Nordnorge har givit upp!

Konung och regering ha lämnat landet — de allierade dra sig tillbaka.

\"\"
Kung Haakon.
Konungen, kronprinsen och regeringen till England.

Stockholm, 10 juni. (TT.) Konung Haakon, kronprins Olav, statsminister Nygaardsvold och en del övriga medlemmar av den norska regeringen gingo enligt ett meddelande till A. B. i fredags ombord på ett norskt krigsfartyg destinerat till England.

Tromsö, 9 juni. (TT.) fr. Norsk Telegrambyrå.) Försvarets överkommando meddelar, att det givit order om, att fientligheterna skola inställas från kl. 24 natten till måndagen. Förhandlare äro på väg.
På söndagskvällen gingo dessutom i Norge och Sverige rykten om de brittiska och franska styrkorna i Norge höllo på att dra sig tillbaka samt att norske konungen och den norska regeringen icke längre befinna sig i landet. Enligt vad TT erfarit i auktoritativa norska kretsar äro troligen dessa meddelanden riktiga.

Trupperna saknade ammunition och jaktflyg.
Tromsö, 10 juni. (TT.) Konungen, kronprinsen och regeringen förklara i en proklamation, att krigets hårda nödvändighet tvingat de allierade att samla alla sina styrkor på andra fronter.
De norska trupperna ha icke tillräckligt med ammunition och jaktflyg för att fortsätta striden mot övermakten. För att hindra ytterligare ödeläggelse har därför konungen och regeringen beslutat följa överkommandots råd att tills vidare uppge striden inom landet och flytta den ut ur landet samtidigt som arbetet för återvinnandet av landets frihet och rättigheter fortsätter. Stortingspresidenten, hären och flottan stå bakom konungen och regeringen. Alla partier äro nu representerade i regeringen.

General Ruge skall förhandla med tyskarna.
Stockholm, 10 juni. (TT.) Utrikesminister Koth, som i Tromsö-radion på måndagen läste upp budskapet om kapitulationen, meddelade bl. a., att stortinget vid sitt senaste möte den 9 juni uttalat, att Norges regering måste ge upp det militära motståndet.
Den 7 dennes bestämdes, att konungen och regeringen skulle ta sitt säte utom Norges gränser. Detta steg togs icke förrän varje utväg var prövad, meddelar utrikesministern som betonade, att hela folket står bakom regeringen. Överbefälhavaren general Otto Ruge skall föra förhandlingarna med den tyske kommendanten, medan general Fleischer följer konungen och regeringen utomlands. Budskapet slutar med ett tack till alla som kämpat för den norska friheten samt ett leve för Norge. General Ruge tackar de norska soldaterna för ett gott och trofast arbete under de gångna två månadernas kamp samt meddelar i dagordern om fientligheternas inställande att alla evakuerade skola vända tillbaka och att alla handlingar som kunna ge tyskrana anledning till repressalier skola undvikas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 juni 1940
N:r 131

Turistångaren Carinthia sänkt.

Gick som hjälpkryssare och torpederades.
London. (TT. fr. Reuter.) Amiralitetet meddelar i en officiell kommuniké, att den beväpnade hjälpkryssaren Carinthia torpederats av en, ubåt och efteråt sjunkit. Två officerare och två besättningsmedlemmar omkommo, resten av de ombordvarande har räddats.
Carinthia var före sin ombyggnad för militärt ändamål den kända Cunard-White Star-ångaren med samma namn. Den gick i Atlanttrafik och företog ofta turistkryssningar samt har besökt Visby många gånger. Fartyget, som var på 20,277 ton, byggdes år 1925 och hade i fredstid en besättning på 405 man.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 juni 1940
N:r 131

Det brittiska flyget

\"\"
är i livlig verksamhet bakom de tyska linjerna i norra Frankrike.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 juni 1940
N:r 131

Stadslöpningen en glänsande triumf för Gutes unga löpargarde.

