Sjuksköterska vid Gotlands trupper.

Militärbefälhavaren på Gotland har bemyndigats att för tiden den 1 jan.-30 juni 1939 anställa en sjuksköterska för Gotlands trupper med placering vid I. 18 och tjänstgöring på militärsjukhuset på Visborgs slätt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Statslån för inköp av hästar.

Lantbruksstyrelsen föreslår k. m:t bevilja Gotlands läns hushållningssällskap statslån för år 1939 med 10,000 kr. mot begärda 27,000 kr. ur lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. I år beviljades sällskapet 5,400 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Luftskyddarna sammanträda.

Första sammanträdet med de för luftskyddet intresserade ägde rum igår kväll å länsstyrelsens sessionssal under ledning av försvarsassistenten kapten Rudolf Tiberg, som därvid lämnade en orientering om olika arbetsuppgifter. Kapten Tiberg genomgick därvid kapitel IV om utrymning i anvisningarna rörande \”planläggning och organisation av det civila luftskyddet\”, samt uppehöll sig särskilt vid den s. k. frivilliga utrymningen, varefter de närvarande hade tillfälle att diskutera en del detaljspörsmål. Kapten Tiberg underströk, att ifrågavarande kapitel särskilt för Gotland och Visby har största betydelse, då vår ö vid ett krig torde komma att bli en av vårt lands allra mest utsatta delar. Visby är ju i fredstid centrum för hela ledningen och har ett synnerligen utsatt läge, vilket även under mörkläggning är relativt lätt att hitta för fientliga flygare. Därför gäller det också att staden kan snabbt och efrektivt evakueras. Utgångsläget för en sådan utrymning är emellertid gott, eftersom ön är en typisk bondeprovins och har gott om inkvarteringsmöjligheter.
Under diskussionen framkommo en hel del beaktansvärda synpunkter, som vid kommande sammanträden torde bli föremål för ytterligare behandling. Vid sammanträdet uttalades även önskemål om spridande av upplysning till den stora allmänheten om innebörden av de åtgärder som vid ett krig anses erforderliga ur luftskyddssynpunkt. Därvid borde särskilt vikten av den frivilliga utrymningen inför en hotande krigsfara understrykas, samt nödig orientering om riktlinjerna för och förfaringssättet vid en sådan utrymning ges.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Vigsel.

I Kalmar Slottskyrka ägde på lördagen vigsel rum, då där sammanvigdes kassör Bertil Björck, Visby, och fröken Gotthi Magnusson från Kalmar. Vid tonerna av Bröllopsmarschen ur \”En Midsommarnattsdröm\” av Mendelssohn, intågade brudparet i kyrkan vars kor till akten smyckats med blommor och levande ljus. Ps. 306: 1 sjöngs och prosten Björck, som förrättade vigseln, höll i anslutning till densamma ett hjärtligt lyckönskningstal till brudparet. Efter vigseln sjöngs åter en psalm. Medan från orgeln intonerades Triumfmarschen ur Aida av Verdi lämnade de nygifta templet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Dödsfall.

F. hemmansägaren Olof Niklas Johansson, Svalings i Gothem, avled natten till i går hastigt i sitt hem, troligen drabbad av hjärtslag. Han var 78 år gammal.
Han var född vid Burs i Norrlanda, där hans fader innehade en släktgård, som varit i släktens ägo ända sedan 1700-talet. År 1887 gifte han sig med en dotter till ägaren av Svalings och bosatte sig i samband därmed i Norrlanda. Han har sedan brukat den stora gården, tills den för en del år sedan delades, varvid ena hälften tillföll en av sönerna och den andra dottern och mågen.
Som närmast sörjande efterlämnar den avlidne två söner och en dotter.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Trettioårsjubileum

firar i dag fru Ester Granaths syateljé. Under de år som gått har ateljén alltid haft ett gott anseende. Innehavarinnan har i dag uppvaktats av tacksamma kunder. Med anledning av jubileet har personalen ledigt i dag.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Visby allmänna nykterhetskommitté

håller ord. sammanträde på fredag å N. T. O:s lokal. Vid sammanträdet kommer Georg Pettersson att inleda en diskussionsfråga om Sociallagstiftning och folknykterhet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Från hamnen.

I går avgingo ms. Helga, Kronfält till Kalmar med järnskrot, samt ms. Dema, Johansson, till Stockholm och ms. Vera, Andersson, till Arboga med cement
I dag ha inkommit ångf. Karen, Oppedal, från Emden med koks och ms. Meteor, Olofsson, från Stockholm, bm, samt avgick ångf. Flora, Schultz, till Danzig, tom.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Hur blir vädret?

