Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
ha i år, enligt vad ett av statistiska centralbyrån till finansdepartementet nu överlämnat sammandrag utvisar, påförts Gotlands skogsägare med sammanlagt 9,688 kr. Avgifter ha debiterats ifråga om avverkningar av saluvirke med ett sammanlagt rotvärde av 734,000 kr. (P.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
K. m:t har bemyndigat länsstyrelsen i Gotlands län att använda 2,500 kr. till gäldande av kostnaderna för 1938 års ordinarie prövningsnämnd i länet. (P.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
Svårt att få skyddskonsulent på Gotland?
Länsstyrelsen har avgivit utlåtande över ett av inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga avgivet betänkande med förslag till lag om villkorlig frigivning m. m.
Till en början påpekas de nackdelar som frihetsstraffet medför för den frigivne efter utståndet straff dels genom svårigheten att ånyo anpassa sig efter förhållandena och dels genom allmänhetens misstrogna inställning.
Det är därför av största betydelse att en frigiven fånge ej omedelbart efter utsläppandet lämnas vind för våg utan omhändertages en tid.
Sakkunniga ha framställt ett reformförslag rörande eftervård för alla från fångvårdsanstalt frigivna fångar, och riktlinjerna för denna eftervård finner länsstyrelsen väl ägnade att fylla sitt ändamål. Då det även är av vikt att den straffades kamrater ej få reda på frigivningen har en ändring föreslagits i rättsreglerna för beräkning i strafftid så att frigivning ej behöver ske på bestämd dag eller klockslag.
Länsstyrelsen finner det betänkligt att lägga i anstaltens styresmans hand att frigiva fånge på annan dag än den utsatta.
Vad eftervårdens handhavande beträffar anser länsstyrelsen att befattningen som skyddskonsulent i Gotlands län skulle kunna skötas som bisyssla, men det torde bli svårt att finna någon som vill åtaga sig uppdraget efter de anordningar som sakkunniga föreslagit.
Tanken att för vårt läns vidkommande sammanföra uppdraget som skyddskonsulent med fattigvårds- och barnavårdskonsulentsbefattningen ligger dock nära. Denna senare befattning skötes av assistenten hos statens inspektör för fattig- och barnavård och med hänsyn till nämnde tjänstemans arbete i socialdepartementet kunna inspektionsresor till Gotland ej företagas i önskvärd omfattning.
Det är givet att länet är för litet för att sysselsätta en konsulent särskilt avsedd för fattig- och barnavård, men om befattningen kombinerades med ett skyddskonsulentuppdrag skulle innehavaren av de båda uppdragen bli fullt sysselsatt och länet erhålla möjlighet att till befattningen som skyddskonsulent erhålla en fullt kompetent person.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/01/19370412-slite.jpg\")
Adventsafton.
En stämningsrik adventsstund hölls i lördags kväll i folkskolans samlingssal. Den var anordnad av Vita Bandets lokalavdelning.
Vid densamma förekom sång av Vita Bandets damkör, musik av kantor Hansson och föredrag av kyrkoherde Söderberg. Stunden inleddes med att kören sjöng: \”Hosianna\”. Unisont sjöngs psalmen: \”Bereden väg för Herren\”. Efter ytterligare ett par sånger av kören höll kyrkoherde Söderberg ett kort tal över ämnet: \”Se, din konung kommer till dig\”. Efter talet spelade kantor Hansson ett par violinsoli ,ackompanjerad på orgel av kyrkoherden. \”Julafton till sjöss\” deklamerades av kyrkoherde Söderberg. Damkören sjöng ytterligare ett par sånger och efter en unison sång avslutades stunden av kyrkoherde Söderberg med välsignelsen.
En god insamling gjordes för föreningen till spridande av julglädje bland gamla och behövande. En talrik publik hade infunnit sig.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/02/19380317-03-01-klintehamn.jpg\")
Åttio år
fyller i dag f. färgaren, nuvarande köpmannen Andreas Petersson i Klintehamn. Född i Skåne kom han till Gotland 1892 samt arrenderade under några år färgare Wallins färgeri i Klintehamn för att senare sätta upp eget färgeri. Sedan detta hantverk upphört, etablerade sig jubilaren som köpman, och startade en garn- och manufakturaffär, som han alltjämt sköter. Trots den höga åldern är jubilaren vid yppersta vigör. Med anledning av dagens betydelse har åttioåringen under dagens lopp blivit uppvaktad med blomsterhyllningar o. dyl.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/03/1938-vadret.jpg\")
Lättande.
