Stadsfullmäktige inge skrivelse till regeringen.
Stadsfullmäktige voro i går samlade till ordinarie sammanträde och det viktigaste ärendet, som därvid kom upp till behandling, var frågan om åtgärder med anledning av den förestående driftsnedläggelsen vid Visby Cementfabrik.
Beredningsutskottet hade förut haft överläggningar i frågan och resultatet av dessa hade blivit att man skulle vädja till regeringen för att erhålla den ökade koltilldelning, som kräves för fabrikens drift i fortsättningen. I en skrivelse till k. m:t påpekades de inkomstminskningar och andra olägenheter, som driftsinställelsen skulle medföra för staden i denna förut svåra tid. Efter några debattinlägg i frågan anslöto sig fullmäktigeledamöterna till förslaget att inge denna vädjan till k. m:t och detta beslut förklarades genast justerat.
Skrivelsen till k. m:t har följande innehåll:
Till Konungen.
Stadsfullmäktige i Visby, som med bekymmer tagit del av Cementkoncernens beslut att från och med den 15 innevarande juni tillsvidare inställa driften vid Visby Cementfabrik, anhålla i anledning härav att i underdånighet få anföra följande.
Genom nedläggandet av Visby Cementfabrik, som varit i verksamhet över 50 år, förlorar Visby stad sitt enda industriella företag av betydenhet, vilket måste medföra ett svårt ekonomiskt avbräck såväl med hänsyn till förlorade skatteintäkter som till försörjningsmöjligheter för hundratals personer bosatta i staden. Antalet anställda vid fabriken har under senare år varierat mellan 100 och 200. För närvarande är arbetareantalet omkring 100, varav ett 75-tal äro mantalsskrivna i Visby stad. Då flertalet av de anställda äro familjeförsörjare, torde mellan 300 och 400 personer direkt beröras av fabriksnedläggelsen: Att denna, särskilt för de äldre arbetarna och deras familjer, medför de allvarligaste ekonomiska bekymmer, ligger i öppen dag, då likvärdiga arbetsinkomster i hemorten icke kunna beredas dem, varigenom även kan befaras, att många med arbete och omtanke skapade egna hem skola komma att gå till spillo.
Ett svårt bakslag för Visby stad.
Men icke blott de anställda vid fabriken beröras kännbart av driftens nedläggande. Denna sträcker sina verkningar även till andra arbetsområden, bland annat till stuveriarbetarna vid Visby hamn, som härigenom gå miste om arbetsinkomster vid utlastning av cement och lossning av kol m. m., som erfordras för fabriksdriften, arbetsinkomster som uppgå till tiotusentals kronor årligen. De vid en fabriksnedläggning förlorade arbetsinkomsterna för de direkt anställda torde kunna uppskattas till cirka 350,000 kronor pr år.
En approximativ beräkning ger vid handen, att Visby stad vid en nedläggning av fabriken i skatteinkomster går miste om cirka 60,000 kronor. Härtill komma förlorade hamnavgifter till Visby stads hamn med cirka 30,000 kronor, en kännbar inkomstminskning för en hamn, vars underhåll på grund av hamnanläggningens utsatta läge vid öppna havet är synnerligen kostsam. Men därjämte förlorar Gotlands Järnväg — vari staden är största delägare — omkring 40,000 kronor pr år i trafikinkomster. Såväl Visby hamn som Gotlands Järnväg hava tidigare för att understödja det samhälleliga intresset att hålla fabriken i gång medgivit bolaget betydande nedsättningar i hamnavgifter och frakttaxor då Cementbolaget för att nedbringa sina driftskostnader gjort framställning därom. Även hamnarbetarna hava efter förhandlingar sänkt sina arbetslöner för utlastning av cement för att understödja samma intresse. Alla dessa uppoffringar och tillmötesgåenden från olika håll synas nu emellertid hava varit förgäves, och detta trots att Visby Cementfabrik under en följd av år kunnat utdela 10-12 procent till aktieägarna.
Anledningen till nedläggandet statsmakternas åtgöranden.
Huvudanledningen till fabrikens nedläggande har av Cementkoncernen angivits vara den otillräckliga tilldelningen av kol. Då landets cementfabriker under innevarande år icke torde bliva tilldelade mer än cirka 30 procent av den kolkvantitet de förbrukade under år 1938, har det redan på denna grund blivit nödvändigt att koncentrera cementtillverkningen till sådana fabriker, som ifråga om kolförbrukning och transportkostnader äro gynnsamt ställda, har det framhållits i ett av bolaget utsänt meddelande till allmänheten. Vidare skulle nedläggelsen bero på bristande arbetskraft på Gotland, till följd av den omfattande militära beredskapstjänsten.