Klubben vann alla klasser med nya rekord för gotlandslag. Nynäshamn tvåa, VIF på tredje plats.
Tack vare Anders Dahlin och en strålande tävlingsenergi hos de övriga ungdomarna i Gutes båda lag kunde föreningen inhösta en synnerligen solid seger i gårdagens stadslöpning. Nya rekord för gotländska lag blev det också i både klass II och III, då Gute pressade sina tidigare noteringar från 1938. Loppet avgjordes på Stranden, där Anders Dahlin med fruktansvärd force vann 80-90 meter på sina motståndare och gav sitt lag ett försprång på gott och väl 60 meter. Nynäshamn hade dessförinnan lett loppet från centrum av staden och VIF låg där som tvåa före Gute. Trots talrika reserver lyckades Gute också så bra med sitt andra lag att det vann klass III ganska överlägset.
Friidrottstävlingarna på eftermiddagen fingo c:a 90-talet deltagare, vilket var åtskilligt mera än man räknat med. Fastlänningarna dominerade ganska kraftigt, men gutarna noterade även en del goda resultat för att vara så tidigt på säsongen.
Visbyspelen har alltså, trots kris och allmän oro i tiden, kunnat genomföras och de populära tävlingarna komma säkert att stå sig länge än under VIF:s framgångsrika ledning.
Efter 10-draget började det dra ihop sig till stadslöpning, som vanligt med start nedåt norra kurvan, därav 8 i klass I och II samt 6 i klass III. Förutsättningarna vad väder och vind beträffar voro de allra bästa, solen skymdes av lätta moln och temperaturen var alldeles lagom att löpa i. Vinden var inte av det besvärande slaget, tvärtom torde den ha varit till ganska stor nytta på den sträcka där den låg på som mest, nämligen Strandpromenaden.
Årets stadslöpning väntades bli mycket jämn och vem som egentligen skulle ta hem segern var inte så lätt att säga. Förstärkningar, som man inte direkt visste vad de kunde prestera, hade satts in här och där och dessa kunde ju komma med betydande insatser. Och Nynäshamn hade ju alltid legat väl framme i denna tävling, fast laget ännu aldrig lyckats vinna vid något av sina föregående besök här.
Framemot halv 11-tiden small startskottet och fältet spred sig ut på Gutavallens kolstybb där större delen av den första sträckan löptes. Nynäshamn, Gute och VIF lade sig främst inne på Vallen. Just i porten ut till Kung Magnus väg lade sig lille Söderström i Gute i täten före Rahm, Nynäshamn, och fick försprång med 15 meter vid växlingen. Detta försprång bevarades, åtminstone delvis, till fjärde sträckan, men där passerade både Nynäshamn, som här hade den lille men naggande gode Andersson, och Visby IF:s man. Denna ställning bibehölls under nästa sträcka förbi lasarettet samt även på sjätte \’sträckan. Vid växlingen till sjunde sträckan, Strandpromenaden, 1,500 m., hade dock Nisse Ekström endast fem meter kvar till VIFaren, som i sin tur låg 15 m. efter den ledande nynäsbon. På strandvägen hade Gute som vanligt Anders Dahlin, för Nynäshamn löpte här Richard Broman, infödd gotlänning och f. d. AIK-are, och VIF hade här satt in Elmar Johansson, känd från förra årets tävlingssäsong.

