Tjurförvärv.

På den av Avelsföreningen för Svensk Röd och Vit Boskap anordnade avelstjursauktionen i Linköping den 7 dennes har till Gotland förvärvats 3 tjurar, nämligen kat. nr. 2 440 Gusums Hero SRB 14316, säljare Gusums Bruks & Fabriks A. B. Gusum, av Dalhems tjurförening för 2,000 kr., kat. nr. 13 444 Hasselfors Hero SR B 14333, säljare Hasselfors Bruks A. B., Hasselfors, av Havdhems tjurförening för 2,050 kr. samt kat. nr. 22 480 Getinge Hero SRB 14352, säljare A. Karlander, Getinge, Vetlanda, av Halla tjurförening för 4,000 kr. Vid auktionen såldes 44 tjurar för ett medelpris av 1,575 kr. Högsta priset 4,400 kr. betalades för en tjur från Marielund i Uppland.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Hur blir Vädret?

\"\"

Vackert men blåsigt.
Utsikter: Frisk men byig vind, först avtagande sedan åter tilltagande. I stort sett uppehållsväder men inga större temperaturändringar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Frankrikes soldater få ej slå till reträtt.

Klamra er fast vid Frankrikes jord, manar Weygands dagorder.

\"\"
Karta över krigsläget på västfronten.

Paris, fredag. (TT fr. Havas.) Vid början av nya tyska offensiven har överbefälhavaren general Weygand utfärdat följande dagorder till trupperna:
\”Slaget om Frankrike har börjat. Parollen är att våra ställningar skola försvaras utan tanke på reträtt. Officerare, underofficerare och soldater i den franska armen! Må vetskapen om att vårt fosterland lider under inkräktarnas anfall besjäla er med en orygglig beslutsamhet att hålla stånd där ni befinna er. Föredömena ur vårt ärorika förflutna visa att beslutsamhet och mod alltid vinna segern. Klamra er fast vid Frankrikes jord! Se endast framåt! Bakom er har överbefälet vidtagit sina anstalter för att stödja er. Vårt fosterlands öde och tryggandet av dess fri- och rättigheter åt våra söner bero på er ståndaktighet.\”
På torsdagskvällen, efter de två första dagarnas strider, uttalade överbefälhavaren sitt tack till trupperna för den tapperhet med vilken de utfört hans order.

400 tyska stridsvagnar förstörda, påstå franska rapporterna.
Paris, fredag. (TT.) Natten har icke medfört någon ändring i den allmänna situationen. Den har av det franska överbefälet använts till att sända förstärkningar till nästan alla stödjepunkter, vilka då slaget återupptogs på fredagsmorgonen med samma våldsamhet och på samma front som i går ånyo förfogade över stora reserver och ammunitionsförråd.
I militära kretsar visar man sig tillfredsställd med operationernas förlopp under de gångna två dagarna och särskilt med de resultat som nåtts i kampen mot stridsvagnarna. Det beräknas att 400 av de 2,000 stridsvagnar som satts in av fienden blivit förstörda. Vidare ha de stridsvagnar som trängt in i de franska ställningarna icke på någon plats följts av infanteri emedan detta hejdats av elden från de franska stödjepunkterna.
Efter två dagars strider är läget följande: På södra Sommestranden där tyskarna lyckats få fast fot vid flodens nedre lopp, ha de allierade trupperna ställningar längs floden Bresle, som bildar en slags vallgrav mellan Aumale och utflödet i Engelska kanalen vid Eu och le Treport. I centern äro positionerna på det hela taget oförändrade framför Amiens, i vars närhet fransmännen fortsätta att hålla stånd, och framför Kronne, där tyskarna emellertid satt in nära 1,000 stridsvagnar, d. v. s. två pansardivisioner, enbart i detta avsnitt.
Denna väldiga mekaniserade styrka har icke lyckats spränga de kraftigt anlagda och energiskt försvarade stödjepunkterna. De tyska stridsvagnarna ha blott kunnat tränga fram mellan dem, men deras framryckning har icke överstigit 10 å 12 kilometer och på intet ställe har det infanteri som tillsammans med stridsvagnarna bildar en pansardivision kunnat följa deras framstötar.