Krispolitikens tendens att fördela bördorna.
Det är alltså, enligt bolagsstyrelsens uppgift, på grund av statsmakternas åtgärder i anledningen av krisen, som den i 50 år bedrivna och mycket vinstgivande fabriksdriften måste upphöra, och varav Visby stad och dess invånare hava att taga de djupt ingripande konsekvenserna. Det förefaller stadsfullmäktige som om statsmakterna icke tänkt sig en sådan för stadens ekonomi allvarlig påföljd av kolransoneringen. Avsikten med denna har väl ändå varit att i görligaste mån hålla befintliga fabriker i gång och att undvika svårare rubbningar i näringslivet och på arbetsmarknaden. I samband härmed bör framhållas, att under den gångna vintern betydande kolkvantiteter överförts från Visby Cementfabrik till koncernens fabrik i Slite, varigenom den förstnämnda fabrikens nedläggande påskyndats. Det kan med skäl ifrågasättas, huruvida det varit statsmakternas mening, att tillgängligt kol skulle disponeras på dylikt sätt, som Cementkoncernen i detta fall tillämpat, nämligen att överföra tillgängliga kvantiteter till en av av sina fabriker för att nedlägga en annan, varigenom krisens hela tyngd plötsligt och oförmedlat drabbar den ort, där den utrangerade fabriken är belägen. Ett sådant förfaringssätt synes vara raka motsatsen till en socialt betonad ekonomisk krispolitik, som ju bör gå ut på att utjämna och fördela bördorna.
Det är i överensstämmelse med denna uppfattning som stadsfullmäktige härmed i underdånighet vädja till Eders Kungl. Maj:t att vidtaga sådana ändra. de dispositioner ifråga om koltilldelningen, att fabriksdriften vid Visby Cementfabrik kan uppehållas, eller andra skyndsamma åtgärder till undvikande av, att den av Cementkoncernen beslutade, för Visby stad ödesdigra fabriksnedläggelsen, går i verkställighet.
Sedan skrivelsen föredragits av ordföranden begärde hr Söderdahl ordet.
Fabriksledningen har i tidningarna uppgivit att driften vid Visby Cement tills vidare skall inställas, yttrade han, men man kan på goda grunder befara att denna inställelse blir permanent, då man startat fabriker på en del håll och företagit utvidgningar inom andra fabriker.
Man kan ej se annat än bekymmer i denna situation. Våra företrädare här voro säkert glada, då man anlade denna fabrik. En av de vackraste platser staden ägde offrades för ändamålet. Desto sorgligare blir det nu i framtiden om anläggningen skall bli en ruin. Visserligen ha vi gott om ruiner, men att Visby skall bli en modern ruinstad är att beklaga, i synnerhet som denna ruin kommer att ligga på en så pass utsatt plats som här.
Arbetarna i Visby Cement skulle beredas arbete på annat håll, meddelades det, men det måste i så fall bli arbete av tillfällig natur. Det har också sagts att militärtjänsten har orsakat dessa åtgärder, men lagen föreskriver här förbud att avskeda inkallade personer. En transport av arbetare till Slite kommer att leda till att de förflyttade arbetarna bli utan anställning, när inkallelserna upphöra, och de ordinarie arbetarne då återvända till sitt arbete.
Framtiden för Visby stad ter sig skrämmande. Vi skola svara för dessa arbetares skydd och få ta hand om dem. Det är f. ö. inte första gången, ty genom tidigare rationaliseringar har vid olika tillfällen arbetare utmanövrerats — nu kommer återstoden i samma läge.
Tal: kom sedan in på fabrikens bränsleförsörjning och framhöll att så länge fabriken ej tillhörde koncernen och då det var konkurrens på marknaden, fanns det möjligheter att ta upp torv i fabrikens marker i Martebomyr och använda det som bränsle. Nu behärskar koncernen hela marknaden och kan göra som den vill.
Det egendomligaste är att denna nedläggelse sker i en tid, då landet ligger utsatt från alla håll, då vi få stå beredda att freda oss från överfall och j då vårt folk smitts ihop på ett märkligt sätt. Under sådana förhållanden är det bedrövligt att det finns en grupp av människor, som ej tänka på annat än egna intressen och att skapa profit.