Sammanfattning: Lågtrycket kvarligger mellan Irland och Norge och utfylles. Över Ryssland är lufttrycket högt.
Nederbörd har i natt fallit i Svealand, nordvästra Götaland samt flerstädes i Norrland, i Lappland i form av snö. Gellivara hade 7 mm., Göteborg 11.
Temperatur: Visby, Falun och Härnösand 5 gr., Stockholm och Karlstad 6, Göteborg 8, Haparanda 4, Malmö 3, Gellivara 2, Storlien 1, Riksgränsen — 2 gr. Berlin hade 0, Moskva 1, London 2, Helsingfors 6, Paris 7, Rom 12 gr.
Barometer i Visby: idag 757,7 mm., igår 758 mm.
Vind och väderlek kl. 7 f. m.: Ölands södra udde S 11, mulet, Ölands norra udde S 8, nästan mulet, Fårö S 14, mulet, Landsort S 11, mulet, Söderarm SSV 8, mulet.
Utsikter för närmaste dygnet: Måttlig något avtagande sydlig vind, tidvis något lättande molntäcke och endast obetydlig nederbörd, under onsdagen disigt och dimmigt, oförändrad temperatur.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
Utvidgningar och förbättringar av vägnätet i norra häradet.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19381129-04-01.jpg\")
Som redan nämnts har vägarbetena i norra häradet varit betydande under innevarande år. Inte nog med att vägbanorna förbättrats och att en del kurvor genomskurits, utan man har även breddat många och ]ånga vägsträckor, byggt nya vägar, nya korsningar och uppfört ett flertal större och mindre broar. Allt detta har skett till båtnad för trafiken, som starkt utvecklats och som fordrar stort svängrum och hållbara vägbanor.
Vid arbetet på vägarna, i grusgroparna och för transporterna sysselsättas ett mycket stort antal arbetare. Och hur energiskt man tagit itu med att lösa våra vägproblem, får man rätt uppfattning om, när arbetschefen P. M. Bengt ss o n, som har trådarna i sin hand, ger oss upplysningar angående de vägförbättringar, som redan genomförts, de som äro i görningen och de som äro närmast påtänkta.
En kort sammanfattning av de under året utförda vägbyggnadsarbetena får ungefär följande lydelse:
Ny- och ombyggnadsarbeten ha utförts på Romavägen å delen Snovalds bro—Kungsgårdens alle, på en sektion vid Hagvards i Follingbo samt på vägen Larsarve—Kisslings i Fole.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19381129-04-02.jpg\")
Broar med tillfartsvägar ha blivit färdigbyggda vid Hangvars kyrka, vid Mölner i Fleringe, vid Ahrs bruk och vid Prästbåtels i Vänge. Vid Halla kyrka har vägen omlagts.
Permanentbeläggningar: Vägen genom Tingstäde samhälle har belagts med vibrobetong samt försettå med gångbana.
Småvägar ha försetts med lämpliga mötesplatser och i samband därmed ha vissa smärre kurvrätningar företagits. Den väglängd, som i detta fall kommit under behandling, utgör cirka 45 km. och omfattar bl. a. vägarna Gothem—Norrlanda, Hall—Kappelshamn och Hangvar—Austers samt \” Svinsundsvägen\” och \”Karby gata\”.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19381129-04-03.jpg\")
Gotlands största grusgrop.
På vår färd längs landsvägarna i sällskap med vägstyrelsens ordförande, godsägaren Gunnar Nilsson, Halner, och arbetschefen Bengtsson, besöka vi även Gotlands största grusgrop, belägen vid Thule i Ganthem.
Grustaget som är mycket givande omfattar sju tnld, och ger ett mycket bra grus bemängt med granit. Vid vårt besök på platsen arbetade ett 10-tal man med att forsla fram grus till gruskrossen, som åstadkommer önskade dimensioner. Ett s. k. paternosterverk för gruset upp till behållitre, varifrån det- rinner ned i därunder väntande bilflak. En bil lastas på några få minuter, varför åtskilliga lass kunna transporteras ut till vägarbeten på skilda håll. Vägstyrelserna förfoga över grustag på olika platser i norr och söder. Det går naturligtvis åt kolossala mängder grus till länets 145 mil landsvägar, så grustaget i Ganthem anses som ett gott fynd.
Kurvor som försvinna å sträckan Visby—Roma.