Fantomlopp, på stranden.
Det var på denna sträcka som stadslöpningen praktiskt taget blev avgjord och detta avgörande skedde till Gutes förmån genom Anders Dahlin, som nu var i fruktansvärt slag och bättre än någonsin. Medvinden underlättade väl löpningen något, men hans prestation måste likväl betraktas som en av hans hittills bästa. Efter 400 m. eller just vid ringmurens hörn hade han gått upp i jämnbredd med sina konkurrenter och drog sedan ifrån för fullt. Vid Militärbefälet hade han nästa man 60-70 meter bakom sig och hade alltså vunnit c:a 90 meter på sin närmaste motståndare. Dahlins tid på denna sträcka har beräknats ligga flera sekunder under gotlandsrekordet och man kan nästan ta för givet att Bendelins gamla rekord på 4,12 faller för de attacker som Dahlin kommer att göra längre fram på säsongen.
Efter Strandvägen, kom för Gute Gunnar Dahlin, som förlorade en smula i början men dock låg c:a 40 meter före nynäslöparen vid växlingen på Stora Torget och detta försprång höll sig ungefär oförändrat, när de första löparna åter visade sig inne på Gutavallen. Löf hade t. o. m. sparat krafter till en kraftig finish inne på kolstybben och kunde ge 200-metersmännen ytterligare ett litet försteg framför Nynäshamns anstormande sprinters. Nu gick det inte att göra något år den stora luckan, utan Berndt Enström kunde lätt och lekande ta hem segern åt sin klubb, som förut nämnts på ny rekordtid för gotlandslag. Det förra rekordet lydde på 23,32,6 och sattes av Gute för två år sedan. Banrekordet innehas av Stockholms-Göta sedan 1935 med 22,27,4.
Nynäslaget distanserades med 60-70 m. och lyckades alltså inte heller denna gång vinna någon seger i stadslöpningen, fast klubben deltagit i flera år. Som tredje lag kom Visby IF, där Allan Hansson mot slutet gjorde en kraftig insats och tog ut sig fullständigt, dock utan att kunna rubba något på ordningsföljden. Sedan kommo i tät följd militärernas tre förstalag, som inte blevo så farliga för de civila favoriterna som man väntat, och som sjätte lag i hela tävlingen kom Gutes andra-lag, vilket alltså slog två lag i klass I och II, nämligen Tingstäde TK och AIK. Ytterligare två lag i klass III, VIF II och I 18 II, slogo dessa lag i högre klass. På fjärde och femte plats i klass III kommo Bro JUF och Lau — det vittnar om god ambition hos dessa små-klubbar att kunna samla och ställa upp med tolvmannalag och klara sig så pass bra. Bro är ju sedan gammalt känt för att ha goda löpare men också bland laupojkarna finns flera goda förmågor som redan gjort sig kända och säkert komma att låta höra av sig i flera gånger.

Åtta reserver i båda Gutelagen.
Gutes segertid i klass III är även den nytt gotländskt rekord för denna klass — det förra hade Gute från 1938.
Det såg rätt mörkt ut för de favorit-tippade gutepojkarna, då de på morgonen skulle ställa upp sina lag, ty det ena återbudet följde det andra. 011e Johansson och båda bröderna Booberg kunde inte medverka på grund av skador, Rune Mattsson och Unghammar deltogo ej heller och en förstärkning från kustartilleriet uteblev också. Man fick sätta in tre reserver i förstalaget och sedan fick man fylla ut andralaget med andra löpare ur klubben, som annars ej skulle ha deltagit. I de båda lagen blev det allt som allt åtta reserver. Trots dessa malörer i början blev slutet synnerligen gott och Gute kunde ta hem vandringspriserna för både klass I och II samt hederspriset för klass III. Förstalaget erhöll dessutom plaketter och i andralaget fick varje man ett presentkort från Borås-lagret. Nynäshamn dekorerades med VIF:s silvermedaljer och detta lag samt VIF, I 18 och VIF II erhöllo hederspriser.
Tiderna blevo följande:

Klasserna I och II:
1) IF Gute 23,11,1, nytt rekord för gotlandslag.
2) Nynäshamns IF 23,19,8,
3) Visby IF 23,37,4.
4) I 18:s IK 24,26,2.
5) F 3:s IF 24,37.
6) KA 3:s IF 24,44.
7) Tingstäde TK 26,37.
8) Visby AIK 26,42.

Klass III:
1) IF Gute, lag II, 24,50, nytt rekord för denna klass.
2) Visby IF, lag II, 26,02.
3) I 18, lag II, 26,28.
4) Bro JUF:s IK 27,02.
5) Lau GIF 27,19.
6) KA 3:s IF, lag II, 27,59.

