde i ungdomskretsen. Nästa möte skall hållas i Björke, antagligen den 2 oktober kl. ½ 8 e. m.
Gemensamt sjöngs åter några sånger. Och till sist läste en av medlemmarna en bön och psalmen \”Med Jesus fram i de bästa åren\” avslutade mötet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Landsbygden. När.

NÄR.
Gemensam lista vid kommunalfullmäktigevalet. Till det stundande kommunalfullmäktigevalet inom socknen har men enat sig om följande lista under beteckningen \”Kommunal samling\”. Den är fullständigt opolitisk:
Cederlund, Erik, folkskoll., Skolgården, (suppl. Nilsson, John, fjärdingsman, Prästgården.) Hallander, Karl O., fiskare, Allmunds, (Thomsson, Hjalmar, hem.-äg., Öndarve). Hejdenberg, Gustav, hem.-äg., Husarve, (Nilsson, Valfred, hem.-äg., Alarve). Haglund, Axel, hem.-äg., Hallute, (Hansson, Hjalmar, hem.-äg., Hallute). Hag-
lund, Edvin, hem.-äg., Hallbjenne, (Haglund, Johan, hem.-äg., Hallbjenne).
Haglund, Karl, hem.-ag., Rovalds, (Tomsson, Albin, hem.-ag., Andarve), Jakobsson, Gustav, hem.-äg., Maldes, (Johansson, Rudolf, hem.-äg., Frigges), Jakobsson, Jakob J., hem.-äg., Bomunds i Hammaren, (Pettersson, Edvin, hem.- äg, Bomunds i Wammaren). Johansson, Gunnar, hem.-äg., Rikvide, (Larsson, J. V. hem.-ag., Hallbjers). Johansson, Niklas, hem.-äg., Dalbo, (Söderström, Alfred, hem.-ag., Galls). Johansson, Otto, hem.-ag., Nixdjups, (Lindell, Gunnar, hem.-äg., Nixdjups). Larsson, Karl, hem.-ag., Gangvide, (Nilsson, Valter, hem.-ag., Mickelgårds). Nilsson, Arvid, hem.-ag., Tiricke, (Pettersson, Anton, hem.-ag., Halsarve). Nilsson, Oskar, hem.-ag., Mattise, (Pettersson, Herman, hem.-äg., Kulla). Nordström, Axel, post.-förest., Hallute, (Nilsson, Oskar, hem.-ag., Hägdarve). Pettersson, Anton, hem:-ag., Folke, (Jakobsson, Anders, hem.-äg., Båtels). Pettersson, Henrik, hem.-ag., Hägdarve, (Pettersson, Karl, hem.-ag., Bosarve). Pettersson, Ivar, hem.-äg., Bomunds i Burgen, (Pettersson, Viktor, hem.-äg., Frigges). Pettersson, Karl, hem.-äg., Haltarve, (Hallkvist, Olof, hem.-ag., Liffor). Pettersson, Otto, byggn.-arb., Hägdarve, (Pettersson, P. R., smed, Hallute).

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Landsbygden. Etelhem.

ETELHEM.
Välkomstfest för past. Gustav Karlsson med familj, vilken kommer fr. Finland, var i söndags eftermiddag anordnad i härvarande metodistkapell. Mötet började med sången 230 i Metodistkyrkans psalmbok. Som inledning läste Albert Veström från Vänge, som på ett värdigt sätt ledde det hela, den 85 psalmen med särskilt framhållande 9 vers: Att Gud talar frid till oss människor. Sedan sjöng musikföreningen, sammansatt av sångare från Etelhem och Vänge, en sång och sedan vidtog samling kring det rikt dukade kaffebordet. Pastor Karlsson sade sedan några ord med avseende på verksamheten och framtiden samt tackade för det varma välkomnandet som kommit honom och hans familj till del. Sedan sjöng pastor Karlsson en solosång och talade över några ord från den Heliga skrift: Jag lever icke mera jag utan Kristus i mig. Pastor Karlsson avslutade högtidsstunden med bön.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Idrott och sport.

\"\"

DM. i tennis.
Margareta Borenz åter mästarinna.

En av de sedan söndagen kvarstående tennisfinalerna i tävlingarna om distriktsmästerskapen gick redan i går kväll, då Margareta Borenz och fru A. Witt möttes i damsinglefinalen. Första set bjöd på jämt spel och de båda finalisterna hade omväxlande ledningen. Vid ställningen 5-4 till fru Witts favör utkämpades en lång och ettrig strid om nästa game. Fru Witt vann duellen och och därmed första set med 6-4. I nästa set orkade fru Witt ej hålla farten uppe och fröken Borenz utjämnade lätt med 6-0 och tog sedan det tredje med 6-1.
Spelet fördes försiktigt och man höll sig så gott som hela tiden vid baseline.
Efter denna match påbörjades en annan, vilken gick mellan Gunnar Dahlin och Lars Hellsing i semifinalen i herr-single. Dahlin började med att ta hem sju raka games i sin snabba och lediga stil trots att Hellsing försvarade sig tappert. Efter detta kom denne emellertid i gång riktigt och plockade hem tre games i rad och tog därmed ledningen med 3-1 i andra set. Dahlin utjämnade, men Hellsing tog i på nytt och skaffade sig ledningen med 5-3. Dahlin reducerade till 5-4, men det var på ett hår när att Hellsing vunnit nästa game, då Dahlin lyckades klara över setbollen via nätkanten. Denne tog sedan gamet och ställningen blev 5-5. Mörkret hade då tilltagit så pass att man måste avbryta matchen, vilken åter fortsätter i kväll kl. 5.