De farliga kurvorna opereras bort undan för undan, och naturligtvis inriktar man sig på att först och främst få bort dem, som finnas på de stora, breda allfarvägarna. Den fula kurvan vid Hagvards i Follingbo, där en ladugård totalt skymde sikten, har rätats ut och ladugården försvunnit. Vägen där gör nu en elegant och bred sväng, som icke på något sätt generar framrusande bilar.
Något 100-tal meter från nämnda plats tar anlagts en bro, som är särdeles stabil och säkert kan motstå motortrafikens påfrestningar. Motortrumman till denna bro, som delvis ligger ovan jord, är en legering av flera metaller och fullständigt frostfria, så att man ej behöver frukta för att den skall frysa sönder.
Vägen mellan de täta husraderna vid Snovalds och Timans har också rätats och breddats här och var. Sikten var förut på nämnda plats ofri och kurvorna ganska riskabla. Längre fram på samma väg, vid Roma kyrka, har nedlagts ett utmärkt arbete för att göra sikten fri för vägfarande. Det är där många vägar, som korsa varandra, och trafiken är ganska livlig. Man har därför betydligt vidgat korsningarna och breddat vägbanan, som även på ett par ställen omlagts och givits en annan riktning, så att vä gen blivit rakare.. En byggnad utmed vägen har måst flyttas från den ursprungliga platsen ett stycke längre bort på andra sidan vägen.
Oaktat betsäsongen pågått en tid och huvudvägen till Roma sockerfabrik varit livligt trafikerad av tunga foror, var vägbanan i utmärkt skick. Men ännu bättre blir det förstås, när vägen genom samhället blir belagd med betong. Så snart anslag för permanent vägbeläggning beviljas, sättes arbetet igång.
Arbetena för kommande år
torde alltså i första hand komma att gälla vägen genom Roma samhälle. Det är då fråga om, att även en viss del av den i år ombyggda vägdelen skall permanentbeläggas. Vägen genom Endre skall troligtvis byggas om och rätas. Vidare beräknar man att under stundande vintersäsong kunna gripa verket an med nybyggnadsarbeten på vägen mellan Halls kyrka och Hallshuk. Sistnämnda sträcka är cirka 6 km.
Förbättringsarbeten på många andra vägsträckor äro önskvärda, varför man hoppas att arbetena skola få bedrivas i samma omfattning som under innevarande år.
T—a.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19381129-04-04.jpg\")
Vi nämnde i förra artikeln, att där så erfordras plan i fredstid skall uppgöras för utrymning av i första hand
1) barn under 15 år,
2) flertalet av deras mödrar,
3) personer över 65 år,
4) alla flyttbara sjuka personer, och vi kommo överens om, att om dessa bestämmelser någonstädes äro tillämpliga, så är det på 1938 års invånare i Visby stad.
Låt oss lite närmare studera den sannolika \”personalklyvningen\” i Visby vid krig eller krigsfara. Pojkar under 15 år utrymmas, män från 20-45 år gå till krigsmakten, 18- och 19-åringar och åldrarna 46 —60 år kunna tagas i anspråk för luftskyddet, vilket också förfogar över värnpliktig personal, som icke inkallats till tjänstgöring vid krigsmakten. Vissa undantag, t. ex. krigsfrivilliga, finnas dock. Av karlar återstår nu 15-, 16- och 17-åringar och åldrarna 61-65 år. De skola, liksom alla andra och i överensstämmelse med det totala krigets grundprincip, ställas på den plats, där, de med sitt arbete kunna göra den största nyttan i försvarets tjänst. Detta, att varje arbetsför medborgare från omkring 15 års ålder i krig skall av all sin förmåga arbeta i statens och icke i eget intresse, är huvudregeln.
På Gotland betyder detta, att huvuddelen av de arbetsföra, som utrymmas och sedan inkvarteras på landsbygden skola hugga i med lantbruksarbete. Det var här skon klämde 1914 (då det endast var mobilisering), och detta får icke upprepas. Jag vet att en stadspojke på 15-17 år lätt kan vänja sig vid sådant arbete. Jag har själv under tre år gjort samma tjänst som en dräng och just i den åldern.
En annan viktig synpunkt är den, att våra 18-och 19-åringar böra sparas från de katastrofala verkningar, som ett bombanfall mot Visby k a n få. De äro krigsmaktens bästa personalreserv, och just den åldern tar det kraftigaste taget om grepen.
Åldrarna 61-65 år torde åtminstone i början komma att tas i anspråk av luftskyddet för arbeten av mera tillfällig art. Lagen medger detta. — Därmed äro männen redovisade.