Här behöver resas en opinion mot dessa herrar och de måste ställa in sig under samma villkor som övriga människor i samhället. Här gäller det en försörjningsfråga och man borde ha rätt att kräva av en fabriksledning att den bättre borde sörja för de samhälleliga intressena. Bifall till beredningsutskottets förslag.
Hr Svedman förklarade, att skrivelsen godkänts av stadsfullmäktiges högergrupp, som instämde i de däri framförda synpunkterna. Hade hr Söderdahl några ytterligare argument, utöver de i skrivelsen anförda, borde väl också de formuleras i densamma. Däremot vore det ganska meningslöst ur saklig synpunkt att låta skrivelsen åtföljas av muntliga randanmäkningar. Bifall till hr Söderdahls yrkande.
Hr Nyström, som var näste talare, hade hoppats att någon diskussion ej skulle uppstå i denna fråga. Han fann det emellertid nödvändigt att bemöta några saker utan att därmed ta ställning i frågan.
Det torde inte råda något tvivel om, framhöll tal., att varje fabrik fått inskränka sin drift under dessa förhållanden, vidare har driften, sedan koncernen övertog fabriken, förlöpt lugnt och jämnt och några permitteringar av det slag, som hr Söderdahl angivit, ej under denna tid förekommit. Beträffande torven som bränsle har man gjort försök att intressera statsmakterna för att åter ta upp torvtillverkningen, men av flera skäl har detta ej lyckats. F. ö. är den elektriska kraft, som nu användes, mycket billigare än vad fallet blir med användning av torv; man överdriver ej om man säger att torven blir tre gånger dyrbarare som bränsle.
Härmed var debatten slut och ärendet avgjordes som ovan nämnts.
Dolda faktorer i efterräkningen.
Till täckande av kostnaderna för inredning av läroverkets gymnastikhus hade drätselkammaren hos stadsfullmäktige begärt ett tillläggsanslag av 35,000 kr., vilket enligt drätselkammarens skrivelse förorsakats av prisstegringar under den senaste tiden.
I denna fråga begärdes ordet av
hr Arthur Nilsson, vilken förklarade sig finna skrivelsen något oklar och icke medge stadsfullmäktiges ledamöter att få något grepp om frågan. Drätselkammaren meddelar, att den glömt att taga upp kostnaderna för inredningen. Enligt skrivelsen var denna kostnad beräknad till 17,000 kr., men skulle sedermera ha ökats med nära 50 proc. Man skulle sålunda komma till ett belopp av i runt tal 25,000 kr. Därtill kommer sedan stängsel, heter det. Men kan detta stängsel verkligen vara värt 10,000 kr. ? Skrivelsen tarvar närmare belysning från drätselkammarens sida.
Hr Sandgren förklarade, att han icke deltagit i detta ärendes handläggning, som verkställts av vice ordförande och av den särskilda byggnadskommittn. Han lämnade emellertid en översikt över kostnaderna för bygget. Han framhöll att i staten för år 1939 upptagits 207,000 kr. till bygget, varav 190,000 kr. till byggnaden och 17,000 kr. till inventarierna. Anbuden för byggnaden och för installationer av olika slag sluta nu på 203,000 kr. och därtill komma utgifterna för inredning med 22,225 kr., arkitektarvode med 9,950 kr., oförutsedda utgifter med 3,430 kr. samt staket med 750 kr. Därmed är man uppe i en summa av 242,000 kr. och alltså måste ett anslag på 35,000 kr. bli nödvändigt.
Hr Nilsson tackade för upplysningarna, men undrade varför inte drätselkammaren kunnat lämna dessa redan i sin skrivelse. Av hr Sandgrens anförande framgår ju, att drätselkammaren inte bara glömt inredningen utan också glömt nära 10,000 kr. för arkitektarvode och 3,400 kr. för oförutsedda utgifter. Varför skall man då tala om stegrade byggnadskostnader? Det är mänskligt att göra förbiseenden, men det är otrevligt att se, att man försöker att genom mångordiga resonnemang dölja fakta.
Stadsfullmäktige beslöto därefter att bevilja det begärda anslaget av 35,000 kr. att täckas genom uttaxering med 7,000 kr. om året under fem år fr. o. m. år 1941.
Pensionsersättningen under krig.