Genombrytningsförsök till varje pris.
På östra kanten av stridsfronten, vilket hittills icke förlängts ytterligare österut, ha striderna åter börjat mellan Aisne och Ailette. Tyskarna göra här en väldig kraftansträngning tydligen för att till varje pris försöka åstadkomma en genombrytning. Den styrka som av det tyska överbefälet kastats in i striderna kan uppskattas till 40 infanteridivisioner. Offensiven kan således i våldsamhet jämföras med Meuseoffensiven den 14 maj.
Det finns emellertid en klar skillnad mellan dessa båda operationer, även om man bortser från att de franska trupperna vant sig vid den nya taktiken mot stridsvagnarna. Den främsta olikheten är att det nu i motsats mot förhållandet vid Meuse huvudsakligen är fråga om ett slag mellan stridsvagnar. Dessa kastas fram i mycket stort antal med kraftigt stöd av artilleri och infanteri. En annan skillnad är att det tyska flyget icke i större utsträckning företar störtbombangrepp mot de franska ställningarna, medan störtbombningen spelade en ytterst viktig roll vid de tyska anfallen i norra och nordöstra. Frankrike.

Franska flyget i full verksamhet.
Det tyska flyget har icke i större massa ingripit i striderna, medan det franska flyget å sin sida varit i full verksamhet i stridszonen. Ett stort antal av de c:a 400 tyska stridsvagnar som förstörts ha träffats av artilleriprojektiler eller av flygbomber. De franska flygarna ha också anfallit området omedelbart bakom den tyska offensivarmen samt flugit långt in över tyskt territorium ända till Rhens stränder. Härvid ha de franska piloterna fått energiskt stöd av det engelska flyget, som bombarderat truppsamlingar i norr — i Belgien, Holland och västra Tyskland.

\"\"
Tyska pionjärer röja undan en vägspärr, som stoppat pansartruppernas frammarsch.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Försöksodling med sojabönor inom JUF.

280 unga gotlänningar bedriva växtodling. — Bättre skördeutsikter i år.

\"\"
Ung odlare i verksamhet.

Inom JUF tar man nya tag hats att tiderna äro bistra och svårigheter av både det ena och andra slaget finnas, än har arbetet blivit lidande på inkallelser, än på bensinbristen o. s. v. Men de unga odlarna i JUF ha lagt manken till för att få extra gott resultat i år när det kanske blir svårt att få vissa produkter i handeln och dessutom det ekonomiska resultatet torde bli avsevärt bättre.
Vi ha från distriktsstyrelsen erhållit några uppgifter om hur klubbodlingarna arta sig i år och det meddelas där, att odlingarna omfatta 30 socknar med 361 medlemmar, vilket innebär en ökning med 52 medlemmar. 280 ungdomar syssla med växtodling och 97 ha slagit sig på kaninuppfödning ofta tillsammans med någon växtodling. Två JUF-are arbeta med ankuppfödning.
Utsädet som anskaffats och utlämnats i år av instruktören har kostat inte mindre än 1,500 kr., men utsikterna för en god skörd saknas inte, åtminstone är läget bättre än under fjolåret. Skörden är till största delen redan försåld eller tingad genom kontrakt eller avtal.
En nyhet för året är gurkodlingen, vilka odlas för Klintebys konservfabriks räkning. Försöken med sojabönor är också ett alldeles nytt experiment.
De olika växtodlingarna i år äro följande:

VäxtslagOdlareAreal
Morötter7833,150 m2
Gurkor5517,050 m2
Rödbetor4815,285 m2
Konservärter3526,350 m2
Konservbönor41,600 m2
Bruna bönor174,000 m2
Sojabönor41,900 m2
Potatis187,850 m2
Sockerbetor2512,000 m2
Div. odl. lök mm.61,650 m2
S:a växtodlare280120,835 m2
\"\"
J. U. F.-konsulenten ger instruktioner.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Blomsterlöksodlingarna i Västerhejde.