Kvinnligt Mellanspel, som också vanns av Gute.
Under stadslöpningen blev det som vanligt damidrott och de grenar som avverkades voro slungboll samt stafett 5X80 meter. Även här blev Gute den segrande parten och detta var till c:a 75 procent eller kanske mera Britta Widerkrantz\’ förtjänst. Hon vann slangbollen, då hon i försökstävlingen kastade 38 meter jämnt, men endast 10 cm. efter kom Rut Larsson, SGU. Kally Hansson kom sedan i finalen upp till 35,80 och belade tredje plats, fyra blev Barbro Johannesson, AIK, med 34,82 och femma Britt Johansson, Gute, 34,57.
I stafetten deltogo tre lag, Gute, AIK och SGU. Gute skaffade sig redan i början den fördelaktigaste positionen och försprånget ökades så vackert tills Britta Widerkrantz på slutsträckan kunde gå ifrån ytterligare och ta hem en överlägsen seger. Tiden blev 58,3. Som andra lag kom AIK med tiden 60,2 och SGU kom på sladden, tid 61,3.
Ett annat mellanspel utgjorde en tävling i stångstörtning mellan ett halvdussin experter i denna gotländska kraftsport och här visade \”Peking\” Hellström att takterna finns kvar och att gammal är äldst. Han vann dock inte utan hård konkurrens från det yngre gardet, \”Peking\” hade 8,79 meter, K. G. Larsson, Burs, hade 8,68, Möller-ström 8,63 och K. E. Gannholm, Burs, 8,09. Som segerbelöning utdelades en väckorklocka, vilket också blev ett senterat publiknummer.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 juni 1940
N:r 131

Över 90-talet deltagare i friidrotten.

Fastlänningarna vunno allt så när som på längdhoppet.
Från ett 50-tal inom föreskriven tid anmälda idrottsmän hade denna skara under de senaste dagarna vuxit ut till nästan det dubbla, då en lång rad efteranmälningar strömmade in. Detta beredde givetvis en del svårigheter för arrangörerna men tävlingarna leddes som vanligt bra av de rutinerade VIF funktionärerna.
Oväntat många fastlänningar hade infunnit sig till tävlingarna, dels beroende på att Visbyspelen blivit en institution som vunnit allt större popularitet i idrottskretsar och dels därför att det var ganska ont om friidrottstävlingar på fastlandet i går. Sundbyberg hade skickat ett pålitligt garde, tyvärr blev diskusmannen Arne Hellberg förhindrad att komma, och denna grupp klarade hem fyra segrar av nit. Sleipners löpare höllo sig väl framme, det var dock endast den lovande ungdomen Styrbjörn Eriksson som kunde bli segrare, men det blev hans också så överlägset som helst.
Ur gotländsk synpunkt voro längdhoppet och kulstötningen de största glädjeämnena. Nisse Ekström var den enda gotlänning som kunde vinna någon gren och han tycks redan vara i prima form. Wiklund, Tingstäde, kom tätt efter och även han var i gott slag med järn na resultat. I kulstötningen fick man se gutepojkarna Abom och Kolmodin börja med resultat, som motsvarade dem under högsäsongen i fjol, varför man har anledning att vänta sig ökning på kastlängderna när det lider litet längre fram på året.
Löpningarna gåvo över lag jämna resultat, de bästa blevo på de längre distanserna, medan däremot höjdhoppet samt diskuvoch spjut blevo svaga grenar.
Det började med 100 m., där inte mindre än 16 man skulle kämpa om segern. Första heatet vanns av skurulöparen S. Benson på 11,7 och vidare från detta heat gick också Dahlström, Nynäshamn, på tiden 12,0 medan Per Pettersson, Flyget, som hade samma tid, blev utslagen. Andra heatet vann Alfred Karlsson, Sleipner, på 11,8, med Liljhammar, Sundbyberg, närmast på 11,9. II. Danielsson, 1.18, hade samma tid men kom ej med till finalen. I heat nr 3, som omfattade fyra man, vann B. Karlsson, Sleipner, på 12,1 och Persson, Elit, hade 12,2. Någon gotlänning kom alltså inte med till finalen — Smith, KIK, blev femma i första heatet, Berndt Enström och Verner Ekström, samt Danielsson och B Johansson I. 18, blevo utslagna i andra och i tredje blev trean Lars Edman, Lau, och fyran Tvås, I. 18, utslagna med tiderna 12,4 resp. 12,7.
Finalen blev en mycket jämn uppgörelse. När fältet efter två tjuvstarter kom iväg låg det absolut jämnt till halva banan. Där börjader Karlssönerna dra sig framför, men de sista 20 meterna kom Liljhammar på andra banan med en våldsam finish och pressade sig några centimeter före Alfred Karlsson på fjärde banan. Endast två tiondelar skilde de sex löparna åt.