\"\"

Vackert och kyligt.
Sammanfattning: Den milda och fuktiga luftströmningen över Skandinavien har upphört och efterföljts av en kyligare nordvästlig luftströmning över norra Europa.
Temperatur: Visby 9 gr., Malmö \’och Göteborg 10 gr., Stockholm 7, Härnösand 6, Haparanda 5, Falun, Östersund och Gellivara 3, Riksgränsen 1, Storlien 0. Moskva hade plus 3 gr., London och Helsingfors 7, Rom 8, Berlin 11, Paris 14 grader.
Barometer 1 Visby: idag 766,5 mm., igår 761,5 mm.
Vind och väderlek kl. 7 f. m.: Ölands södra udde VNV 8, halvklart, Ölands norra udde och Fårö V 6, klart, Landsort VNV 8, klart, Söderarm VNV 11, nästan klart.
Utsikter för närmaste dygnet: Avtagande nordvästlig vind, vackert väder men kyligare och nattfrost.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265

Gotland på ett lägre plan?

Statstjänstemännen på Gotland äro, som det framgick av ett meddelande i gårdagens nummer, missnöjda med det sätt, på vilket de värdesättas av de överordnade myndigheterna och av statsmakterna och detta så väl vad det gäller löneförmåner som möjligheten till befordran till andra delar av landet. För något år sedan reagerade länsstyrelsen i länet med skärpa mot ett utslag av denna inställning, vad löneplaceringen beträffar. Det gällde då länsarkitekten. Länets lekmannaombud i kyrkomötet har i dagarna haft anledning att i en motion påtala liknande värdesättning, när det gäller stiftsjägmästartjänsten i Visby stift. Vägingenjören har placerats ett par lönegrader lägre än vägingenjörerna i andra län och stiftssekreteraren åtnjuter betydligt lägre löneförmåner än hans tjänstekamrater i andra stift.
O. s. v.
Närmaste förklaringen till denna princip skulle väl vara, att tjänsteinnehavare på Gotland anses hava i kvantitativt hänseende mindre påfrestande arbetsuppgifter än sina kamrater på fastlandet. Ty att göra gällande, att tjänster på Gotland skulle kräva mindre kompetens och lägre grad av skicklighet, skulle väl ändå ingen försöka. En ämbetsinnehavare på Gotland måste fylla samma fordringar som en motsvarande ämbetsinnehavare på andra håll. Men en uppfattning, att han genom mindre antal tjänsteärenden skulle kunna föra en mera vegeterande tillvaro, lär väl icke heller kunna på allvar drivas. Ty att märka är, att en tjänsteinnehavare på fastlandet i regel har betydligt större antal underordnade tjänStemän till sitt förfogande för lättande av den egna arbetsbördan.
•Men om det nu skulle anses, att tjänsterna här \’vore mindre krävande, så synes detta som konsekvens fordra, att de borde vara passagetjänster, som innehavarne efter vissa år skulle få utbyta mot bättre avlönade tjänster på fastlandet. Så har väl också tidigare varit fallet med vissa militära chefsposter på Gotland. Men om man eljest söker bedöma de gångna årens erfarenhet, så har man väl snarare den uppfattningen, att en befordran visst icke går fortare för en tjänsteman, därför att han har en be-
fattning på Gotland, snarare synes motsatsen vara fallet. Det har nämligen visat sig, att tjänstemän med goda meriter och väl vitsordad tjänstgöring snarare blivit undanskuffade och förbigångna i konkurrensen, om de en gång hamnat på Gotland. Det uppges t. o. m. att man från mycket ansvarigt håll vid tal om befordran av tjänstemän på Gotland fått höra yttrandet: \”När han sökte dit ned för tio år sedan, hade han kunnat få, vad han pekade på,men nu får han nog bli där han är.\”
När ett sådant yttrande fälles om en knappt 50 år gammal tjänsteman med de högsta vitsord för duglighet och nit i tjänsten och vars enda fel synes vara, att han nedlagt ett tiotal år av sin verksamhetstid på Gotland, då kan man icke tala om något passagesystem, som kompenserar en lägre löneställning.
Fråga är sedan också, om ett passagesystem vore att eftertrakta. Ett alltför flitigt ombyte på våra gotländska ämbetsmannaposter vore säkerligen icke lyckligt. Men å andra sidan får det naturligtvis — som vi för icke längesedan hade anledning framhålla — icke inympas i den allmänna uppfattningen, att den, som hamnar på Gotland, sedan har föga utsikt att vinna vidare befordran. Detta skulle givetvis föranleda annars hugade sökande att avstå från tjänster på Gotland, isynnerhet om lönevillkoren också äro sämre här än annorstädes.
Hittills synes denna här påtalade tendens gälla endast högre tjänster, men kommer den bara att bli vedertagen princip av statsmakterna, är det ganska naturligt, om den utsträckes vidare. Får Gotland bara en vacker dag sina tjänstemän över lag ställda på ett lägre plan i fråga om anställningsvillkor, så dröjer det icke länge, innan dess tjänstemannakår står på ett lägre plan även i fråga om kvalifikationer. Och det är en utveckling som vi gotlänningar ha anledning att söka på allt sätt motverka. Redan nu märker man på sina håll, där informationerna äro mindre goda, vissa fördomar mot en bosättning på Gotland — skulle detta psykologiska element sedan också understrykas av ekonomiska faktorer, så vore de ovannämnda konsekvenserna säkerligen ofrånkomliga.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 November 1938
N:r 265