Fotboll.
Fardhem—Hablingbo 0-3.

Seriepremiär var det i söndags på Fardhems idrottsplats då Fardhem IF och Hablingbo IK spelade sin första seriematch för säsongen, slutresultatet blev som bekant en seger för hablingarna med 3-0, sedan ställningen i halvtid varit 0-0.
Båda lagen hade var sin halvlek och målchanserna voro jämnt fördelade, men hemmalaget missade i ett, medan gästerna bättre tillvaratog de chanser som gavs. I andra halvleken dominerade gästerna spelet helt och ledningsmålet kom genom centern R. Mattsson. Minuten efteråt fick Hablingbo en straffspark som vi Knut Matsson sköt i mål och samme man ökade efter en stund till 3-0. Fardhemlaget hade i hb. H. Karlsson en god stöttespelare medan hablingarna i stort sett voro jämna.

Burgsvik slog Vamlingbo i fri idrott.
En stor dag i idrottens tecken var det i söndags på Burgsviks idrottsplan, då klubbmatchen i allmän idrott mellan Burgsviks IF och Vamlingbo IF ägde rum. Trots att det hela tiden småregnade hade det samlats en ganska talrik publik, som med spänning och intresse åsåg de olika tävlingarna.
De bästa resultaten blevo: Löpning 100 m.: 1) Thure Bjärgegård, Burgsvik, 12,6. Kulstötning: 1) Sven Larsson, Vamlingbo, 10,47. Höjdhopp: 1) K. G. Pettersson, Burgsvik, 1,50. Löpning 400 m.: 1) Helge Larsson, Burgsvik, 61,0. Diskuskastning: 1) P. 0. Dannborg, Burgsvik, 28,94. Längdhopp: 1) Sture Larsson, Burgsvik, 5,32.
Den sista .grenen i matchen var stafettlöpning 1,000 meter. Även här vann Burgsviks IF med tiden 2,35. Vamlingbo var blott en meter efter vid målsnöret. De slutliga poängen blevo: Burgs-viks IF 43 poäng, Vamlingbo IF 28 poäng. Vandringspriset i allmän idrott erövrades alltså av det segrande Burgsvikslaget.
Före klubbmatchen ägde fotbollsmatch rum mellen flickor och gubbar. Det dröjde ej länge innan gubbarna ledde med 1-0, men flickorna svarade med att ändra ledningen till 2-1 till sin favör. I andra halvtid blev spelet mera lugnt, det gjordes ett nytt mål på varje sida.
Humöret var under hela matchen del bästa, och efter avslutad kamp intogs kaffet all kamratlighet å Hotell Karlshäll.
Håbe.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Varpa.

Fröjel varpklubb
som under sommarens lopp varit tämligen verksam, dels inom klubben, dels utom med bl. a. tävlan mot Klinte varpklubb om Sandhamnspokalen, hade i söndags att tävla om ett av dr G. Booberg, för närvarande direktör för ett bolag på Java, skänkt vandringspris. Dr Booberg hade vid ett besök här för-lidet år med intresse följt vår tävlan inom klubben, beslöt att öka vårt intresse och skänkte så ett värdefullt vandringspris att gälla inom klubben.
Vädret var just ej så önskvärt, men lagen som ställde upp, 4 från Övre och 4 från Nedre Fröjel hade sedvanligt solskenstävlingshumör. Resultatet blev att övre Fröjel vann med 3-1. Det mindre goda vädret gjorde att vid förfrisknings intagande familjen Sigdarve välvilligt upplåtit rum för de tävlande och medan regnet sakta strilade ner uppgjordes planer till, som man hoppades, nästa sammandrabbning för året.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211

Skytte

\"\"

Tingstäde skyttegille
hade i söndags som avslutning på årets skolskjutningar anordnat prisskjutning och blevo därvid följande skyttar pristagare:
IV kl.: 1) R. Hederstedt, 2) A. Boberg, 3) B. Larsson, 4) G. Stenström.
III kl.: 1) K. S. Stengård, 2) H. Jönsson.
II kl.: 1) S.Eliasson, 2) K. Klint, 3) S. Lindkvist, 4) G. Lindkvist, 5) N. Boberg.
I kl.: 1) F. Myyrbäck, 2) F. Sjögren.
Rekrytklassen: 1) K. H. Leion, 2) E. Smedberg, 3) K. A. Hallgren, 4) A. Nicklasson, 5) Kurt Jönsson.
Insatsskjutning var även anordnad på ringad /a-figur 285 m., 45 sek. 6 skott.
IV kl.: 1) G. Stenström, 6,48 cm., 2) B. Larsson, 6,34, 3) N. Glansholm 5,38.
III kl.: 1) N. Stengård, 5,29 cm.
II kl.: 1) Klint, 6,43 cm., 2) H. Sjökvist, 4,18, )3 N. Boberg, 3,21 cm. Rekrytklassen: 1) K. A. Hallgern, 4,18 cm.
I mästerskapstävlan om Normaskålen erövrades densamma av R. Hederstedt för 107 poäng närmast följd av G. Stenström med 101 poäng.
Bevakningsstyrkans vandringspris för skjutning på 3-, 4- och 600 m. erövrades av K. S. Stengård för 148 poäng närmast följd av B. Larsson med 147 p.
Efter skjutningens slut bjöds skyttarna på kaffe och prisutdelning förrättades av fru Fanny Larsson varvid pristagarna vederbörligen avhurrades.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 september 1938
N:r 211