Kulstötningen blev en intressant gren.
I kulstötningen hade 11 deltagare anmälts och det namn, som här samlade det största intresset, var givetvis Walle Rahmqvist, Hellas, som en tid varit svensk rekordhållare i kula före KinneBergh. Hans seger blev dock inte så överlägsen som man skulle kunnat vänta, ty han hade god konkurrens av Sven Lindström från Finspong, här tävlande för KA 3. Och våra gotländska pojkar skämdes inte heller för sig i denna gren. Rahmqvist tog ledningen med en stöt på 113,22 och ökade sedan i försöken till 13,45 och 13,49. Lindström nådde i försöksomgången 13,31 och Kolmodin 12,38. De övriga som gingo till finalen voro Nyberg, KA 3, på 11,84, Åbom, Gute, på 11,80 och Bendegard, Tingstäde, som hade 11,40.
I finalen ökade Rahmqvist med några. centimetrar, först till 13,50 och sedan till 13,53, som blev segerresultatet, och Lindström bättrade på till 13,34. Det bästa här gjorde emellertid Åbom som ökade sitt resultat med över en meter och därmed kom på tredje plats. Han stötte först 12,06, men för \”att klå sin klubbkamrat tog han i extra hårt och kom upp till 12,83. Han vann distriktsmästerskapet i fjol på 12,85.
Höjdhoppet hade samlat åtta deltagare och höjden började vid 1,46 m. Vid höjden 1,61 hade två man fått nog och på 1,66 föllo tre man bort. Kvar till 1,71 stodo Olle Jonsson, Spånga, Tisén, Nynäshamn, och Ville Karlsson, Gute, vilken förut tävlat för Fårösund. 011e Jonsson tog höjden lätt och ledigt i första hoppet men de båda övriga arbetade förgäves. Ribban höjdes sedan till 1,81, men här rev den gode Spånga-Jonsson i alla tre försöken. Slutresultatet kom alltså att stanna vid 1,71, vilket inte precis motsvarade förhoppningarna.
På 1,500 m. startade 10 man, däribland Rulle Eriksson, Sundbyberg och halandsmästaren K. Svensson, som här tävlade för I. 18. Farten hölls mycket låg under de första varven och fältet låg väl samlat med Eriksson och Svensson i täten. På sista varvet försökte Svensson gå upp och komma förbi, men detta avvisades omedelbart med ett ryck av Eriksson, som omedelbart därefter ökade farten och drog ifrån med c:a 10 meter samt vann på tiden 4,11,6, vilket är fyra tiondelar under gotlandsrekordet. Svensson hade ingen konkurrens om andra platsen och gick i mål på 4,13,6.

Nisse Ekström, Gute, vann längdhoppet.
Längdhoppet hade lockat inte mindre än 14 tävlande, varför denna gren drog ut ganska långt på tiden. Publiken hade dock säkerligen inte något emot det, ty de gotländska hopparna skötte sig utmärkt och togo hem segern i grenen. I första omgången låg Paul, Sundbyberg, bäst till med 6,09, i andra omgången fick Wiklund, TTK., upp ett hopp på 6,27 och ledde därmed t. v. Dock inte längre än till nästa omgång, då Nisse Ekström hoppade 6,39. I första finalhoppet hade han med något övertramp 6,48, men det föregående resultatet räckte till seger. Hans serie blev —, 6,08, 6,39, —, 6,19 och 6,36, medan Wiklund hoppade 6,04, 6,27, 6,30, 6,32, 6,29 och övertramp.
På 400 m. blev det jämnt två femmannaheat, där tiderna avgjorde segern och placeringarna och alltså ingen final löptes I första heatet ledde Benson från Skuru på bortre långsidan men Malmfors, KA 3, var inte så långt borta och i sista kurvan kom han fram och vann hårfint över stockholmaren. Samma tid, 55,5, för båda. B. Karlsson, Sleipner, hade 55,6. I andra heatet blev det hårdare fart. Löparna lågo tätt samlade under 3/4 avloppet, men i sista kurvan tog Stig Andersson ledningen. Han blev dock inte långvarig på den platsen, då han inte kunde besvara Liljhammars kraftiga rush på sista meterna. Även Andersson, I. 18, pressade sig förbi Stig, men samma tid noterades. De fyra bästa från båda heaten efter dessa tre hade alla samma tid, men någon åtgärd för att skilja löparna åt företogs inte, då ingen av dem i varje fall kunde bli pristagare.

