Regeringen har bestämt arvodet till pensionsstyrelsens ombud i Gotlandsområdet, e. o. hovrättsnotarie Fredrik Åberg i Ljugarn, för nästa budgetår till 2,600 kr.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Stamschäferierna få avvecklas.
K. m:t har medgivit att hushållningssällskapet får sälja stamschäferiet för cheviotras på Gotland, till vars anordnande statsbidrag med 6,000 riksdaler beviljades år 1868. Schäferiet har nu uppdelats på två gårdar, Bäcks i Akebäck och Bäcks i Väte. Försäljningen skall ske på det sätt som hushållningssällskapet finner lämpligast. Försäljningsmedlen böra fonderas och räntemedlen användas för att bestrida vissa sällskapets kostnader för åtgärder till fåravelns främjande företrädesvis sådana, som understödjas med statsmedel. (TT. Spec.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Verkmästareexamen
har vid Katrineholms praktiska skolor, lägre maskintekniska avdelningen, avlagts av bl. a. Eric Wernström, Slite.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Kvinnlig klockare i Hangvar.
Regeringen har beviljat en ansökan av t. f. klockaren i Hangvars församling Emma Söderberg om tillstånd att söka och inneha ordinarie klockarebefattningen i församlingen. (P.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Reseräkningarna få likvideras.
Kammarkollegiet föreslår k. m :t förklara att hinder icke möter för domkapitlet i Visby att utbetala tillfälligt reseanslag med 233 kr. till legationspredikanten i London Carl Söderberg såsom innehavare av kyrkoherdetjänsten i Othems pastorat 1 jan.-31 mars 1939 oaktat ansökan härom icke inkommit i laga tid. (TT. Spec. )
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Läroverket.
Adjunkt Linus Virgén, Gullestorp, anhåller om avsked med pension från sin adjunktstjänst vid läroverket i Visby. (P)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Skytterörelsen.
Enligt den nu från Skytteförbundens överstyrelse föreliggande årsberättelsen hade Gotlands skytteförbund 3,167 aktiva medlemmar, vilka under år 1939 lossade 362,572 skott i skol- och fältskjutning. I årsberättelsen lämnas även ett sammandrag av beredskapsskjutningarna under sista kvartalet i fjol. Av länets skytteföreningar anordnade 27 sådana skjutningar, i vilka deltogo 357 skyttar tillhörande såväl beväring landstorm samt skyttar i åldern 16-19 år. Sammatlagt lossades därvid 17,152 skott. (P)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Förberedelser för evakueringen.
Utrymningskommissionen tillstyrker hos k. m :t att länsstyrelsen i Visby får 300 kr. till ersättning åt byggmästaren Albin Nyberg i Follingbo för att han som. byggnadssakkunnig undersökt inkvarteringsmöjligheterna på landsbygden för skolbarn och deras lärare för den händelse att skolorna i Visby skulle behöva utrymmas vid luftskyddstillstånd. (TT. Spec.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Ogillade besvär.
K. m:t har ogillat de besvär som trafikbilägare Herbert Eriksson, Tomase i Östergarn, anfört över att han vägrats länstrafiktillstånd för godsbefordran med stationsort i Tomase. (P.)
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135
Länets cementindustri bör ej inskränkas.
Länsstyrelsen önskar större intresse från statens sida.
Länsstyrelsen har på framställning av stadsfullmäktige i Visby yttrat sig i skrivelse till k. m:t angående åtgärder till undvikande av att driften vid Visby Cementfabrik nedlägges. Länsstyrelsen ansluter sig till stadsfullmäktiges synpunkter och tillstyrker dess framställning i frågan.
På Gotland har kalkstensbränning av ålder varit ett för folkförsörjnin; gen betydelsefullt näringsfång, anför länsstyrelsen i sitt yttrande, som i fortsättningen har följande lydelse:
Cementindustrien tog på Gotland arv efter den uråldriga, kalkbränningen, som under många år till mitten av 1800-talet bedrevs i ett femtiotal på skilda ställen — särskilt vid hamnarna belägna — staten tillhöriga ugnar. Det torde vid den tilltagan, de industrialiseringen ha varit den allmänna kapitalknappheten, som, sedan staten avhänt sig sina intressen på Gotland i fråga om kalkstensdriften, mest bidragit till kalkbränningens tillbakagång mot slutet av 1800-talet.
De små ugnarna efterträddes så småningom av cementfabriker. Visby Cementfabrik är den äldsta på Gotland och en av de äldsta i Sverige, ursprungligen byggd år 1883. Denna fabrik övertogs år 1888 av ett särskilt bildat bolag, varigenom fabriken fick större bärkraft.
Inom länet funnos år 1920 tre cementfabriker, nämligen Visby, Slite och Rute särskilda cementfabriker, vilka samtliga efter hand kommit under cementkoncernens inflytande. För några år sedan nedlades en av dessa fabriker, nämligen Rute, för tillverkning av vanlig cement och nu står även den äldsta, Visbyfabriken, inför samma öde.
Ur social synpunkt kan det för länet i sin helhet icke vara ändamålsenligt, att så gott som länets enda industri förlägges till en enda fabrik. Under normala förhållanden synes på grund av det goda råmaterialet på Gotland för ifrågavarande industri stora förutsättningar finnas för drivande av cementtillverkning på mer än ett ställe på ön. Ledningen för kapitalet, som är placerat utom ön, synes emellertid icke tillräckligt beakta angelägenheten av att bibehålla och utveckla möjligheterna för industrien på det industrifattiga Gotland.
Det ligger under sådana förhållanden nära till hands att tänka sig att ett mera direkt intresse från statens sida ånyo vidtages genom åtgärder att ge en större del av Gotlands befolkning utkomst med anlitande av öns enda och naturliga råmaterial — kalkstenen. För närvarande går huvudparten av kalkstenen som råm ateriel från ön. Då kalkstensbrytningen är en typisk säsong, beroende på skeppningsmöjligheter, blir ofta brytningen förlagd till den del av året, då hamnarna i Norrland äro öppna. Detta förorsakar arbetslöshet under vintermånaderna, medan särskilt under senare år cementindustrien kunnat arbeta även under vintermånaderna och därmed ge de anställda en säker utkomst hela året.
En nedläggelse av Visbyfabriken skulle, såsom stadsfullmäktige i Visby anfört, ställa staden inför stora svårigheter samt betaga fabrikens arbetare — flertalet med en anställ\’ ningstid av över 20 år — möjlighet till varaktig inkomst även om de av koncernen nu erbjudas en mera tillfällig anställning utom hemorten.
På grund härav och under åberopande av vad stadsfullmäktige vidare anfört, anser sig länsstyrelsen böra tillstyrka stadsfullmäktiges framställning i frågen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 juni 1940
N:r 135