Med kvinnorna är det inte så enkelt. Den kategori det gäller att diskutera är givetvis gruppen 1565 år. Jag tror att vi kunna komma överens om, att flickor från 15-19 år böra förskonas från att stanna i staden. Av kvinnor över 20 år äro en del mödrar, och jämlikt bestämmelserna böra flertalet mödrar med barn under 15 år följa barnen.
Komma vi så till den stora gruppen av ogifta kvinnor i åldern 2065 år o. gifta kvinnor i samma ålder utan eller med vuxna barn. Här är det givetvis omöjligt att komma med någon allmängiltig regel. Det blir familjeförhållanden, läggning, kallelse n, som blir utslagsgivande.
Beträffande kvinnor i t. ex. luft-skyddstjänst stadgas, att de icke må uttagas, såvida de icke frivilligt åtaga sig tjänstgöringen, eller ock behovet av personal icke annorledes kan på tillfredsställande sätt fyllas. Som säkerligen var och en förstår, finnes inom luftskyddet stor användning för frivillig kvinnlig arbetskraft (sjukvård, hemskydd, expeditionstjänst, gasskyddstjänst m. m.). — Ett annat område är den från luftskyddet fristående sjukvården vid inrättningar i,stadens omedelbara närhet. Ett tredje är det som står i samband med den bespisning av luftskyddsstyrkan, som givetvis måste ordnas.
Här ovan skisserade åtgärder komma med stor sannolikhet att verkställas, den dag Konungen förordnar om luftskyddstillstånd på Gotland. Det är min övertygelse att det maskineri, som då skall sättas igång, i allt väsentligt kommer att utlösas av fri vilja.
Rudolf Tiberg.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19381129-09-01.jpg\")
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/02/19380311-07-01-idrott.jpg\")
Nytt från idrottsfronten.
Av Riclin.
Idrottsriksdagen är över. Man drar en lättnadens suck. Ty starkt engagerat folk får ligga i 4 dagar. Sammanträde på sammanträde … Och alltid äro inte dessa sammanträden så värst trevliga.
Några större sensationer inträffade enligt min mening inte. Att Salchow skulle få lämna ordförandeskapet i Skridskoförbundet var ganska självklart. Och att hr Tegner i Gångförbundet skulle lyckas få till efterträdare på ordförandeposten en person, som aldrig sysslat med förbundsarbete inom idrotten, var likaledes alldeles klart. Dessutom hade ju TT plockat fram ytterligare ett par kandidater, vilka voro fullkomligt okända för gångfolket. Jag har för mer än 5 veckor sedan för TT framhållit, att han skulle misslyckas, alldeles särskilt därför att förbittringen över \”att ingenting gjorts i år i Gångförbundet\” var stor landet runt. Men TT har inte velat höra på det örat.
I skridsko kom nu den timide Anderberg och i gång författaren till dessa rader, alltså den omdebatterade Eric Linde, som man ansett gå fram \”som en tank\”. Med 10 röster mot 3 framfördes Linde som styrelsens kandidat till ordförandeposten. Och han blev på årsmötet enhälligt vald. Någon kupp har inte förekommit. Lika litet som den nye ordföranden \”värvat fullmakter\”, lika litet har han värvat röster bland mötesombuden. Han ställde sig inte heller till förfogande, förrän en klar styrelsemajoritet förelåg. Och den saken var klar först dagen före årsmötet.
Det råder inte minsta tvivel om att TT uträttat oerhört mycket för gångsporten. Särskilt i starten — på senare år har han inte sysselsatt sig med arbetet på bred front. Vilket varit ett misstag.
Tegnér kom nu inte ens med i styrelsen, men bad att få bli, suppleant. Och dte fick han ju så gärna trots att, många röster höjdes mot även detta lilla uppdrag åt honom.