Stor Sleipnerseger på 3,000 m. —Jacobsson, Lau, bäste gotlänning.
3,000 m.-loppet slutade med en överlägsen Sleipnerseger genom Styrbjörn Eriksson. Han hade ord om sig att vara en lovande löpare och han motsvarade också denna beskrivning på ett övertygande sätt. I början tog man det ganska lugnt, och Rickard Broman ledde loppet tills han helt oförmodat måste bryta under tredje varvet. Under de första varven hade det utbildat sig två klungor löpare, av vilka den främsta utgjordes av fastlänningarna och den andra av gotlännningarna. Eriksson och Jansson, Nynäshamn, skilde sig sedan från den främre gruppen och efter sex varv började Eriksson dra ifrån Jansson. Ungefär vid det stadiet hade gotlandsklungan börjat få kontakt med de sladdande fastlänningarna och sedan Eriksson gått i mål med en hel långsida till godo på Jansson och denne i sin tur slagit Bergfors inte fullt så kraftigt fick man bevittna en het slutstrid mellen Sten Jacobsson från Lau och R. Persson, Sleipner. Den kraftige laupojken tog ut sig ordentligt, levererade en god finish och pressade sig förbi på själva mållinjen. Nästa man från den gotländska eftertruppen var Einar Norrby, som noterade 9,43.
Diskus och spjut blevo inte så värst lysande grenar ur resultatsynpunkt — Nyberg, KA 3, vann diskus med 39,14 sedan han lett genom hela tävlingen och Rådströms seger i spjut kunde ingen hota trots att resultatet stannade vid 48,85.
Men det är ännu för tidigt att vänta sig några goda noteringar från dessa teknikgrenar, säsongstarten för friidrotten i har ju också blivit mycket försenad på grund av den sena våren och andra orsaker. Det blir väl bättre siffror under högsommaren.
Sedan tävlingarna avslutats vid 5-tiden förrättades prisutdelning, varvid de tre bästa i varje gren tilldelades hederspriser. Några firmor hade skänkt priser, sålunda erhöll Rahmqvist Visby elektriska byrås, Nyberg, KA 3, Gust. Löfquists och Nisse Ekström Schenholms Eftr:s hederspris.
Sedan pristagarna avhurrats kunde Visbyspelens friidrottstävlingar avslutas och publiken dra sig hemåt. Åskådarleden voro ganska täta i år, VIF-kassören räknade med bortåt 700 personer.
Resultatlista:
100 m., 1) L. Liljhammar, Sundbyberg, 11,6, 2) A. Karlsson, Sleipners IF., Stockholm, 11,6, 3) B. Karlsson, Sleipner, 11,7, 4) S. Benson, Skuru IK, 11,7, 5) Persson, Elit, Stockholm, 11,8, 6) N. Dahlström, Nynäshamns IF, 11,8.
400 m.: 1) L. Liljhammar, 54,8, 2) I. Andersson, I 18, 55,2, 3) Stig Andersson, VIF,, 55,2, 4-7) Malmfors, KA 3, Benson, Skuru, T. Andersson, Nynäshamn och B. Löf, Gute, alla 55,5.
1,500 m.: 1) R. Eriksson, Sundbyberg, 4,11,6, 2) K. Svensson, I 18, 4,13,6, 3) T. Härborg, Nynäshamn, 4,21, 4) H. Magnusson, VIF, 4,26, 5) B. Olsson, Sundbyberg, 4,28, 6) H. Karlsson, Tingstäde TK, 4,34.
3,000 m.: 1) Styrbjörn Eriksson, Sleipner, 8,58,8, 2) G. Jansson, Nynäshamn, 9,17,8, 3) G. Bergfors, Skuru, 9,30, 4) S. Jacobsson, Lau, 9,37,9, 5) R. Persson, Sleipner, 9,40, 6) Einar Norrby, Gute, 9,43.
Längdhopp: 1) Nils Ekström, Gute, 6,39, 2) E. Wiklund, Tingstäde TK, 6,32, 3) J. Paul, Sundbyberg, 6,14, 4) B. Johansson, I 18, 6,08, 5) V. Ekström, VIF, 5,98, 6) V. Karlsson, Gute, 5,86.
Höjdhopp: 1) Olle Jonsson, Spånga, 1,71, 2) Oscar Tisén, Nynäshamn, 1,66, 3) V. Karlsson, Gute, 1,66, 4) J. Paul, Sundbyberg, 1,61, 5) G. Qvist, Nynäshamn, 1,61, 6) E. Andersson, I 18, 1,61.
Kulstötning: 1) W. Rahmqvist, Hellas, 13,53, 2) Sven Lindström, KA 3, 13,34, 3) Leif Åbom, Gute, 12,83, 4) Å. Kolmodin, Gute, 12,38, 5) Nyberg, KA 3, 11,84, 6) H. Bendegard, Tingstäde TK, 11,40.
Diskuskastning: 1) Nyberg, KA 3, 39,14, 2) G. Dahlgren, VIF, 38,63, 3) H. Bendegard, Tingstäde 36,87, 4) G. Dahlström, Fårösund, 36,08, 5) K. E. Gannholm, Burs, 35,95, 6) W. Rahmqvist, Hellas, 33,88.
Spjutkastning: 1) K. Rådström, 48,85, 2) J. Paul, Sundbyberg, 46,62, 3) G. Carlsson; A 7, 44,66, 4) G. Boberg, Tingstäde, 43,88, 5) G. Dyrssen, Gute, 43,63, 6) Gardelius, Bro, 43,13.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 juni 1940
N:r 131