Hortikulturell framgång för Gotland.

\"\"
Blommande sköna dalar vid Nygårds.
\"\"
Sällskapet på bilden plockar inte blommor utan ogräs.

Gotlands klimatiska förhållanden möjliggör odlandet av en delväxter, som annars ha svårt att komma till sin rätt på våra breddgrader. Även den vilda floran upptar som bekant många rara växter, varav några äro så sällsynta att man funnit lämpligt fridlysa dem. Den kalkhaltiga och i flesta fall bördiga jorden ger färgstarka blommor, frodiga grönsaker, saftiga och aromatiska bär och frukter, vilket gör att Gotlands produkter eftersträvas bl. a. av konservfabriker.
Möjligheter för vidgade odlingar föreligga, och det är därför inte så underligt, om man även försöker odla blomsterlökar, som annars importeras i mycket stora mängder. Sverige liksom många andra länder försöker att i görligaste mån bli självförsörjande, och lökodlingen kan vara ett led i desa strävanden.
Men man blir minst sagt häpen, när man får se den stora blomsterlöksodlingen i Västerhejde ,där tulpaner, påsk- och pingstliljor, nareissor, tasetter o. a. blommor stå i full blom. Det är ett färgspel för ögat, ett feeri, som inte kan med ord beskrivas. Ett så färgsprakande skådespel får man ju inte heller se var som helst i vårt land.
Blomsterlöksodlingarnas land är som bekant Holland, och efter berömt mönster har trädgårdsmästare C. L. Persson, Irisdal iordningställt cirka tio tnld god jord — arrenderad å Nygårds egendom — för odling av tulpan. oeh andra blomsterlökar. Föret i portgången är naturligtvis värst, men blomsterlöksodlingen å Nygårds har lyckligt passerat försöksstadiet, och börjar nu bli en producent att räkna med.

Förutsättningarna.
Vilka äro betingelserna för att skapa en sådan här odling, fråga vi herr Persson, som berett oss nöjet följa med ut till Tillipas och Narcissus stora rike i Västerhejde.
Det är inte så lätt att på rak arm räkna upp allt, som är oundgängligt för att driva en blomsterlöksodling. Först och främst måste man ha tillgång på lämpliga jordar med djup och god mylla. För att få jorden i kultur, fordras att den brukas omsorgsfullt, gödes kraftigt och hålles fri från ogräs.
Här är jorden så bra man kan önska, fortsätter hr Persson. Och läget är det inte heller något fel på, för fälten äro bra skyddade mot stormar tack vare omgivande löv- och barrskogar. För övrigt måste man skaffa förstklassigt utsäde och handha det på rätt sätt för att resultatet skall bli bra.
Blomsterlökarna sättas i ren och fin jord på hösten, i slutet av september eller i oktober. Därefter utsås gödningen — men man måste så rikligt och av lämpligt slag. För att jorden skall kunna absorbera gödningen helt och hållet, krattas den ned för hand. Så snart lökbroddarna börja skjuta upp, övertäckes fälten med halm eller torvströ, dels för att lökarna ej skall frysa och dels för att hålla den lätta myllan kvar, om det skulle börja storma, när det är barmark.