Drätselkammaren hade från Sveriges kommunalanställdes pensionskassa fått mottaga en skrivelse, vari fästes stadens uppmärksamhet på att staden, för den händelse landet komme i krig med åtföljande kraftig ökning av dödlighet och invaliditets-frekvens, skulle få utomordentligt stora utgifter för pensionering enligt de utfästelser som staden gjort. Staten ansvarar f. n. för ersättning för kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring i fredstid till invalider och efterlevande och förslag håller även på att utarbetas till ersättningar vid dödsfall och invaliditet bland krigsdeltagare. Möjligen komma statliga ersättningar att beslutas utgå också till civilpersoner, som skadas i krig.
Vissa bestämmelser för att undvika dubbelersättningar och därav följande onödiga ersättningar i pensionskostnaderna infördes på sin tid i stadgarna för Sveriges kommunalanställdas pensionskassa och från detta håll föreslogs nu dessa bestämmelser att förhindra dubbelersättning.
4,400 kr. till skyddsrummet i Nunnan.
Drätselkammaren begärde hos stadsfullmäktige godkännande av beslutet att låta inreda skyddsrum i stadsbibliotekets källarlokaler i kv. Nunnan. De skyddsrum som inretts i närheten ansågos räcka endast för resp. fastigheters eget behov och det nämnda skyddsrummet måste därför komma till utförande, för vilket krävdes ett anslag på 4,400 kr., vilket beviljades av stadsfullmäktige.
Vidare beviljades på drätselkammarens begäran ett anslag på 3,000 kr. till luftskyddsnämndens verksamhet.
— En anhållan av drätselkammaren om beviljande av anslag till inköp av två gengasaggregat för 6,320 kr. bifölls även av fullmäktige.
Utsträckt utskänkningstid
beviljades i tre olika fall, nämligen för firandet av Sällskapet D. B. V:s högtidsdag på Paviljongen, för Barnens Dag samt för firandet av D. B. V:s högtidsdag i Åhsbergska hagen. De två förstnämnda frågorna hade upptagits som motioner av hrr Östman resp. Björkander och den sistnämnda framfördes av Systembolaget.
Avtalet med gasverket.
Drätselkammaren anmälde i skrivelse till stadsfullmäktige att avtalet med gasverket beträffande höjningen av gaspriset har kommit till stånd och detta meddelande lades till handlingarna.
Butikstängningsmotioner remitterades.
Hr Björstams motion om fastställande av vissa tider för butiksstängningen remitterades till beredningsutskottet för beredning.
Till handlingarna
lades Visby lokalavdelnnigs av A. B. F. verksamhets- och revisionsberättelse för arbetsåret 1939-1940.
Uppgift om allmänna vägar.
Länsstyrelsen hade infordrat uppgift om allmänna vägar inom Visby stads område. Denna uppgift hade sammanställts av drätselkammaren och den godkändes av fullmäktige.
Beviljad anhållan om pension.
En stadsarbetare, som varit anställd sedan 1930 men ej varit med i pensionskassan, hade på grund av fullständig arbetsoförmåga gjort en anhållan hos stadsfullmäktige om pension. Denna anhållan beviljades och pensionen skall utgå med 350 kr. årligen.
Lönekommittén hade tillstyrkt detta förslag för pensioneringen av de s. k. överåriga befattningshavarna hos staden och stadsfullmäktige biföllo det gjorda förslaget.
Revisionen av stadens räkenskaper har blivit fördröjd.
Vid sammanträdet förelåg en skrivelse från stadens revisorer med anmälan om att revisionsberättelsen ej kunnat lämnas i föreskriven tid, enär drätselkammarens förvaltningsberättelse ej varit tillgänglig, Enligt kommunallagarna skall revisionen vara slutförd före maj månads utgång och behandlas på det ordinarie sammanträdet i juni. Beredningsutskottet föreslog därför ajournering av sammanträdet till fredagen den 28 juni, vilket föranledde hr Carlson att påpeka att det slag av ajournering som här föreslagits ej kunde komma i fråga enligt stadsfullmäktiges arbetsordning. Enligt kommunallagarna är det däremot tillåtet. Kallelse borde då ske i vanlig ordning. Hr Söderdahl föreslog också att sammanträdet skulle annonseras i vanlig ordning och stadsfullmäktige biföll detta förslag.
Sammanträdet avslutades därefter sedan det pågått i tre kvarts timme. Fyra medlemmar, nämligen hrr Ekdahl, Norström, Elgström och Hartzell, voro frånvarande.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 juni 1940
N:r 133
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400612-04-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400612-07-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/05/19400612-07-02.jpg\")