Dödsfall Tekla Karin Maria Thomsson.

Min ömt älskade maka och vår omistliga lilla mamma Tekla Karin Maria Thomsson, f. Bolin, avled i dag efter ett kort, svårt lidande i sitt 39:de år.
Djupt och innerligt sörjd och saknad av oss, föräldrar, broder, svärmor och övriga släktingar och vänner.
Gandarve i Alva 8 juni 1940.
RUDOLF THOMSSON
Barnen
\”Jag är uppståndelsen och livet.\” Sv. Ps. 553.

\"\"

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Skarpskjutning med artilleripjäser

kommer att äga rum på Tofta skjutfält tisdagen den 11 juni 1940 mellan kl. 10,00-15,00.
Allmänheten uppmanas att icke taga befattning med möjligen påträffade ammunitionseffekter.
Anmälan om påträffade ammunitionseffekter lämnas till tygavdelningen A 7, tel. 903.
Visby den 8 juni 1940.
Chefen för Kungl. Gotlands
Artillerikår.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Sedan svinpest utbrutit

inom svinbesättningen å lantbrukaren Sven Lokströms fastighet Myrände i Atlingbo socken, har Länsstyrelsen förklarat sagda fastighet smittad av nämnda sjukdom.
Till förhindrande av sjukdomens spridning har Länsstyrelsen stadgat förbud för personalen å den av svinpest smittade fastigheten att beträda annan gård tillhörig ladugård, svinstall eller lokal, där foder eller strö förvaras samt förbud för obehöriga att beträda dessa lokaler å den smittade fastigheten.
Dessutom skola de föreskrifter, söm vederbörande veterinär meddelat, noggrant iakttagas.
Överträdelse av föreskrifterna medför ansvar enligt lag.
Länsstyrelsen vill tillika erinra om, att jämlikt Kungl. kungörelsen den 31 maj 1940 med vissa bestämmelser till förhindrande av spridning av sjukdomen svinpest (n:r 407) svin icke må bortföras från besättning om under de senaste 20 dygnen svin från annan besättning införlivats med besättningen eller om under samma tid inom besättningen inträffat sjukdoms- eller dödsfall, för så vitt icke antingen detsamma uppenbarligen orsakats av olycksfall eller sjukdom, som icke börjat med feber, eller veterinär intygar att det ej föranletts av svinpest. Jämlikt samma kungörelse åligger den som utlämnar svin ur sin besättning att tillhandahålla mottagaren av djuret skriftlig, bevittnad försäkran, att sådant hinder mot bortförandet, som ovan omförmälts, icke föreligger. Dylik försäkran skall på anfordran uppvisas för ledamot i hälsovårdsnämnd, polisman eller veterinär. Förseelse mot kungörelsen eller enligt densamma meddelade bestämmelser straffes enligt allmän strafflag.
Visby i landskansliet den 7 juni 1940.
Ola Jeppsson
Abr. Löf.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130