Vårarbetet i blomsterlöksodlingen.
I slutet av mars eller i april — beroende på väderleksförhållandena —börjar vårarbetet i odlingarna. Vinterhöljet avlägsnas. Sedan dröjer det inte länge förrän man måste draga i härnad mot ogräset, därför att den kraftiga gödningen ger naturligtvis också fart åt ogräset. Jorden luckras upp med små handhackor och ogräset rensas bort. När detta arbete är slutfört, d. v. s. när man kommit till bortre ändan av odlingen, är det lagom att börja på nytt igen i början av fältet. Nu är det handrensningen som vidtager och som måste utföras med största noggrannhet men även varsamt, så att de nu tämligen stora plantorna inte skadas.
Krokuslökarna blomma ju först, och fordra således den första vården som bl. a. består däri att blomkalkarna nypas av, så snart de börja vissna. Fram i maj och ett par dagar in i juni tävla påsk- och pingstliljor tulpaner och de andra om att utveckla sin fägring. Nu är emellertid tiden inne även för dem, så om några dagar är ledet slut med de praktfulla blomstren. En och annan tulpansort är nästan utblommad. Och innan detta sker, böra blommorna knipas av. Men endast själva \’blomkalken, för om stjälken skäres av, få lökarna i marken inte den saft de behöva för att bli kraftiga och för blomämnenas bildande.
Men, invända vi, är det inte skada på alla de här vackra blommorna, att de inte komma till användning?
Det kan nog tyckas så, men det är absolut nödvändigt, att plocka av dem, om man skall få stora och värdefulla lökar. Så om några dagar är det bara en liten komposthög kvar av alla blomkalkar.
Det är således bäst att njuta av härligheten medan den ännu är kvar.

Tulipas släkt har fina anor.
Tulpanodlingens historia är liksom orchideodlingens rik på intressanta aktstycken. Man kan bl. a. läsa om hur en och annan driftig odlare lyckats draga upp de mest underbara tulpaner tack vare outtröttliga ansträngningar i odlingsarbetet och kärleksfull vård av tulpanlökarna, deras förädling o. s. v. Men man kan ur samma historia även inhämta rafflande berättelser om intriger, som av vissa personer spunnits, för att komma över värdefulla men hemliga uppdragningsmetoder och resultatet av dem — tulpanlökar. Säkert är att förmögenheter offrats på uppdragning och förädling av tulpaner. Det händer förresten än i dag, att en epokgörande tulpansort dyker upp, och betingar väldiga summor på tulpanbörsen.
Många namn med världsrykte har i ett eller annat avseende varit knutit till TUlipas segertåg genom tiderna, och det är väl därför, som\’många tulpansorter förlänats med gloriösa namn. Med hr Persson som ciceron bege vi oss ut bland odlingens långa och många blomsterängar för att bekanta oss med storheterna, eller rättare sagt för att titta på ståten, för alla gentila namn kommer man inte ihåg.
Darwintulpanerna förekomma i många variationer. Benämningen är icke namnet på en viss tulpan utan på uppdragningen. Darwintulpanerna äro utan tvivel de mest populära. De äro mycket högväxta och förekomma i många lila och röda nyanser. Flamingo-tulpan är flammigt röd och vit och har stora kalkar. Lady Borel är gnistrande vit, är mindre och sirligare. Triumf och Mendel höra till de mest bekanta tulpanerna.
Vi passera ideligen nya sorter guldkantade- och silverkantade röda tulpaner, gula med ett eller annat \”blodstänk\” — en röd slinga på kalkbladen — ja t. o, m. svarta tulpaner — nästan. Helt svarta tulpaner finns inte ännu annat än i romanerna. Den mest fantastiska både till färg och form är Fantasi. Övervägande rosafärgad men skiftar dessutom i grönt o. a. färger. Kalken på denna säregna blomma är mycket stor och kalkbladen tjocka och buckliga liksom hamrad metall. Även, härligt doftande tulpaner finns i den stora odlingen, som upptager tre tnld av totalarealen.
Liljekonvaljen saknas inte heller i denna förnämliga samling av lökblomster. Den börjar först nu titta fram, men det dröjer icke länge förrän även denna så omtyckta blomma är i full blomning. Den får stå i tre år innan lökarna äro färdiga för drivhus.