För egen del tror jag, att den nya styrelsen kommer att kunna arbeta litet effektivare, ty sammanhållningen är starkare än någonsin förr. Och viljan till arbete är avsevärt större än under det senaste året. Misslyckas man, så blir det tillfälle till halshuggning om 1 år …
RIKSFÖRBUNDSMÖTET biföll i alla punkter omorganisationskommitténs förslag. Därmed skall det väl bli litet lugn och ro inom R. F. Valberedningen fick dock en något misslyckad sammansättning, i det att ett stort antal överstyrelseledamöter invaldes. Förbittringen över att Sigfrid Edström föreslogs till ordförande var oerhört stark, ty ?dström är en gammal man, som håller på att inga revolutionära omkastningar skall få ske i överstyrelsen. Nämnes namnet Edström, så ställer man emellertid inte upp en motkandidat — alltså blev Edström vald. \”Nästa år ska det bli ändring på det här\”, var dock allmänna meningen. Ty det kan med skäl förväntas, att överstyrelseledamöterna Edström, Bredberg, Råberg, Bo Ekelund o. s. v. \”sätta sig\” på de \”enklare\” valberedningsledamöterna, som säkerligen inte få mycket att säga till om. Kommer det till nästa års riksförbundsmöte ett valberedningsförslag om att gamla gubbar skola omväljas eller inväljas, så köra naturligtvis specialförbunden återigen fram med kravet på att få sätta in en man i överstyrelsen.
ÖVERSTYRELSEVALET blev spännande. Det har varit fråga om att inte återvälja överstelöjtnant Ernst Bredberg, svensk idrotts mäktigaste man, eftersom han är ordförande i förvaltningsutskottet. Råberg och Sixtus Janson talade dock varmt för Bredbergs omval, mot vilket man inte kan ha något emot. Han är en rättrådig och klok man, men man är misslynt med dels att han är 62 år gammal (\”Idrotten är en ungdomsrörelse\”), dels att han är så \”försiktig\” att han anses stå hindrande i vägen för utvecklingen. Dessutom var Bredbergs omval inte nödvändigt, ty Sixtus Janson eller Råberg vore en prydnad för ordförandestolen i FU.
Men, som sagt, när valet nu skett, så kan man inte ha anledning att klandra det. Tvärtom: det är gott!
Andra \”osäkra namn\” voro Anton Johanson och Tegnér. Båda räddade sig med ett nödrop. 4 röster mindre på Anton och 2 mindre på TT — och de gamla antagonisterna voro ställda utanför ÖS !
Man noterar med största tillfredsställelse, att ÖS tillfördes så starka namn som Tage Ericsson, Moholm, Eric Balek, Stockholm, och Göran Hultin, Gävle. Friskt blod … Men man beklagar, att Sven Sandstedt, en man som alltid säger sin mening utan omsvep och som varit en frisk fläkt inom ÖS, nu avsade sig omval.
Det blir nog åtskilliga ÖS-förändringar under de närmaste åren. Och det behövs, ty medelåldern är 50 år. Ungdomar i 40-årsåldern storma nu fram. Folk, som har kontakt med den levande idrotten …
Till slut må sägas: jag är inte alls förvånad över att Svenska Idrottsförbundets årsmöte \”pensionerade\” Malmgren i Falkenberg. Däremot var Brunes\’ uteslutning ur styret ett misstag. Brunes har varit en av Idrottsförbundets allra bäst och mest arbetande VU-ledamöter.
Regementets handbolls-serie
fortsätter i kväll med två matcher. Kl. 18,30 mötas Ksp.-komp. och 7 komp. samt omedelbart därefter 2 komp. och Furirerna. Lindell och Thorndahl gå domare.
Visby bordtennisklubb
besökte i söndags Fårösund för att spela en match i bordtennis mot Fårösunds gymnastik- o. idrottskamr. Det blev en överlägsen seger för Visby med siffrorna 11-0. Fårösundspojkarna voro dock betydligt bättre än vad resultatet utvisade, och i många matcher måste 3 set spelas för ett avgörande. Visbypojkarna vunno naturligtvis mera på sin rutin. I Visby-laget debuterade för första gången en kvinnlig bordtennisspelare Gerd Fries som vann sin match mot E. Dahlström. Hon spelade lugnt och säkert och var aldrig hotad trots att Dahlström ingalunda spelade dåligt. Av fårösundspojkarna spelade L. Nordgren, A. Andersson, K. E. Vallin och J. Johansson utmärkt.
Matchresultat blevo i övrigt:
Visby–Fårösund 11-0.
A. Olofsson—G. Nilsson 2-0.
A. Jakobsson—I. Nilsson 2-0.
P. Vesterberg—S. Pettersson 2-0.
G. Fries—E. Dahlström 2-0.
A. Lutteman—L. Nordgren 2-1.
H. Svärd—A. Andersson 2-1.
T. Dahlström—N. Söderberg 2-0.
B. Olsson—K. E. Vallin 2-1.
E. Dahlström—S. Pettersson 2-0.
S. Jonasson—L. Sjöblom 2-1.
I. Ekvall—R. Johansson 2-1.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277