\"\"
Mors lilla Olle i tulpatuskogen.

Skördandet
sker när lökarna mognat, vilket man ser på bladen. När stjälkarna och bladen äro så gott som borttorkade, är det tid att plocka upp lökarna. Lökarna växa hela sommaren och rensningsarbetet mkste oförtrutet hållas igång, så att inte ogräset suger till sig för mycket av den näring, som skall komma lökarna till del.
Upptagningen av lökarna sker försiktigt, så att de inte skadas. De göras väl rena och sorteras i tre olika sorteringar, och läggas i luftiga lådor, som förvaras på svalt men luftigt ställe. Präktiga magasin för lökarnas lagring ha hyrts på Nygårds, meddelar hr Persson. Narcissors och liljornas lökar få ligga någon dag på åkern efter upptagningen men pac kas sedan ihop orensade sedan de torkats.
Gladiolus lökar tål inte att stå i jorden över vintern, utan planteras ut i slutet av maj. De blomma redan i medio av juni och äro färdiga att tagas upp samtidigt med tulpanerna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Utför gallring i rätt tid.

Överflödiga planfor äro att befrakta som ogräs.

\"\"
Gallringsarbetet utföres för hand med korta hackor.

I fråga om rotfrukternas skötsel utgör gallringen ett av de viktigaste arbetena. Det är nämligen av största betydelse för plantornas tillväxt och utveckling, att de stå på lämpligt och regelbundet avstånd från varandra. Få de för litet utrymme i raden, hämmas tillväxten. Blir å andra sidan detta onödigt stort, minskas avkastningen pr arealenhet. Arbetet med gallringen skall företagas i rätt tid, d. v.s., så snart plantorna nått lagom utveckling. Detta kan anses vara fallet, när de blivit c:a 4-5 cm. höga oeh fått ett par tre örtblad. Försenad gallring medför betydande skördeminskning, vilket bestyrker icke bara av den praktiska erfarenheten utan också av ett flertal försök. De förluster i skördemängd, som det härvidlag rör sig om, kunna uppgå både till 10 och 20
deciton pr har och betydligt därutöver. Ju längre gallringen uppskjutes, desto mera förväxta bli de enskilda plantorna. Vidare förbrukas åtskilligt med lättlöslig växtnäring av de plantor, som sedermera skola borttagas. Detsamma gäller naturligtvis också om fuktighetstillgången.
För gallringsarbetets utförande bör helst vant folk användas. Saknas tillgång därpå, är en noggrann övervakning oundgängligen nödvändig. Sådan bör för övrigt knappast under några omständigheter underlåtas. De lämpligaste redskapen vid gallring äro kortskaftade hackor. Resultatet utav gallringsarbetet är i mycket hög grad beroende på att plantorna bli jämt fördelade i raden, så att inga mistor uppkomma eller i varje fall så få sådana som möjligt. Synnerligen viktigt är också, att den kraftigaste plantan kvarlämnas. Detta betyder mycket mer ifråga om skörderesultatet, än vad man i allmänhet kanske tror.
Ofta ser man att jorden med gallringshackorna skrapats bort från plantorna. Detta medför, att jordens struktur försämras, den hårdnar till, avdunstningen blir livligare och det hela gör, att den rätta trevnaden för plantorna kommer att saknas. Det är sålunda ytterst viktigt, att jorden intill plantraden och även i densamma efter gallringen ligger lös och lucker. För att undvika nämnda fördärvbringande skrapning bör man sorgfälligt undvika att föra hackan tvärs över raden, något som ofta brukar förekomma.
Samtidigt med gallringsarbetet bör även ogräset noga efterhållas, så att jorden efter gallringen är praktiskt taget fri från ogräsplantor. Även i detta fall begås vanligen stora fel, vilket försämrar resultatet och ökar skötselkostnaderna genom att extra hackningar för ogräsets bekämpande efter gallringen måste företagas.
Avståndet mellan plantorna i raden bör avpassas efter rotfrukts-sorten i fråga. Även skall hänsyn tagas till jordmånens beskaffenhet och näringstillstånd samt radavståndet. Ju mera bladrik en rotfrukts-sort är, desto längre bör avståndet mellan plantorna i raden tagas. Jordmånen inverkar på så sätt, att ju näringsrikare den är, desto längre skall avståndet mellan plantorna tagas. Detta kan ju förefalla rätt underligt, men ju kraftigare jorden är, desto mera storvuxna bli plantorna, och därför behövs ett större utrymme för dem. Avståndet mellan raderna inverkar i stort sett så, att ju större detta är, desto mindre bör avståndet i raden vara. Som normala plantavstånd må följande mått angivas: för rovor 35-40, kålrötter 30-35, foder- och sockerbetor 25-30 cm. För stora avstånd bör under alla förhållanden undvikas, emedan torrämneshalten vanligen sjunker med tilltagande storlek hos rotfrukterna.
Agr.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Idrott och sport.

\"\"

Årets Visbyspel i morgon.
Många fastländska idrottsmän mot Gotlands bästa.

I morgon ha vi åter Visbyspelen här med stora idrottstävlingar, stadslöpning, fotboll och annat på programmet. Krisläget tycks inte ha inverkat på möjligheterna att ordna tävlingarna och förutsättningarna för en trevlig och spännande idrottsdag synes vara goda.
En del kända fastlandsidrottsmän komma hit till friidrottstävlingarna i morgon eftermiddag. Walle Rahmqvist, kulstötaren, är redan här i egenskap av beredskapsman och i dag anlände hit sundbybergstruppen med spjutkastaren Rådström, medeldistansaren Rulle Eriksson, diskuskastaren Arne Hellberg samt höjdhopparen Olle Jonsson, Spånga.
Anmälningslistan till dessa tävlingar har nu utökats med över 15 man. I 18 har fått fram ytterligare 8-9 man, Tingstäde TK kommer med fem man, däribland Esse Pettersson på 3,000 m. och Wiklund i längd, och Klintehamns IK ämnar skicka två man, nämligen Smith i längd och 100 m. samt Lundgren i kula. Gute har anmält dam-stafettlag och fyra deltagare till slungbollen.
I stadslöpningen blir det 14 lag. KA 3 har anmält ytterligare ett lag men Slite har däremot måst lämna återbud. Uppropet till detta lopp sker kl. 10,15 och startskottet går sedan när norrtåget har passerat.
Fotbollsgästerna, Gröndals IK från Stockholm, anlände hit i morse, då laget i kväll skall möta VIF kl. 7. I morgon kväll kl. 6,30 blir det match mot en militärkombination.

Boxning.
Söndagen den 9 juni kommer Visby boxningsklubb att anordna en kurs i regeltolkning o. tävlingsbestämmelser. Nils Hägglund blir ledare och intresserade kunna samlas söndag kl. 10,30 vid Lilla Caféet, Mikaelsgränd, medförande träningsgrejor.

I 18 överraskade.
Slog AIK med 1-0 i sista seriematchen.

Sista matchen i enkelserien spelades i går på I 18:s gropiga idrottsplats och till allmän överraskning lyckades infanteristerna bryta AIK:s segerrad. Utgången av matchen var emellertid av underordnad betydelse, enär AIK redan förut klart vunnit serien.
I 18 tog inledningsvis spelet i sin hand och efter 25 min. spel gjorde vi. matchens enda mål med en grann nick. Så snart AIK-arna lärt känna planens ojämnheter gled initiativet mer och mer över till dem och matchen slutade med en konstant AIK-press, rik på målchanser och goda skott. Men I 18:s skicklige målvakt var omöjlig att överlista. Domaren var svag vad hands beträffar och berövade AIK bl. a. ett par straffar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130